En vis kung i Sparta sa när en man kom och begärde demokrati: Börja hemma och det är så sant som det är sagt.
Under de första två åren efter att vi återvänt till Göteborg december 1998, så hade jag ofta längre och kortare vikariat ute i Hammarkullen, Gårdsten samt Angered och Hjällbo. Tack vare att jag och flera andra hade haft möjlighet att få reda på att kvinnor som är mammor ALLTID skall respekteras av de som är troende muslimer (Tack Masoud Kamali som då under första åren av 1990-talet satt och skrev på Sociologiarbete i datasalen på Linköpings Universitet) så fick jag respekt från elever som annars inte var kända att visa sådan. Än idag kommer det fram elever numera vuxna som tar sig tid att prata om det som de funderar över eller bara vill prata om.
Under åren som gått har jag hört samma sak i de stadsdelarna som jag hört av elever som bott i dyra villor med föräldrar som haft bra jobb, samma här i Tuve där jag bor som jag hört i av elever som bott i innerstaden….. Det de flesta klagar på är att de vuxna inte har tid när de unga/barnen behöver och vill prata. Det kan låta så bra med kvalitetstid, men kvalitetstid är på de vuxnas villkor. Samma vuxna som tar sig tid att curla sina barn i skola, på idrotts- eller musikträning och som likt V70-föräldrar (skriv ordet i sökrutan för mer information) kör sina barn hittan och tittan för att de skall få pröva på det ena eller andra (ofta något som föräldrarna själva drömde om som barn) tar sig inte tid när barnen behöver det.
I stadsdelar som Hammarkullen, Gårdsten, Angered och Hjällbo skulle vi, som jag tidigare föreslagit, kunna utnyttja dessa två ”bitar”. Hur vore det om elevernas mammor fick deltidstjänst som stöd så barn i bråkiga klasser visade respekt för vuxna i allmänhet och skolans personal i synnerhet?
Det är det ena. Det andra förslag som har sitt ursprung i vad vi gjorde i klassen jag gick när det var lärarstrejk i mitten av 60-talet. Ok, vi gick på gymnasiet, men idén som vår klass kom upp med förtjänar att spridas. På religionslektionerna som vi skulle haft ordnade Ann och Håkan i klassen att vi fick gå och hälsa på hos olika religioners troslokaler i Linköping. Vi fick höra varje religions som hade bönelokal i Linköpings egen beskrivning av sin religion. Tror att det rätt infört i Göteborgs Grundskolor skulle kunna minska risken för vilsenhet.
Bakgrunden till ovanstående kommentarer har jag hämtat från en mycket tänkvärd Ledarkrönika i Göteborgs Posten:
Naomi Abramowicz: Göteborg måste lyckas i kampen mot jihadismen, GP 17 December 2015
För att lyckas minska risken inte bara vad gäller de som blir jihadister utan generellt arbeta mot att barn samt unga känner sig ensamma och har svårt att knyta ann till det samhälle de lever i, så är det viktigt att så mycket som möjligt involvera föräldrar i arbetet för att få lugn och ro i klassrummet.
Norah4you's Weblog 