Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Adam Smith’

Det är de mest bisarra uttalanden en del i media, vetenskapsmän inom historia och statsvetenskap för att inte tala om att det finns politiker som kallar sig liberala, står för. Tänk om svenska skolan i ämnen som samhällskunskap och historia HADE haft ämnes- och stadiebehöriga lärare som kunnat, önskat och fått tid att förklara vad det som brukade kallas ”ismerna” stod för samt står för…..

Grunden för all liberalism är Frihet under ansvar samt under lagarna. Utgångspunkten var och är en tro att människan är vuxen nog att skilja på rätt och fel samt att verka för det som är rätt inom ramen för de lagar som gäller. Gärna sträva efter att förändra lagar men inom ramen för den konstitution/grundlag som gäller.

John Stuart Mill
Johan Stuart Mill är för många en av grundarna till den verkliga liberalismen. För andra som saknar historisk samhällskunskap oavsett politisk utgångspunkt är Rousseau ”fader” till det som blev frihetsrörelse och liberalism.

John Stuart Mills utgångspunkt beskrivs som
Mill’s political project stands up to the challenge of devising sound methods for dealing effectively with Victorian concerns: improving the quality of people’s life while satisfying popular political demands and soothing social unrest. He does so by studying social events according to models of the natural sciences, in line with earlier philosophic attempts, although he does not advocate a science of society aimed at predicting the future. Naturalistic explanations of social, political and economic events are only guidance for political reform, yet still valuable as such. In order to back his project, Mill turns to the historical development of societies, as he learns from Samuel T. Coleridge, Auguste Comte and some other French intellectuals. Partly thanks to them Mill realises that while some social elements have changed throughout time, others have not.Concepts and Historical Contexts in Liberalism’s Intellectual Debates: A Study of John Stuart Mill’s Moral and Political Thought; Rosario López Sánchez Doctoral Dissertation University of Málaga 2013

Det är svårt att gå förbi Auguste Comte när John Stuart Mills tankar skall läras ut. Comte [1798 – 1857] anses vara Positivismens ”fader”. Enligt min uppfattning är detta helt riktigt. Intressant läsning (subjektiv uppfattning, ja visst): POSITIVISM AND THE SEPARATION OF LAW AND MORAL, Prof. H. L. A. Hart Som det står i inledningen: ProfessorH art defends the Positivist school of jurisprudence from many of the criticisms which have been leveled against its insistence on distinguishing the law that is from the law that ought to be.

Utifrån den utgångspunkten, en av flera i Positivism, kan John Stuart Mills Liberalism till stor del ha hämtat sin sentens/kärna.

Liberalism och Frihetsbegreppet
Frihet har aldrig vetenskapsteoretiskt eller filosofiskt varit fullständig frihet a la den omhuldade myten att Rousseaus frihetstankar ”Tillbaka till naturen” skulle innebära rätt för varje enskild individ till frihet oavsett om denna frihet trampar på andra individers frihet eller ej.

Liberalismen skiljer sig från det som med nutidstermer kan kallas neoliberalism, flumliberalism etc på två viktiga punkter:

* Liberalism utgår alltid från att det är möjligt att inom lagarna få människor samt samhälle att utvecklas mot mer demokrati och mer frihet UTAN att den vunna friheten kränker andra människors rättighet till frihet.

* Liberalismen utgår alltid från den existerande samhällsynen på ”familj”, traditioner och historia samt vill vidga samhällsynen för att inkludera, inte exkludera, människor i begrepp och bjuda in till att lära sig förstå sin egen historia och utifrån den sin egen samhällssyn.

Liberalism i Sverige
Det finns inget av ”Tyck som jag”-syndrom i Liberalism. De som tror det har missförstått den andra delen av Liberalismens bakgrund som är/var religiös. Grunden är inställningen att Du kanske inte tror på Gud, men Gud tror på Dig d.v.s. de Frisinnade som ena delen av Liberala rörelsen kallades i Sverige fanns ofta bland de som tillhörde Svenska Missionsförsamlingen, inom Svenska Kyrkan, eller i något av de Frikyrkorörelser som förvisso bedrev mission men utan att skriva icke troende på näsan eller försöka framhäva sig själv.

