Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Betyg i 4:an’

Texten på bilden nog så aktuell – tyvärr

harkling

Forskning på lågstadiet

En innovativ pedagogik som pågått i mer än 20 år. Resultatet syns i Pisa-undersökningarna.

Visa originalinlägg

Read Full Post »

Hur står det till? Trodde vi började avlägsna oss från Flumskolans okunskap om Barn- och Ungdomars utveckling samt än värre idiotiska fantasier att alla barns kunskaper skulle kunna placeras in på en normalkurva där lika många skulle ha 1 som 5 men de flesta bara få 3….. Tack och lov är den tiden förbi. Idag har Sverige ett mycket bra betygsystem där det står i klartext vad som krävs för steg E (godkänt), steg C och steg A. DE LÄRARE SOM PÅSTÅR ATT BETYGEN INTE ÄR SOLKLARA, HAR ANTINGEN MISSAT ORDKUNSKAP (OM DE ÄR ÄMNES- OCH STADIEBEHÖRIGA) ELLER SAKNAR RÄTT BEHÖRIGHET FÖR ÄMNET OCH STADIET!

Att en enda vuxen idag, obs oavsett ämnes-/stadiebehörighet eller ej, ens kan drömma om följande säger tyvärr allt om Flumskolan som blev ”Alla skall med skolan”:

Det finns ett sätt att börja förbättra resultaten i den svenska skolan redan nu – utan att införa tidigare betyg, utan skolreformer, utan tyngre arbetsbörda för lärarna och med stöd från vad forskningen visar fungerar. Svaret är ett nytt nationellt resultatmått. Det heter andelen gröna ämnen per elev för åk 1 till 5 och bygger på vad alla lärare gör redan i dag, skriver Mats Rosenkvist, grundare Infomentor.Skolornas resultat kan förbättras med en gång, Mats Rosenkvist grundare av Infomentor på GP Debatt 17 mars 2015 som i kommentar 2 längst ner skriver: 2) Skollagen, kapitel 3, 8 § innebär att lärare noterar detta eftersom de skyndsamt måste informera rektor när de bedömer att elever riskerar att inte nå nivå E i kunskapskraven.

Somliga lär sig aldrig. Eller rättare sagt har inte rätt egen utbildning för det de ordar om. Så är fallet med Mats Rosenkvist….. om hans egen Linkedinprofil är korrekt uppdaterad….

Mats Rosenkvist
Owner, InfoMentor P.O.D.B.
….
Nuvarande: Founder, Co-owner and CEO at InfoMentor P.O.D.B.
Tidigare: Account manager at xxx, Co-founder, co-owner and CEO Kunskapsmedia AB, Prodoct manager at …., Account manager….
Logga in på Linkedin och skriv namn

VERKLIGHETEN GÄLLER ÖVER TEORI
I teorin går många, även de som undervisar med ämnesbehörighet men på fel stadie eller med behörighet i annat ämne än det de undervisar i, samt de flesta som saknar behörig lärarutbildning, och tror att de själva och ”ALLA” lärare har samma måttstock samt följer Skollagens, kapitel 3 § 8…..

Även OM det varit så lyckligt att alla lärare i Sverige varit ämnes- och stadiebehöriga i ämnet/ämnena de undervisar i,
så har det aldrig varit så att ord tolkas/förstås samma av samtliga lärare än mindre samtliga svenskar.
Ordens valör skiftar över tid och mellan olika landsdelar. Det fanns en tid, före 1968, då den svenska som lärdes ut första tre skolåren noga lärde ut ordkunskap och ordförståelse…. den tiden är sedan länge förbi.

Drömmarnas värld bland icke pedagogutbildade skolledare är däremot fortfarande inne 😛

Skolinspektionen har under tre år rättat ca 35 000 nationella prov i svenska, engelska och matematik och kommit fram till att lärarna varit alltför generösa i sin betygssättning.”Snällebetyg” (En följetong om skolan, Harkling 2015/01/11

Solklarare betygskriterier har Sverige ALDRIG HAFT!

