Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Bakteriella utsläpp i Avloppsvatten’

borde inte vara ett problem i ett land som Sverige. Inte i ett land som tidigt startade sin satsning på vattenrening.

Exempel på tidiga åtgärder/provtagningar

:
1882 vattenintaget vid Alelyckan förses med ett sk. långsamfilter

1940-46 försöksanläggning för nytt reningsverk Alelyckan, Göteborg. Laboratorieundersökningar av vattnet gjordes fortlöpande. Källa original från Göteborgs Vattenverk 27 sept 1946.
resulterade i nybyggnation

1947 nytt reningsverk byggs klart 1949 Källa officiella handlingar samt original från VA-verket Göteborg

1972 Trestegs reningsverk utbyggt i Linköping. Tre steg = mekanisk rening (slamavskiljning), biologisk rening (rötkammare m.m.), kemisk rening.
Källa: Östgöta Correspondenten 29 september 1972 sid 18

Tidig avhandling
1988 Wigilius Bo, Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water, avhandling Tema Vatten Linköpings Universitet 1988, ISBN 91-7870-346-8

Efter mitten av 1990-talet hände något. Förvisso blev såväl Humanekologi som Geologi mer betonat. Vilket i och för sig har lett till ett antal förlorade år. Förlorade? Ja av de akademiska arbeten som kommit mellan 1995 och idag, är ett flertal i princip detsamma som att upptäcka hjulet igen från den tid då frågan om Rent vatten togs upp på Nordiska Hälsovårdshögskolan som ett hälsoproblem som skulle studeras, slutet av 60-talet fram till mitten av 80-talet. Dvs. det är inte fel att det skrivs avhandlingar i ämnet. Problemet är att de skrivs och forskning bedrives som om man fortfarande inte tagit till sig att det redan i första Naturvårdslagens avsnitt om vatten och avlopp krävdes(!) längre gående rening än två-stegs rening. Obs det fanns i klartext skrivet att det krävdes mer från såväl industri- som jordbruksutsläpp än detta.

Mer än 40 år av lagstiftning – ändå problem få kommuner m.fl. att kunna läsa
Problemet som finns idag är ett gammalt problem. Själv tog jag upp det i december 1971 i samband med ett politiskt partis möte där det kom en politiker (numera känd) som sa att partiet skulle kräva 3-stegs rening. Det krävdes en hel del skriftväxling och inkoppling bl.a. av min egen far som ju jobbat med VA-frågor sedan slutet av 30-talet, för att partiets politiker skulle fås att förstå att det de krävde redan stod i klartext i den lag som Sveriges Riksdag antagit på 60-talet.

I och med att frågan splittrades upp och skickades i olika delar till ett antal nyorganiserade myndigheter, fram och tillbaka, så har tyvärr ett stort antal av de långsammaste kommunernas politiker fåtts att tro att detta är något nytt. Växtgift förbjöds i stort sett redan i mitten på 70-talet. 1977 förbjöds t.ex. lövbekämpning med hormoslyr. Ett antal andra liknande totalförbud (inga dispenser söktes) tillkom.

Stor skandal att det ens skall behöva säga att Sverige inte kontrollerar dricksvattnet tillräckligt
Det är en stor skandal att de forskare som skriver Sverige måste bli bättre på att kontrollera dricksvattnet, stort antal Myndighetsexperter samt forskare på DN debatt 2 januari 2013 ens skall behöva skriva detta. Stor skandal för ett stort antal av de mycket viktiga åtgärder som de tar upp krävdes i lagstiftning redan i slutet av 1960-talet, ”försvann” i flumformuleringar i allt för hög grad fram till 1976, återkom under Torbjörn Fälldin (C) regeringsperiod samt flummades i lagtexter åter bort under regeringen Palmes- regeringen Perssons tid. Flummades bort till så hög grad att det trots att det är totalt förbjudet för ett antal av utsläppen missats till och med av beslutande och kontrollerande myndigheter efter 1995.

