Skilj på hets mot folkgrupp och rasism!

Med anledning av Adam Tenstas märkliga uttalande skrev jag tidigare idag Adam Tensta – Lär dig definitionen på rasism

För de trots det inlägget inte förstår skillnaden mellan ”Hets mot folkgrupp” och rasism, samt inte heller förstår vad som gäller för krav för att något skall kunna räknas som ”Hets mot folkgrupp” finns nedan utdrag ur Brottsbalk liksom prejudicerande fall i svensk domstol.

Hets mot folkgrupp

Brottsbalken

29 kap. Om straffmätning och påföljdseftergift
1 § Straff ska, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde.

Vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de
avsikter eller motiv som han eller hon haft. Det ska särskilt beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person.

2 § Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas
1. om den tilltalade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått,
2. om den tilltalade visat stor hänsynslöshet,
3. om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig,
4. om den tilltalade utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende,
5. om den tilltalade förmått någon annan att medverka till brottet genom tvång, svek eller missbruk av hans eller hennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning,
6. om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering,
7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en
folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet, eller
8. om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person.

VIKTIGT ATT KOMMA IHÅG
All användning av t.ex. ord neger eller bög är i sig inte brottsliga.

Prejudicerande fall:
NJA 1999 S. 702

….Uttalanden som innefattat missaktning för folkgrupp genom anspelning på hudfärg eller etniskt ursprung har inte ansetts utgöra hets mot folkgrupp enligt 16 kap 8 § brottsbalken, eftersom uttalandena inte spritts i den mening som avses i denna bestämmelse.

Ur Högsta Domstolens motivering
Bestämmelsen i 16 kap 8 § BrB om hets mot folkgrupp utgör en sådan begränsning som tar sikte på bl a rasistiska och andra yttranden genom vilka någon ger uttryck för missaktning mot folkgrupp.

Rasistiska yttranden kan emellertid föranleda straffansvar även om förutsättningarna för ansvar för hets mot folkgrupp inte är uppfyllda.

I 5 kap BrB straffbeläggs vissa former av yttranden som riktar sig mot enskilda personer. Bestämmelsen i 1 § om förtal tar sikte på yttranden som lämnas till annan än den som angrips genom yttrandet. Enligt bestämmelsen är det under vissa förutsättningar straffbart att lämna uppgifter om någon som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning. Så kan uppenbarligen vara fallet med bl a olika yttranden med rasistisk innebörd. Uppgiften att en viss person tillhör en viss folkgrupp eller liknande kan dock inte i sig anses vara ägnad att utsätta denne för andras missaktning (jfr Jareborg, Brotten, första häftet, 2:a uppl, s 293).

Jämför med ett annat mål:

RH 2000:72

En person har uttryckt missaktning för andra folkgrupper än den egna genom att tillsammans och i samråd med tre andra personer skrika Sieg Heil och göra nazisthälsningar på en gata i ett bostadsområde. Fråga huruvida uttalandena spritts på sådant sätt som krävs för att föranleda straffansvar för hets mot folkgrupp.
……
Det är styrkt genom K.L:s erkännande och övrig utredning att han tillsammans och i samråd med ytterligare minst tre personer vid två tillfällen skrikit ”Sieg Heil” och gjort nazisthälsningar på Skolgatan utanför M.B:s hus.

K.L. har förklarat sitt agerande med att han och kamraterna ville reta M.B. Enligt K.L:s uppfattning skulle M.B. sannolikt inte ha reagerat om de kallade honom ”gubbjävel”, medan M.B:s fråga om de var rasister ledde till att de valde att agera som de gjorde. De uttalade orden och gesterna är väl förknippade med nazism och K.L:s agerande visar också att han var väl medveten om detta liksom att hans agerande var ägnat att uttrycka sådan missaktning som den åklagaren påstått. Det är således styrkt att K.L. på sätt åklagaren påstått uttryckt missaktning för andra folkgrupper än den egna genom att ropa och göra gester.

Fråga är då om han därigenom spritt uttalandet på sådant sätt som avses med bestämmelsen. För att ett uttalande skall kunna anses vara spritt krävs enligt uttalanden i förarbetena att det nått ut till fler än ett fåtal personer (prop. 1986/87:151 s. 110). Enligt K.L:s egna uppgifter riktades handlandet uteslutande mot M.B. och i syfte att trakassera denne. M.B. har bekräftat att han hörde och såg ungdomarna, men har för egen del uttalat att han uppfattade att deras agerande var riktat mot grannfamiljen. Huruvida denna var hemma har inte framgått i målet. Det är således inte visat att någon annan än M.B. uppfattat K.L:s och hans kamraters agerande. Vid detta förhållande kan inte K.L. dömas till ansvar för hets mot folkgrupp för sitt agerande. Åtalet skall därför ogillas.
……
Denna utvidgning av straffansvaret skulle enligt hovrättens mening vara tämligen meningslös om man inte skulle räkna in de personer i sällskapet, som själva kommer med rasistiska uttalanden, i mottagargruppen för andras uttalanden. Hovrätten finner därför att K.L:s uttalande och gest redan genom att de nått de ungdomar som befann sig i sällskapet -oavsett om de själva uppträtt på samma sätt- är att anse som spridda på det sätt straffbudet förutsätter. K.L. skall därför dömas för hets mot folkgrupp.

Med hänsyn först till att det varit fråga om ett enstaka yttrande som av allt att döma uttalats spontant utan föregående överväganden finner hovrätten att brottet kan bedömas som ringa. Vid straffmätningen beaktar hovrätten att K.L. vid brottstillfället endast var sexton år gammal.

Sedan kan Du som läser det och jag ha ena eller andra uppfattningen. Det är Riksdagen som stiftar Lagar i Sverige och det är Svenska Domstolar som dömer. Att försöka få det till något annat är att vara mot demokrati!