Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Åklagare kräver grundlagsvidrigt in handlingar’

gäller oavsett vad svenska jurister försöker krångla sig förbi dem.

Tryckfrihetsförordningen

Första kapitlet: Om tryckfrihet
1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.

I överensstämmelse med de i första stycket angivna grunderna för en allmän tryckfrihet och till säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall det stå varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som äro i denna förordning meddelade till skydd för enskild rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst.

Det skall ock stå envar fritt att, i alla de fall då ej annat är i denna förordning föreskrivet, meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift till författare eller annan som är att anse som upphovsman till framställning i skriften, till skriftens utgivare eller, om för skriften finnes särskild redaktion, till denna eller till företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.

Vidare skall envar äga rätt att, om ej annat följer av denna förordning, anskaffa uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för att offentliggöra dem i tryckt skrift eller för att lämna meddelande som avses i föregående stycke. Lag (1976:955).
….
Nu är det så att Telia Sonera inte är ett Statligt eller ens Offentligt bolag även om Svenska Staten fortfarande har ägarandel i aktiebolaget. Det går alltså inte att hävda att en skriftlig uppgift som någon som producerar trycksak (tidningar som visat kopia i bild i tidning av avtalet) eller någon som i radio, tv eller annat media sänder uppgifter om något de fått reda på, skulle kunna falla under de åtal som gäller enligt Tryckfrihetsförordningens Kap 7 §4 som ändrades genom lag 2002:906. Det är inte så att handlingen som åklagaren vill ha tillgång till är att betrakta som otillbörlig tillgång/användande av Offentlig Handling. I Uzbekistan torde originalhandlingen vara att betrakta som Offentlig handling. Detsamma kan aldrig gälla ett avtal som tecknats mellan Telia Sonera icke offentlig myndighet eller statligt bolag och Uzbekistanska statligt ägd verksamhet.

Således är det också Yttrandefrihetsgrundlagen som gäller. Och där är det mycket viktigt att herr åklagare först sätter sig in i vad som gäller anonymitet. Men vi börjar med Yttrandefrihetsgrundlagens inledning:

Yttrandefrihetsgrundlagen

Första kapitlet Grundläggande bestämmelser
2 § Varje svensk medborgare är tillförsäkrad rätt att till författare och andra upphovsmän samt till utgivare, redaktioner, nyhetsbyråer och företag för framställning av tekniska upptagningar lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i radioprogram och sådana upptagningar. Han har också rätt att anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst för sådant uppgiftslämnande eller offentliggörande. I dessa rättigheter får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag (1998:1439).
…..
11 § Att vissa radioprogram och tekniska upptagningar skall jämställas med periodiska skrifter framgår av 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Lag (1998:1439).

Andra kapitlet Om rätt till anonymitet
4 § Ingen myndighet eller annat allmänt organ får efterforska
1. upphovsmannen till en framställning som har offentliggjorts eller varit avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning eller den som har framträtt i en sådan framställning,
2. den som har tillhandahållit eller avsett att tillhandahålla en framställning för offentliggörande i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, eller
3. den som har lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.

Förbudet hindrar inte efterforskning i fall då denna grundlag medger åtal eller annat ingripande. I sådana fall ska dock den i 3 § angivna tystnadsplikten beaktas.

Inte heller får en myndighet eller ett annat allmänt organ ingripa mot någon för att han eller hon i ett radioprogram eller en teknisk upptagning har brukat sin yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk. Lag (2010:1349).

Så herr åklagare, hur står det till med ordförståelse och ordkunskap. För att herr åklagare skall äga rätten att kräva in en handling som finns på en tidningsredaktion krävs att åtalet faller inom kap 7:4 i Tryckfrihetsförordningen. Så är inte fallet och den handlingen som herr åklagare vill komma åt är inte en Offentlig handling. Då krävs det att herr åklagare har fått JK att ta upp Tryckfrihets eller Yttrandefrihetsmål och SVT fällts. För att herr åklagare under svenska grundlagar skall kunna göra det, krävs det att herr åklagare kan bevisa att innehavet av dokumentet är brottsligt eller åtkommet från Offentlig myndighet på brottsligt sätt. Moment 22. Dock är det så att svenska Grundlagar gäller i Sverige.

Åklagare kräver SVT på teliadokument, GP 7 juni 2013
Åklagare: SVT bör lämna ut dokument, Expressen 7 juni 2013
Åklagare kräver SVT på dokument, Aftonbladet 7 juni 2013
Åklagare kräver ut uppdrag gransknings källmaterial, SVT 7 juni 2013
Kan teckningar kan vara bevis i Telia-utredning, Sveriges Radio 7 juni 2013 So what? Svenska Grundlagar ger inte åklagaren tillstånd att söka domstolsbeslut för att få tag på handlingar som något media som faller under Tryckfrihetsgrundlag eller Yttrandefrihetsgrundlag fått sig tillhanda och som INTE är Offentliga men sekretessbelagda handlingar utan handlingar som avser avtal mellan svenskt företag och annan/annat. Detta även om svensk regering egentligen skulle fått in handlingen för att godkänna köp/försäljning.

Det är mer än beklagligt att svensk åklagare själv går ut och bevisar att han inte uppfyller kraven som framförs i Skollagen för uppnådda Kursmål årskurs 9 i ämnet Samhällskunskap. Dvs att han inte har de kunskaper som varje svensk elev som går ut 9:an med godkänt i Samhällskunskap skall ha inhämtat och förstått!

Read Full Post »