Forskare: Dricksvattnet kräver skydd, GP 2 januari 2013
Forskare: Dricksvattnet kräver skydd, Aftonbladet 2 januari 2013
Forskare: Dricksvattnet kräver skydd, SvD 2 januari 2013

Åtgärderna som forskarna kräver skulle egentligen varit genomförda 1990 OM Sveriges kommuner och landsting följt gällande lagstiftning samt lyssnat på de kontrollerande myndigheterna! Skälen till att vattenrening är viktig, är dock annorlunda än vad forskarna skriver. Men det lämnar jag för närvarande därhän.

Vattenvårdsförbund från 1950-talet, slutna system m.m.
OMMotala ströms vattenvårdsförbund bildat 1955 samt Vättern Vattenvård bildat 1957 står att läsa på Vattenvårdsförbund, Länstyrelsen Östergötland Det förra resulterade bl.a. i att Holmens Bruk (nuvarande Holmen) i Norrköping fick slutna system. (Var själv med min far och besökte vid provkörning innan invigningen)

Jag vet att det finns ett antal studier och rapporter på SGI i Linköping samt ett stort antal rapporter från kontinuerlig mätningar och provtagningar i Östra Sverige söder om Mälaren från 1957 och framåt i Landsarkivet i Vadstena. Tyvärr i mer än ett arkivregister. Använde mig själv av dessa (samt otal andra från Sverige och andra länder) i mina förstudier till C-uppsatsen i historia Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider.

Hur länge skall det behöva ta för att t.ex. medicinrester, kemikalierester, rester efter tillåtna bekämpningsmedel etc skall renas vid utsläppskällan som kravet var för alla icke slutna system redan i den första Miljölagen?

Tillägg Rent vatten är ingen självklarhet, GP ledarsidan 6 januari 2014

Annonser

Read Full Post »

Ärligt talat, så undrar jag vilken kompetens som de som sitter och beslutar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har. Först och främst är det en fråga som det forskats i sedan 1960-talet även om svenska kommuner och landsting aldrig brytt sig om att lyssna på de forskare som fanns och finns vid Tema Vatten på Linköpings Universitet och på andra ställen. T.ex. gett det lilla anslag som Livsmedelsverket fått till de forskare som publicerats och/eller doktorerat i ämnet Vattenvård sedan 1961……

Johannsen Carl Gustaf, Vattenvård : ett samhällshygieniskt problem i belysning av hygieniska förhållanden vid ett sydsvenskt vattendrag , Avhandling Lunds Universitet 1961
Wigilius, Bo; Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water, Avhandling Linköpings Universitet 1988

Bo Wigilius, Hans Borén, Georg E. Carlberg, Anders Grimvall, Bo V. Lundgren, Roger Sävenhed; Systematic approach to adsorption on XAD-2 resin for the concentration and analysis of trace organics in water below the μg/1 level, Journal of Chromatography A – J CHROMATOGR A , vol. 391, pp. 169-182, 1987
Finns många till men inte på Livsmedelsverket. En del kanske tycker att de nämnda avhandlingarna är gamla. Det tycker inte övriga världen citat ur dem har använts bl.a. i Japan i avhandlingar samt i vetenskapliga artiklar i ämnet senaste tre åren…..
Specialister i ämnet finns för övrigt inom Naturvårdsverket samt på ett antal svenska Länstyrelser….. men det visste väl inte de som ”förstämde” om…..

Miljoner till studie om dricksvatten, GP 9 februari 2013
Miljoner till studie om dricksvatten, SvD 9 februari 2013
Mijoner till studie om dricksvatten, Aftonbladet 9 februari 2013

Miljoner…. för att lösa de viktigaste forskningsproblemen som finns involverade i att större delen av det svenska VA-nätet i storstäderna skulle behöva bytas ut till en kostnad av 10 miljarder per år(!), så är det miljarder som krävs inte att man fortsatt tillåter limning av befintliga rör med plast eller annat material! Inte att forskning bedrives på dagisnivå för det är det när Livsmedelsverket och inte ett universitet får uppdraget. ”Kära politiker” vakna till och skaffa Er grundkunskaper i Naturvetenskap och Miljöfrågor!

Read Full Post »