Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Barnets rättigheter’

Läste på en Facebook sida (endast släkt och nära vänner vet vem jag är på Facebook ber Er som anar respektera detta) en mycket förskräcklig berättelse om översitteri utöver (förutsatt att uppgifter som föräldrarna till tvillingarna lämnat är sanna) klara Grundlagsbrott samt brott mot Barnkonventionen

Majzan Johansson‎Elsa och Alexia

Här är mina döttrar som var 3 dagar gamla!

Allting började med att jag var placerad i ett familjehem pga att mina föräldrar inte kunde ta hand om mig av olika själ. Innan jag fyllde 19 år ville jag flytta där ifrån för jag kände att jag var vuxen nog för att bo där, jag älskar den familjen dom hat hjälp mig att bli den mogna tjejen jag är idag och hantera min diagnos Asperger!

Men när jag flyttade där ifrån kom min handläggare Ellinor in i bilden och ska göra en uppföljning så jag mår bra efter jag flyttat, under den tiden hann jag bli gravid och redan DÅ hade dom bestämt sig för att ta mina barn i från mig pga min diagnos och att jag bott i ett familjehem.

Ellinor ringde mig minst 3 gånger i veckan och kränkte mig, hota med att jag inte skulle kunna ta hand om mina barn, att dom måste gå in med LVU och placera dom i ett familjehem.

Tiden gick och allt fortsatte så ända fram tills vi hade ett möte jag och Viktor med Ellinor och vi gjorde en nätverkskarta om vilka som kan finnas och stötta oss i allt med barnen. Det var väldigt många men tydligen räckte inte det till. Efter några veckor, bara 2-3 månader innan jag skulle få mina barn sprack allt ännu en gång!

VI blev kallade till ett möte, Viktor kunde inte den dagen men min mamma och hennes då varande sambo var med på mötet (allt är inspelat) och där får vi bara uppkastat att eftersom 3 personer gjorde en oros anmälan så skulle vi åka till ett utredning/behandlingshem för föräldrar med barn, om vi inte åkte dit skulle dom ta barnen med LVU på BB.
……..
Socialen har kränkt mig från starten av min graviditet tills nu idag, jag är inte lämplig som mamma osv, dom måste ha en VUXEN (jag är 20år) som tar hand om barnen… jag tycker jag är vuxen och jag är ingen som dricker, röker,eller nåt sån och har aldrig gjort , så inte lämplig mamma kan jag inte hålla med om OCH dessutom har alla föräldrar nåt som är svårare men man kan jobba på alla är inte perfekta föräldrar!

MEN det socialen lovade oss, att bo där MAX 8 veckor, sen komma hem och bli normal familj och få det stödet vi behöver i vårat hem, det ljög dom om , det sa dom på mötet att dom aldrig sagt, dom förlängde även 8 veckor till 12 veckor och det var för att vi skulle få mer tid och sen få komma hem men så blev det inte heller dom blev LVU:ade via telefon ! Och detta var på fredagen den 20:e på Måndagen den 23:e kom familjen och hämtade barnen och vad jag än sa så spelade det ingen roll för dom hade LVU!
…….
Så dom har aldrig från start gett oss en chans att vara föräldrar, vi är unga, jag har diagnos och bott i familjehem..

NU vill jag att ni delar detta inlägg, ni får mer än gärna kommentera detta inlägg , göra oro anmälningar , det får vem som helst göra, nu vill vi få så som vi vill ha det, det barnen behöver mest.. oss!

Länk på hennes sida på Facebook: Majzan Johansson om hur hon och hennes familj behandlas av Sociala Myndigheter

Läs även min tidiga morgonblogg utifrån Göteborgs Postens ledarartikel. Vad är barnets bästa?

Read Full Post »

Läste nyss i Göteborgs Postens ledarkrönika:

I Sverige får den som allvarligt försummar sina djur dessa permanent omhändertagna. I vissa fall kan länsstyrelsen dessutom ålägga personen i fråga med djurförbud. Hästar, hundar och katter skyddas av långtgående regelverk från människor som behandlat dem illa.

