Redan innan jag fick mitt första astmaanfall som tonåring (nu 61 år gammal) kände vår provensialläkare Strömstedt, som också var min skolläkare, till exakt det som forskarna nu säger sig kommit på. Men de behöver inte gräva så långt tillbaka i tiden som början av 1960-talet. Hur vore det om de läste igenom Professor Max Kjellmans och Prof Bengt Björklunds publicationer? Eller som minst åtminstone läste Astma och allergiutredningens lilla (296 sidor) publikation Att förebygga allergi/överkänslighet genom forskning : nuläge, behov : sammanställning av föredrag presenterade vid konferens 1-3 februari 1988 / arrangörer var Folksams vetenskapliga råd, Riksförbundet mot astma-allergi och Allergi-utredningen ; ISBN 91-7044-117-0 och Luften vi andas inomhus : inomhusmiljöns betydelse för allergi och annan överkänslighet : vetenskaplig kunskapssammanställning / Jan Sundell, Max Kjellman Stockholm : Folkhälsoinstitutet, 1994 ISBN 91-88564-15-0. Att forskare som minst läst SOU 1989:76 från Socialdepartementet tar jag för givet.
Sedan är det faktiskt så, att när jag själv som astmatiker och mor till astmatiker deltog i debatten senast under 1990-talet, så var det 20-22 % som var disponibla för eller redan hade astma om än i lindrigare former…..
Uppfinna hjulet igen eller vad då? Nästäppa kan vara tecken på astma, Expressen 25 november 2010