En som ingick i båda grupperna i början av 1900-talet var min egen farfar Fritiof Jönsson som tillsammans med Valdemar Svensson här i Väst fick grupperna att gå samman till ett parti. Än idag finns Frisinnad Tidskrift där chefredaktören så väl skriver om frisinne, strävan att få så mycket frihet som ryms inom lagarna:

Friheten för mig att få tänka fritt och uttrycka mig fritt så länge jag respekterar friheten också för andra att göra detsamma. Frisinne kan också stå för fördomsfrihet, förmågan att möta andra utan förutfattade meningar.
…..
nykterhetsrörelsens starka inflytande i Frisinnade landsföreningen. Och partiet rymde inte bara baptister och missionsförbundare utan också agnostiker och ateister. I dag när ordetfrisinnad ibland används som beteckning för kristna liberaler är detta värt att påpekas.Frisinne och liberalism, Frisinnad tidskrift sida

Liberalism vetenskapsteoretisk bakgrund efter John Stuart Mill
Liberalismen är de individuella idéernas historia. Människans frihet är ett mål inte ett medel. Den som till skillnad från John Stuart Mill numera brukar räknas som Liberalismens fader var John Locke.

John Lockes idéer hade två utgångspunkter:
* Människans natur. Människans grundläggande skyldighet
Människans grundläggande skyldighet och rättighet är självbevarelse, att leva sitt eget liv så bra som möjligt. Människor är i grunden lika i de egenskaper och förutsättningar som krävs för detta. Vi har inga medfödda idéer som visar oss den rätta vägen, men däremot har vi ett förnuft som kan värdera gott och ont och avgöra hur vi bör handla för att överleva, t ex genom produktion och handel.Liberalismen, Locke; Frihetsfronten sida

* Kunskapskritik.
Som svar på Descartes skepticism huruvida säker kunskap över huvud kan existera, kunde Locke med stöd från utgångspunkten i hans kunskapskritik svara att Gud har gett oss förmågan att känna till en viss kunskap – alltså det som är nödvändigt för oss.

Locke förnekar och att det finns medfödd kunskap. Nyfödda barn kan inte veta något om matematik eller Guds existens. Kunskap är enbart grundad på erfarenhet, ett synsätt som brukar gå under namnet empirism.

Lockes var dock ingen utpräglad empiriker i det att han faktiskt gjorde en indelning av kunskapen i tre nivåer – precis som Spinoza gjorde fast ur en annan utgångspunkt.

Den intuitiva kunskapen kommer före vetenskapen och innefattar sådant som kallt och varmt. Den demonstrativa kunskapen är sådant vi kommer fram till genom analys och observation. Till sist finns den sensitiva kunskapen som leds av våra sinnesintryck. Locke, filosofer.se

Under 1800-talet blev det Adam Smiths moralfilosofiska idélära som kom att föra liberalismen framåt. Adam Smith själv levde (1723-1790) och var skotte. Alla hinder för människors egna ekonomiska val skulle försvinna. Staten skulle behandla alla individer lika och samhället skulle rensas från privilegier. Smith ville fullständigt montera ned den kontrollpolitik som har fått namnet merkantilismen. Att förbjuda ett folk att ”använda sitt kapital och sin näringsflit på det sätt det för egen del finner mest fördelaktigt, är emellertid en uppenbar kränkning av människornas allra heligaste rättigheter”.Adam Smiths politik, Frihetsfronten är relativt korrekt värdemässig sammanfattning av Adam Smiths inflytande på den brittiska liberala utvecklingen. Adam Smith kan räknas som frihandelns och nationalekonomiskt tänkandes fader.

Sammanfattning
Det var aldrig frihet a la Rousseautolkares uppfattning som Liberalismen utgick från eller utvecklades till. Där har såväl neoliberaler som flumliberaler gått vilse.

Socialliberalismen har inte heller den fullständig frihet utan någon kontroll som utgångspunkt. Den har traditionell liberalism utgående från frihet under lagar samt önskan att friheten kan ökas inte begränsas utöver att det som skiljer Socialliberalism från vanlig liberalism är en form av etisk samvetes syn, min subjektiva tolkning, där man i välvillig mening är beredd att ge eller önska ge alla samma friheter som man själv subjektivt enligt ”tyck som jag”-syndromet tolkar att samhället bör ge individen oavsett vem individen är, var han/hon är född och var individen önskar leva.