Antingen har elev uppnått samtliga krav på betygsnivå E, C respektive A, och då har eleven rätt att erhålla de betygen. Eller så har eleven inte gjort detta och då är frågan om eleven klarat kraven för betygsnivå E eller C. I första fallet kan eleven visa sig vara värd ett D men aldrig vara berättigad att få ett C…Nya betygskriterierna solklara, Norah4you 18 juli 2014

samt
…”Sociologiska och psykologiska värderingar och utredningar i all sin analysförmåga. De säger mindre om eleven har behov av extra läsinlärning, läsförståelse, extra stöd att lära siffornas värld men möjligen något, inte säkert, om var i utvecklingen ett barn befinner sig där och då utifrån av subjektiva värderingar tolkade handlingar, ord o.s.v. Tyvärr har många elever helt felaktigt hamnat i särskola om de inte glömts bort för den subjektiva bedömningen som en lärare kan fästa i ord, oavsett hur skicklig pedagog och ämnesdidaktiker läraren än är, är långt ifrån alltid möjlig för föräldrar, eleven själv och andra lärare som inte har haft eleven möjlig att förstå.

Ord i all ära, men ordvalörer uppfattas helt olika av de som sänder ett budskap och den som tar emot det. De barn som drabbas är de som verkligen skulle behöva de hjälpmedel, det extra stöd de har laglig rätt till samt de barn som helt felaktigt får allehanda bokstavsbeteckningar.Viktigt med tidiga betyg, Norah4you 25 mars 2014

Read Full Post »

För en månad sedan skrev jag rebloggad artikel. <

Våren 2003 var jag ute på ett längre vikariat i en skola där en matematiklärare varit rektor i skola i sitt hemland. Läraren sa till mig: Jag förstår inte att ingen utredning görs om det är vaccinering eller kosten (maten) som gjort att så många barn i Sverige får bokstavsdiagnoser. För antingen är det något kemiskt som orsakat detta eller så är samtliga bokstavsdiagnoser till för att ge vuxna orsaksförklaringar för att Alla barn inte utvecklas lika Ligger mycket i det. Ärligt talat, som jag skrivit tidigare, är bokstavsbarns etiketterande inte bra för barnet. Vem är så urbota dum att den tror att tidiga betyg är värre än att hela livet leva med en etikett att leva upp till?

I dagens SvD står:
På BUP konstaterade man att pojken hade flera diagnoser, bland annat ADHD. Dessutom var han deprimerad.

Med diagnosen var Anna Nilsson säker på att han automatiskt skulle få hjälp i skolan. Men i stället började hennes långa kamp för att hennes son skulle få det stöd som han hade rätt till.
……
Hon tror också att just tiden det tog innan sonen fick hjälp har bidragit till att han fortfarande har det tufft och mår dåligt.

– Så fort man får stämpeln att man är ett bråkigt barn, så blir man ett bråkigt barn.a HREF=”http://www.svd.se/nyheter/inrikes/elever-eller-skolans-dyrbara-kunder_3495044.svd?sidan=4″>Elever med envisa föräldrar har större chans att få stöd, SvD 25 april 2014 Så har det varit sedan Göran Persson som Skolminister fick skolan kommunaliserad. SKA DET BEHÖVA VARA SÅ?

Att Alla skall med-skolan skapat ökat behov av förklaringsmodeller passande skolforskande pedagoger, sociologer samt psykologer, det har vi sett. Tror någon att dessa förklaringsmodeller är till för barnets bästa? Alla barn är lika värda, men olika. Verkar som hela klabbet av dessa som älskar att sätta etiketter missat grundläggande fakta i Barn och Ungas utveckling. Barn utvecklas olika snabbt. Alla barn behöver oavsett detta:

* Lugn och ro i klassrummet. (OBS klasstorlek saknar fullständigt betydelse om Lärare lärt vad som krävs för att vara lärare – att se den individuella eleven och dennes egen utveckling samt behov av stöd)

* Inga barn ”behöver” bokstavsbeteckningar – Alla barn äger rätten att få utvecklas i sin egen takt utan att ifrågasättas!

* Alla barn behöver ämnes- och stadiebehöriga lärare som inte bara lärt sig lära ut utan också hur de skall få barnen att lära känna ”verktygen” som gör att barnet lär in. Läs första punkten igen!