Det skyddet har inte barn, trots att de till skillnad från djur enligt lagen är individer med egna rättigheter. Så länge den som plågat eller försummat är en biologisk förälder, är den unge närapå rättslös. Även om socialtjänsten och politikerna gör sitt jobb och placerar barnet i ett tryggt familjehem, kan missbrukande, psykiskt sjuka eller på annat sätt oförmögna föräldrar fortsätta att styra och ställa med barnets liv under hela dess uppväxt.Malin Lernfeldt: Barns rätt före bioföräldrars, GP ledarkrönika 15 april 2015

Men frågan är större än de Barn som omfattas av att ha blivit omhändertagna av samhället. Samma fråga: Vem betraktar barnet som sin/sina föräldrar? borde ställas vid fler tillfällen. Funderat mer än en gång om det alltid är till Barnets bästa man ser när det gäller delad vårdnad vid skilsmässa. Det ena fallet är inte likt det andra. Det är Ingen Mänsklig Rättighet att få bli förälder. Inte heller att få bestämma vilken skola eller var ett barn som den andra föräldern fått skriven hos sig skall gå, var de skall bo o.s.v. Däremot är det redan utifrån de Mänskliga Rättigheterna en Rättighet för ett barn att få tillgång till ”sina föräldrar”. Om dessa föräldrar båda eller någon av dem är bioförälder borde spela mindre roll än var barnet betraktar att är hemma.

Funderat förr i liknande frågor… Vad är Barnets bästa? Hur ser den kärnfamilj som barnet upplever sig höra till ut? För det borde vara utgångspunkten till vilket svar som bör ges om det är Barnets perspektiv och inte de vuxnas som skall tas.

Som jag ser det är det en fråga som bör ställas oavsett hur Barnets Kärnfamilj på pappret ser ut. Oavsett om det handlar om Barn som samhället av ena eller andra skälet har tagit hand om eller om det handlar om Barn vars bioföräldrar flyttat isär eller aldrig bott ihop.

Barnets värld – Barnets Kärnfamilj
Inget barn väljer själv till vilka föräldrar det skall födas eller var barnet skall växa upp. Där finns det en fråga som stör och har stört mig i många år. Varför har inte ett barn utöver sina biologiska föräldrar, om båda eller någon av dem är bland de som uppfostrar barnet, ha mer än två juridiska föräldrar.

Verkligheten har aldrig varit ett karbonpapper och det finns inget som i mina ögon hindrar att ett barn kan få tre eller fyra juridiska föräldrar även om jag personligen tycker kärnfamilj är viktig. Frågan är i mina ögon inte hur en kärnfamilj ser ut. Frågan är hur ser barnets kärnfamilj ut. Vi bör enligt min personliga mening se alla frågor ur barnets synpunkt/med barnens ögon. Växer barnet upp med två föräldrar, så är det oavsett kön på dessa två föräldrar de två som är barnets kärnfamilj. Växer barnet upp med två heltidsnärvarande föräldrar med utvidgad kärnfamilj där biologisk mor/far utöver dessa två är närvarande i barnets liv, så utgör dessa 3 eller 4 personer barnets kärnfamilj.

4 personer? Tänk efter. I alla tider har det funnits barn som inte vuxit upp med båda sina biologiska föräldrar. För barnet är det oavsett om vi talar om biologiska föräldrar, fosterföräldrar eller adoptivföräldrar som kanske t.o.m. skilt sig de båda juridiska föräldrarna och deras ev. nya partner som utgör barnets Kärnfamilj. Så Barnets perspektiv bör gälla före vuxnas oavsett hur Barnets Kärnfamilj ser ut. Alltså borde det vara lagligt för ett barn att få mer än två juridiska föräldrar enligt min uppfattning. Allt handlar om att se frågorna ur barnets perspektiv.

Read Full Post »

Som jag skrev tidigare idag i bloggen Svåra avgöranden, Norah4you 28 februari 2013 så anser jag att minimikravet för surrogatmamma alltid måste vara att surrogatmamman skriver på ett juridiskt bindande dokument att barnet som minst när det blir vuxen skall ha rätten att få veta hur det kommit till. Vad gäller äggdonation skrev jag: Viktigt anser jag faktiskt det genetiska sambandet vara. Skälet för detta kan man se nästan varje söndag i Spårlöst på TV4-kanal. Barn vill veta var de kommer ifrån och vem som är deras genetiska förälder. Det ser jag som en mänsklig rättighet som följer av alla andra mänskliga rättigheter och att det är barnets bästa inte föräldrars som skall vara det avgörande. Vad jag anser saknas i hela debatten och som i fallet med äggdonationer som jag är mycket tveksam till om det inte finns genetiskt samband mellan donator och de socialt acceptera föräldrarna, är att barn senast när de blir myndiga SKALL tillerkännas rätten att få reda på vilka de biologiska föräldrarna är. och så långt står jag kvar där jag stod i morse.