Read Full Post »

Historisk bakgrund

Under historiens gång har grupper utkristaliserats:

dels de som synts utåt de som ‘lyckats’ och fått det bra – stor grupp inom den kategorin har traditionellt sett i många västeuropeiska länder fått adelsstatus. Andra har blivit väldigt rika. Långt ifrån alla på egna uppfinningar och/eller eget arbete även om sådana finns.

dels de som knappt har haft mat för dagen och känt sig tvingade eller tvingats att ta anställning som mer eller mindre pga arbetstider, arbetets art samt arbetets dåliga betalning om ens någon utöver bostad + natura haft svårt inte bara ekonomiskt utan också genom att kroppen slitits ut i förtid. Den första gruppen de som känt sig tvingade känner vi till i historien redan från de gamla grekernas tid i Aten. Människor som skuldsatt sig kunde ‘ge sig’ som slavar på kortare eller längre tid för att klara att överleva och därigenom få möjlighet att på sikt få bättre förhållanden.

Atens ‘demokrati’ kortfattat om rösträtt

För att få rösta i Aten krävdes det:

* att vara man

* att vara född i Aten

* över viss ålder (20 år)

* att man var fri (icke slav och inte satt i fängelse)

Slutsats

Demokratibegreppet i Antiken innebar inte detsamma som idag. Kvinnor, slavar, icke Atenfödda män samt de slavar och de som satt i fängelse fick icke rösta

Detta är en av utgångspunkterna för den diskussion som från 1600-talets andra hälft ledde fram mot det vi känner som Liberalism. Frihet som var lika för alla. Åtminstone för alla som var myndiga. Frihet som var oberoende av föräldrars yrke[1] och oberoende av vilken åsikt som personen själv och eller personens föräldrar förde/fört fram.

Det för oss fram till John Locke 1632-1704[2]

John Locke

Den liberalism som John Locke kom att stå fader för utgick från:

* Barn föds som oskrivna blad och lär genom erfarenhet

* Endast omdömen kan sägas vara sanna eller falska

* Lag kan delas in i två grupper,

– Gudomlig lag till vilken Locke räknade plikt och synd

– Borgerlig lag, det som var brottsligt och det som var oskyldig handling

Till detta kom Offentliga meningarna, dygd och last, något vi nu skulle kunna kalla moral och etik utifrån allmänna rättsmedvetandet.

Lockes liberalism kan kortfattat sammanfattas som att varje människa äger rätt till frihet till sin egen kropp och själ, dvs rätten att bestämma över sin egen person och sin egendom. Detta kallades naturrätt. Locke var mot kroppsstraff och för att alla barn skulle få läsa i skola, dock med reservationen att de skulle läsa det som de verkligen hade nytta av. Ett resultat av detta var Lockes framförda förslag att fattiga barn skulle få mat samt lära sig läsa i Arbetsskolor.

1712-1778

Rosseau var motståndare till vetenskap och teknik som han såg som hinder för att människan skulle kunna vara helt fri. Frihet för Rosseau innebar bl.a. att materiella ting var ett hinder för att människan skulle kunna vara fri.

Rosseau ansåg att alla människor skulle rätta sig efter ‘Allmänviljan’ och avstå från alla eventuella fördelar. Konkret:

* Människor skulle avsäga sig sina individuella anspråk

* Allmänviljan skulle råda i form av direktdemokrati[3]

Den form av ‘frihetstänkande’ som vi i skolor idag lär ut dvs att Rosseau stod för Tillbaka till Naturen, var ingalunda så bokstavligt eller avsett som det tolkas.

Kända Rosseaucitat:

* ”Människan är född fri och överallt är hon i bojor”

* ”En konstnär är ett geni som har rätt att skapa fritt.”

* ”Naturen är vår källa.”

Slutsats

Medan John Locke i mångt och mycket kan sägas vara Liberalismens fader vars skrifter ledde fram till Liberalismens grundpelare: Frihet under ansvar och personligt ansvar för egna handlingar.

så kan Jean-Jacques Rosseaus natur och frihetstänkande närmast sägas vara foster till såväl Marxism, allmänviljan viktigare än invididens anspråk (rättigheter) som Socialism, majoriteten bestämmer oavsett om majoriteten endast är en mer än minoriteten.