Glöm sedan inte att ev. låga betyg i tidiga årsklasser visar om eleven behöver extra stöd enligt Skollagen men säger inte ett dyft om elevens utveckling på gymnasiet eller senare i livet! Alla barn är lika värda, men olika!

Norah4you's Weblog

Vänsternissar och flummare försöker att spela bort korten. Alla skall med utan prut. Men för att alla skall kunna komma med, få den chans de har laglig rätt till, så måste det finnas på papper vad som eleven har svårt med. Sociologiska och psykologiska värderingar och utredningar i all sin analysförmåga. De säger mindre om eleven har behov av extra läsinlärning, läsförståelse, extra stöd att lära siffornas värld men möjligen något, inte säkert, om var i utvecklingen ett barn befinner sig där och då utifrån av subjektiva värderingar tolkade handlingar, ord o.s.v. Tyvärr har många elever helt felaktigt hamnat i särskola om de inte glömts bort för den subjektiva bedömningen som en lärare kan fästa i ord, oavsett hur skicklig pedagog och ämnesdidaktiker läraren än är, är långt ifrån alltid möjlig för föräldrar, eleven själv och andra lärare som inte har haft eleven möjlig att förstå.

Ord i all ära…

Visa originalinlägg 715 fler ord

Read Full Post »

oavsett vilka ämnen läraren är utbildad i, och förhoppningsvis som minst fått metodik-, didaktisk- och pedagogisk utbildning som lett till anställandet av läraren i hans/hennes ämnen,
När lärare inte utöver minimikrav på ämnes- och stadiebehörighet lärt sig vara lärare, ligger problemet ofta långt tillbaka i tiden. Det är med lärare som med alla andra som skall lära in och växa in i en ”yrkesroll” – utan mycket bra råmodeller som läraren själv haft under sin egen skoltid, så är det svårt att själv lära in att vara lärare.

Självfallet får alla val en människa gör konsekvenser. Men hur någon ens efter genomgången svensk flumskola (på lärarens egen skoltids tid) och genomgånget gymnasium samt högskola/universitet ens kan få för sig att en lärare skulle bli betjänt av fria skolvalet,
DET är en mycket intressant fråga som mer än PISA-undersökningar och kunskapskontroll i matematik på KTH samt Chalmers visar på den mycket märkliga inställningen till kunskap som de generationer av lärare som inte förstått att lära in Barn- och Ungdomars Utveckling fått sig till mellanmål i sin ryggsäck.

Det fria skolvalet gör lärare till betjänter, Johan Blomberg gymnasielärare på SvD Brännpunkt 23 april 2014
Beklagligt med lärare som inte själva lärt in som minimum vad det innebär att vara lärare, att fånga elevernas individuella intressen under första gemensamma lektionerna; att förstå att det mindre handlar om att lära ut än att lära eleverna vilka verktyg som finns för att lära in; att våga vara vuxen i klassrummet nog så att eleverna visar respekt för läraren och ämnet – handlar inte om kadaverdisciplin utan fastmer om att finnas där, kräva respekt och visa respekt samt att våga säga ”det vet jag inte” som en elev en gång sa när jag frågade varför andra lärares skolkande elever hade tendens att öka antalet i mitt klassrum. Det är lärarens människosyn och förmåga att nå fram till eleven och att våga ställa krav samt undvika fylleri- och kryssfrågor vid kunskaps- betygstester. Det handlar om det viktiga att få eleven att förstå vad han/hon lär in, förstå tillräckligt för att kunna bygga vidare på det. Snuttifikationsprincipen måste förkastas för helhetsperspektivet. Där saknar det betydelse vilken skolform eleven går i. Lärarens inställning och stora egna kunskap i ämnet han/hon undervisar i samt mycket god Lärarutbildning (vilket inte alltid är fallet) är det viktiga.