Men så kom en kommentar från Sasja: SasjaL
Att som vuxen först få reda på att den person som man har kallat för ”mamma” i hela sitt liv, inte är ens riktiga (biologiska) mamma, är inte helt okomplicerat. Det uppstår alltid ett antal frågor, som berörd person inte alltid kan ta till sig i alla situationer.

Sedan har filmindustrin spelat vidare på olika situationer, inte okomplicerade, beträffande surrugatmoderrollen.

och den kommentaren har fått mig att fundera. För jag har under åren kommit i kontakt med tre fall där just den situationen vållat djupa problem för barnet som vuxit upp utan att ha alla fakta.

Första fallet var ett äldre par som hade ett förståndshandikappat eget barn. Barnets förståndshandikapp var av en art som gjorde att mer undersökningar i handlingar gjordes. Det visade sig då att föräldrarna, det i min barndom äldre paret som bodde i utkanten av en mellanstor ort där jag hade släktingar, var helsyskon… När deras gemensamma mamma blivit gravid innan giftermålet hade hon som så många andra kvinnor som kom i olycka, som det kallades, åkt till annan ort i landet där hon fött sitt barn, mannen i det äldre paret, direkt skrivit på handlingar som adopterat bort honom och när hon och mannens pappa gift sig och fått kvinnan, så hade de aldrig talat om att det fanns ett syskon på annat håll i landet. Kvinnan och mannen lär ha träffats när båda föräldrarna var borta så ingen kunde stoppa dem. Så blev det som det blev.

Det andra fallet jag hörde talas om var någon gång i min ungdom/tidiga vuxna år. Ett barn med en ovanlig blodgrupp behövde extra blod inför en operation. Ingen av föräldrarna hade kompatibel blodgrupp.

Det tredje fallet jag hört talas om var när det först när ett barn som vuxit upp i familj där inte föräldrarna talat om att barnet inte var deras eget, själv blev förälder och fick ett barn som behövde en transplantation (tror det var njurtransplatation) barnet som blivit förälder hade sjukdom som gjorde att det barnet inte kunde donera trots stark önskan. Frågade sina föräldrar om de skulle vara villiga att ta vävnadsprov och först då fick reda på att föräldrarna inte var de biologiska föräldrarna.

Som sagt tidigare. Det är inte enkel fråga. Det är definitivt inte en mänsklig rättighet att bli förälder.
Det är heller inte så att ett barn garanteras kärleksfulla föräldrar även om dessa längtat aldrig så mycket efter att få ett eget, ett gemensamt barn, och använt surrogatmamma. Lika lite i de förhållandena som i något annat.

Det som är viktigt är att det utifrån Barnets inte ev. föräldrars bästa man ser frågeställningen.

Ja till surrogatmammor i Sverige, GP 28 februari 2013
Rådet till regeringen: Tillåt surrogatmödrar, Expressen 28 februari 2013
Ja till surrogatmammor i Sverige, SvD 28 februari 2013
Ja till surrogatmammor i Sverige, DN 28 februari 2013
Ja till surrogatmammor i Sverige, Aftonbladet 28 februari 2013
Statligt råd vill göra surrogatmödraskap lagligt, Sveriges Radio 28 februari 2013
Surrogatmödraskap kan bli tillåtet i Sverige, SvT 28 februari 2013
”Mängd frågor måste lösas”, SvD 28 februari 2013
Rapporten om surrogatmödrar sätter fart på debatten, DN 28 februari 2013
Tillåt surrogatmödrar i Sverige, SvD Brännpunkt 28 februari 2013
Chatt om surrogatmödraskap, SvD Brännpunkt 28 februari 2013

Det är svåra avgöranden som inte bara enskilda personer som drömmer om att bli föräldrar måste göra. Det behövs myndighetsbeslut som jag ser det i varje enskilt fall precis som när ett barn som fötts adopteras. Det är barnets bästa vi måste tänka på. Inte givet att svaret skall bli ja…

Read Full Post »

för en sak måste fastslås redan från början: Det är ingen mänsklig rättighet att bli förälder, däremot är det än mänsklig rättighet att barn som föds har förälder/föräldrar som finns där för barnet. Det är barnets bästa, inte ev. blivande eller nuvarande föräldrars som alltid skall vara vägledande om vi fullt ut skall följa de mänskliga rättigheterna och vanligt sunt förnuft.