Ekonomisk liberalism

MERKANTILISM

Adam Smith 1723-1790

Adam Smith började sina högre studier med att läsa moralfilosofi och samhällsekonomi. 1751 blev han professor i logik och året därefter professor i moralfilosofi. Grunden för Smiths liberalism kom att starta utifrån den ekonomiska politiken där Smith framhävde ‘Nyttan’ som grund för alla politiska institutioner. Smith pläderade för frihandel som ‘verktyg’ för att öka det allmänna välståndet i ett land. Han talade för att ‘naturen’ och ‘naturens lagar’ när det gällde handel och välstånd gav bäst möjligheter om statens inblandning begränsades. Samtidigt så lade han grunden för stor del av den Nationalekonomi som idag praktiseras i flertalet länder. Detta utifrån sina resonemang om arbetsfördelningen och lagarnas påverkan på lönesättning och tillgången på pengar i samhället. Det senare framkom främst i hans resonemang runt löner, prisbildning och kapitalbildning/kapitalbehov för vidare utveckling.

– – – – – –

Så såg Liberalismens rötter i princip ut fram till dess att Industrialismen tagit fart. De som hävdar att Liberalismen stod för total frihet, de har missat att Liberalismen redan i sin vagga utgick från två helt olika bitar:

* Människans egen individuella frihet, rätt att själv bestämma sina åsikter, framföra dessa och få dem respekterade. Dvs med rättigheterna följer också skyldighet att inrätta sig efter de lagar och konstitutioner som finns. Individuell frihet innebär framför allt rätten att t.ex. få organisera sig för att tillsammans med andra arbeta för bättre förhållanden – skyldigheten att inte bryta mot gällande lagar utan framföra dessa åsikter inom den parlamentariska ramen!

* Människans skyldighet att inrätta sig under lagarna i samhället. Dvs i princip ta de jobb som fanns att få så länge dessa jobb inte var öppenbart omänskliga eller hade omänskliga villkor. Till dessa villkor räknades om jobben innebar fara för liv och hälsa. Däremot hade den ekonomiska välfärden endast betydelse får individen om samhället genom alla individers samlade arbete möjliggjorde välfärd.

Det är här som Liberalismen till sin natur skiljer sig från Socialism, Marxism och Kommunism. Individen har å ena sidan rätt till stor frihet och rätt att bestämma över sina egna handlingar, ta ansvar för dessa. Individen är å andra sidan inte skyldig att inrätta sig efter något annat än de lagar som bestämts i ett demokratiskt samhälle där fria val får och har hållits. Det är inte så att en liten grupp pga av någon form av överhöghet, majoritetsresultat etc, har rätten att glömma bort att ta hänsyn till de friheter som följer av att varje människa är född fri. Åsiktsfrihet, Tryckfrihet, Mötesfrihet o.s.v. har begränsningar som finns där för att skydda samhällets individers rätt till denna frihet. Total frihet finns aldrig. Ingen människas rättigheter får inkräkta på en annan människas möjlighet att få utöva sina rättigheter. Ingen människa är mer värd än någon annan. Ingen människas frihet får därför ställas ovanför de lagar och den konstitution som samhället demokratiskt beslutat om.

Liberalism är detsamma som Frihet under ansvar och personligt ansvar för egna handlingar


[1] Såväl slavstatus som träldom, senare vanligare i t.ex. Sverige fram till Magnus Erikssons landslag i mitten av 1300-talet, var något som barn ärvde från föräldrar. Precis på samma sätt som rikedom i form av gods och/eller förmögenhet.

[2] Locke föddes själv in i en burgen familj. Fadern var åklagare och hade goda kontakter vilket ledde till att Locke själv gavs möjlighet att studera vidare. Först studerade Locke vid Westminster School, en skola som finns på andra sidan Elizabeth I:s trädgård i förhållande till själva Westminster Cathedral. Det var en kristen skola där Latin var huvudämne. Locke studerade senare vidare bl.a. i Oxford, retorik, moralfilosofi och grekiska m.m., Locke som var Frisinnad gick snart över till att läsa Kemi och Medicin. Allt ämnen som krävde egna pengar och eller sponsorer i form av föräldrar eller mecenat.

[3] Rosseau bortsåg helt från att hans resonemang kunde leda till tvära kast om allmänviljan och/eller opinionen av vad som ansågs rätt och fel ändrades från tid till annan.

Read Full Post »