Fritt skolval är inget hinder för att elever utvecklas. Tvärt om. Alla Barn är lika värda, men olika. Det är den där satsen efter kommatecknet som är det viktiga. Har aldrig varit skolform utan människosyn som varit problem för barns kunskapsinlärning. Det handlar om att barn och ungdomar utvecklas olika och att det aldrig någonsin är rätt varken att hålla tillbaka de vetgiriga. De vetgiriga behöver inte vara de som på pappret redan är ”duktigast” utan oftare de som vågar tänka utanför ramarna – de som för samhället framåt om inte lärare hämmar dem! Det är sett ur samhällets framtidsperspektiv en stor fara att klistra etiketter på elever som ”stör” undervisningen. Kanske inte så stor fara som att missa de ”tysta eleverna” som lär sig utan att lära in det de lär sig för att läraren inte har kunskapen att lära ut verktygen som är individuella för varje barn.

Ord i all ära, men ordvalörer uppfattas helt olika av de som sänder ett budskap och den som tar emot det. De barn som drabbas är de som verkligen skulle behöva de hjälpmedel, det extra stöd de har laglig rätt till samt de barn som helt felaktigt får allehanda bokstavsbeteckningar. Skolor, föräldrar och samhälle söker idag fel problem. Ett utåtagerande barn är ofta ett barn som är framåt och mycket vetgirigt. Tröttar ofta ut sina lärare/föräldrar som inte hänger med. Avfärdas barnet eller får inte barnet den rätt att utvecklas i sin egen takt som barnet bör få göra, så är det självklart så att barnet spelar över för att synas.Viktigt med tidiga betyg, Norah4you 25 mars 2014

Det är just där det brister i svenska skolan oavsett skolform: Ämnes- och stadiebehöriga lärare SKALL ha haft utbildning i Barn- och Ungdomars utveckling och på Lärarhögskolan fått den hjälp att finna verktygen för att få Snobben att lära in. Individualiserad undervisning utöver kateder/tavelgenomgång krävs för att eleverna skall få möjligheten att finna sitt sätt att lära in. Utöver det så är det mycket viktigt med tidiga betyg. Inte för de elever som i dagens skola får de höga betyg som ”Alla skall med”-inflationen gett dem i 9:an och på gymnasiet. De eleverna har i många fall gått skolan där det Tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet

De tidiga betygen är viktiga för att de elever som utöver betydligt mer individualiserad undervisning/individualiserade läxor än idag MÅSTE få den rättighet som SKOLLAGEN ger i form av extra stöd. Extra stöd oavsett om det handlar om sen egen elevutveckling eller dyslexi eller annat stöd som är riktat mot elevens behov, inte skolans; inte kommunens budgets eller föräldrarnas behov. Läs och försök förstå Barnkonventionen! Flumskolan från Grundskolans införande har haft fina och svulstiga ord men varit en påse utan innehåll för framtida inlärning. Kunskap trillar inte från ovan. Faller inte som regn. Allt hänger samman. Från det att eleverna förr fick lära sig skriva fin skrivstil – viktig kunskap som gick förlorad för att politiker och nyutbildade lärare missat att den utvecklar motoriken samtidigt som den gav tid till eftertanke om vad som det var som skrevs ner textat eller i skrivstil.

Read Full Post »

Vänsternissar och flummare försöker att spela bort korten. Alla skall med utan prut. Men för att alla skall kunna komma med, få den chans de har laglig rätt till, så måste det finnas på papper vad som eleven har svårt med. Sociologiska och psykologiska värderingar och utredningar i all sin analysförmåga. De säger mindre om eleven har behov av extra läsinlärning, läsförståelse, extra stöd att lära siffornas värld men möjligen något, inte säkert, om var i utvecklingen ett barn befinner sig där och då utifrån av subjektiva värderingar tolkade handlingar, ord o.s.v. Tyvärr har många elever helt felaktigt hamnat i särskola om de inte glömts bort för den subjektiva bedömningen som en lärare kan fästa i ord, oavsett hur skicklig pedagog och ämnesdidaktiker läraren än är, är ord i omdömen långt ifrån alltid möjlig för föräldrar, eleven själv och andra lärare som inte har haft eleven möjlig att förstå. Än mindre likvärdiga över landet när de behandlas av tjänstemän och skolpolitiker.