Tillåt surrogatmödrar och donationer av befruktade ägg i Sverioge, anser Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i sin nya rapport.

Förslaget om surrogatmödrar gäller uteslutande icke-kommersiellt surrogatmoderskap och det ska finnas en nära relation mellan surrogatmamman och de tilltänkta föräldrarna, skriver representanter för Smer på Svenska Dagbladets debattsida. En minoritet anser att alla former av surrogatmödrar ska vara fortsatt förbjudna.

Om donation av befruktade ägg råder enighet i Smer. De ska kunna doneras till andra barnlösa. I dag är det förbjudet.

Rådet ändrat inställning om embryodonationerna sedan den förra rapporten om ofrivillig barnlöshet kom 1995. Då gällde kravet på ett genetiskt samband mellan det blivande barnet och minst en av föräldrarna. Nu anser man att det sociala sambandet mellan barn och föräldrar väger betydligt tyngre. Ja till surrogatmammor i Sverige, GP 28 februari 2013

Viktigt anser jag faktiskt det genetiska sambandet vara. Skälet för detta kan man se nästan varje söndag i Spårlöst på TV4-kanal. Barn vill veta var de kommer ifrån och vem som är deras genetiska förälder. Det ser jag som en mänsklig rättighet som följer av alla andra mänskliga rättigheter och att det är barnets bästa inte föräldrars som skall vara det avgörande. Vad jag anser saknas i hela debatten och som i fallet med äggdonationer som jag är mycket tveksam till om det inte finns genetiskt samband mellan donator och de socialt acceptera föräldrarna, är att barn senast när de blir myndiga SKALL tillerkännas rätten att få reda på vilka de biologiska föräldrarna är.

Detta kan lösas enkelt om man i samband med surrogatmödraskap ställer krav på att surrogatmamman skriver på ett papper där hon dels bekräftar, för barnet viktig bit, att hon är surrogatmamma för att de föräldrar som barnet växer upp hos inte kan eller pga sjukdom får föda barnet själva, så skall hon därmed ge barnet tillstånd att ta kontakt när barnet blir myndigt. Observera än en gång: Det är ingen mänsklig rättighet att bli förälder, däremot har barnet rätt att veta vem han/hon är utan hinder av de socialt accepterade föräldrarna. Det är det blivande barnet, inte de blivande föräldrarna man från samhällets sida skall värna om.

Utifrån den principen, som jag hoppas att det stora flertalet kan hålla med om, så finns det problem på vägen för barnet om vi tillåter äggdonation utan genetisk samhörighet. Varje barn skall ha rätt att när det blivit vuxen få reda på de biologiska föräldrarna. Inte bara för barnets bästa. Det handlar också om alla ev sjukdomar som finns i de biologiska föräldrarnas släkt. Allt finns knappast på papper när man godkänner en ev. äggdonation. Allt kan man inte till rimlig kostnad ta reda på laboratorievägen. Jag tvivlar alltså på att det är möjligt ekonomiskt och socialt att i det ögonblick någon skall donera ett ägg alla uppgifter är kända om släkten längre tillbaka som kan ha betydelse för barnets vuxna livs val. Jag tvivlar också på att det är moraliskt och etiskt försvarbart att vägra några barn rätten att göra släktforskning på sin biologiska släkt. Jag är däremot helt emot att samhället som samhälle skall vara de som registrerar varenda gen som barn och biologiska föräldrar har gemensamt. Det är i så fall som jag ser det ett stort ingrepp i den personliga integriteten för enskilt barn som växer upp. Barnet skall enligt mitt sätt att se det ha rätt att få namn och rätt att ta kontakt om barnet vid vuxen ålder så önskar. Samhället skall bara tillförsäkra det blivande barnet de rättigheterna.