Ord i all ära, men ordvalörer uppfattas helt olika av de som sänder ett budskap och den som tar emot det. De barn som drabbas är de som verkligen skulle behöva de hjälpmedel, det extra stöd de har laglig rätt till samt de barn som helt felaktigt får allehanda bokstavsbeteckningar. Skolor, föräldrar och samhälle söker idag fel problem. Ett utåtagerande barn är ofta ett barn som är framåt och mycket vetgirigt. Tröttar ofta ut sina lärare/föräldrar som inte hänger med. Avfärdas barnet eller får inte barnet den rätt att utvecklas i sin egen takt som barnet bör få göra, så är det självklart så att barnet spelar över för att synas.

Finns bara en situation som är värre. Alla dessa barn som tillhör den tysta gruppen. Den grupp som bara ‘skall med’ till nästa steg i kursen, nästa årskurs o.s.v. och som kommer upp i 7:an utan att skolan och föräldrarna har fått klart för sig att barnet har dyslexi eller annat osynligt handikapp som gör att barnet förvisso kan lära sig utantill, men inte förstår det som lärts in. Problemet när svenska skolan saknat tidiga betyg är att vi fått många unga vuxna som känner sig helt misslyckade för att de inte förstår, det de skall lära in på högre stadie.

Ett tidigt betyg skall självfallet inte vara så omfattande som senare betyg. Det som behöver till är betyg i läsförmåga, skrivförmåga/ordförståelse samt matematikbetyg senast i 4:an. Det är de barn som mest behöver hjälp för att kunna få rätten att utvecklas i sin takt som är de barn som vänsternissar och flummare glömmer bort. Glömmer bort förresten. Kanske är jag inte snäll, men ibland undrar jag om de som är emot betyg under tidiga skolår är emot betyg inte för barnets skull utan av rent ekonomiska skäl. Har man inte svart på vitt att ett barn har svårt att läsa utan bara lärarens och föräldrarnas ord, så är det lätt att försöka få det att bli socioekonomiska eller psykiska problem i stället för de problem som enligt Skollagen ger eleven rätten att få stödundervisning etc. Billigare för skolorna. Enklare för föräldrar att få en etikett på barnet som är det som tvingas bära med sig etiketten hela livet!

Bättre för lärare, bättre för elever, GP ledarsidan 25 mars 2014
inte blir det bättre när svenska skolan använder räknemetoder som saknar vetenskaplig grund heller: Räknemetoden, som kallas skriftlig huvudräkning eller mellanled, infördes på 1990-talet. Metoden går ut på att varje talsort räknas för sig i stället för att ställa upp talen lodrätt.

– En idé som inte har en ordentlig vetenskaplig förankring är ju farlig att genomföra. Man skulle önska att det inte gjordes fullskaliga försök med alla elever, säger Per-Olof Bentley, docent i matematikdidaktik, till ”Kalla fakta”.Därför kan svenska elever inte räkna, Expressen 25 mars 2014
Något vi sett länge i svenska skolor är att eleverna inte behöver ställa upp talen, de behöver ofta inte ens motivera hur de kommit fram till sina svar. Användandet av räknare är något som inte skulle få förekomma annat än undantagsvis före 7:e klass i sådana situationer. Fattar inte eleven vad det är som händer i talet, så har räknaren och avsaknaden av att ställa upp alla tal gett eleven ett handikapp i matematikinlärningen.

Experter dömer ut tidigare betyg, SvD 24 mars 2014 Experter och experter. Kände under stor del av min barndom och ungdom flera av de verkliga experterna när det gällde pedagogik. Mötte en del privat men flertalet inom skolan när jag gick där. Nuvarande sk. bästa expert står 180 grader tvärs om vad experterna här då kom fram till och lika många grader tvärs om mot vad stor del av de som lyckas få med sig flertalet elever i andra länder kommit fram till. Är experterna som uttalar sig Sveriges bästa experter, så bäva månde framtidens industri. Får inte blivande ingenjörer tillräckligt bra undervisning från ettan är det många av de som har bästa förutsättningarna bara de för rätt stöd som i stället aldrig blir ingenjörer.

Betygsrepris utan spets, DN ledarsidan 25 mars 2014 visar på konsekvenserna av att elever inte lärt in allt det som kursmål kräver och som ämnes- och stadiebehöriga lärare skall ha lärt ut. Lite grann som en av mina didaktiklärare sa: Du lär Snobben, men Snobben är den som skall lära in!

Read Full Post »