Rådet till regeringen: Tillåt surrogatmödrar, Expressen 28 februari 2013
Ja till surrogatmammor i Sverige, SvD 28 februari 2013
Ja till surrogatmammor i Sverige, DN 28 februari 2013
Ja till surrogatmammor i Sverige, Aftonbladet 28 februari 2013
Statligt råd vill göra surrogatmödraskap lagligt, Sveriges Radio 28 februari 2013
Surrogatmödraskap kan bli tillåtet i Sverige, SvT 28 februari 2013
”Mängd frågor måste lösas”, SvD 28 februari 2013
Rapporten om surrogatmödrar sätter fart på debatten, DN 28 februari 2013
Tillåt surrogatmödrar i Sverige, SvD Brännpunkt 28 februari 2013

Surrogatmödraskap, surrogatmamma, socialt accepterat föräldraskap, allt måste gå ut ifrån BARNETS BÄSTA under såväl uppväxt som BARNETS RÄTTIGHET att får reda på vilka de biologiska föräldrarna är.

Read Full Post »

Jag har full förståelse för de representanter i regeringen som motsätter sig att kvinnor som gör könsbyte skall tillåtas att få barn. Vet att detta kan reta gallfeber på en del, men de får ta det. Skälen mot är så starka att inget argument biter på mig i den frågan. Allt handlar om perspektiv. Barnets och en stabil förälder.

Har inga betänkligheter mot att de som så önskar byter kön. Dvs det är trots tillförsel av annat hormon en kosmetisk förändring som inte ändrar DNA, mig veterligen. Och de som för fram DNA som skäl, de borde dock tänka lite mera. För nog är det så att de som vill byta kön inte bara bör utan indirekt måste ha tänkt över könsbytets alla dimensioner. Vill man byta kön, så inte mig emot, men man måste också vara beredd att ta alla konsekvenser av könsbytet och göra det fullt ut även om DNA inte ändras.

Jag har inga betänkligheter mot olika konstallationer av föräldraskap. Hetrosexuella eller homosexuella föräldrar är inte bra föräldrar på grund av kön utan om de sätter barnet först och där finns det i båda fallen föräldrar som sätter varandra före barnen. Inget som skiljer det ena eller andra fallet åt. Allt handlar om att se saker ur barnets perspektiv. Inte föräldrarnas.

Detta sagt, så har jag betänkligheter på hur våra myndigheter behandlar fosterföräldrar. Fosterföräldrar är ingen pantbank och deras ställning bör för barnets skull stärkas.

Sedan är en annan bit att hela diskussionen om egna barn kan slå hårt mot de adoptivbarn som finns i familjer redan idag. Detta bör alltid finnas med när man tänker på barnperspektivet. Själv hetrosexuell har jag svårt att förstå de samkönade par som önskar surrogatmamma. Barnperspektivet är skäl nog för mig även här. Däremot har jag också svårt att förstå att samhället inte underlättar adoptioner för samkönade par eller ens stärker plusförälderns ställning, kanske vore det bra att ha någon form av extra vårdnadshavarskap? i den situationen och även i andra liknande fall i heterosexuella förhållanden där plusbarn växer upp och har en närvarande förälder som idag inte juridiskt betraktas som förälder om något händer den verklige vårdnadshavaren i förhållandet.

Regeringen splittrad om könsbyte, GP 1 juli 2011

Tillägg 9 juli 2011 Fortfarande finns det de som inte tycks inse att det är skillnad på transexualitet och könsbyte. Inte heller har det gått upp för gruppen att det inte är en mänsklig rättighet att bli förälder – däremot en mänsklig rättighet för ett barn att ha rättighet till föräldrar. Det är något helt annat.
Läser på nätet:
Regeringspartiet KD anser uppenbarligen att det finns så markanta skillnader i värde mellan olika individer att tvångssterilisering och berövandet av mänskliga fri- och rättigheter är försvarbart. För gruppen transsexuella är en påtvingad barnlöshet ett absolut krav för att få någon som helst hjälp i en mycket utsatt situation. ”
Hur rimmar tvångssteraliseringar med kärleksbudskapet KD?, Newsmill 0 juli 2011

Det är ingen mänsklig rättighet att byta kön utan att ha tänkt igenom beslutet fullt ut så att den som får könsbytet är medveten om att det inte handlar om att skapa hermafroditer utan om att byta från ett kön till ett annat utan att kräva reservationer för att få vara både och!

Read Full Post »