Uppsala Universitet gör upp med Uppsalas rasbiologiska mörka historia. När gör Socialdemokraterna detsamma?
Kranier lämnas tillbaka, DN 7 juni 2015
Kranier lämnas tillbaka vid cermoni, GP 7 juni 2015
Cermoni i Uppsala – tio kranier återlämnas, Expressen 7 juni 2015
Kranier lämnas tillbaka vid cermoni, SvD 7 juni 2015
Kranier lämnas tillbaka vid cermoni, Aftonbladet 7 juni 2015
BAKGRUND
Under 1800-talets senare hälft kom rasbiologifrågan att växa speciellt här i Sverige. Redan innan det skapades ett rasbiologiskt institut i Uppsala, så hade insamlingen, eller vad man skall kalla det, av kranier från olika folkgrupper skett på olika sätt. Bland de folkgrupper som råkade ut för denna etiskt diskriminerande behandling, att värdera människor utifrån deras anatomi, utseende och kulturella särdrag, var inte bara svenska minoriteter utan även avlägsna folkgrupper. Bland dessa människor som levt i Franska Polynesien och vars kranier förts till Uppsala först för rasbiologiska studier sedan för ”anatomiska studier”. (Om någon kan förklara den verkliga skillnaden på att göra rasbiologiska studier av skallar och att göra ”anatomiska studier”, så tas den upplysningen emot med tacksamhet)
Skallarna som nu skall lämnas tillbaka grävdes upp på 1880-talet och kom till Uppsala runt sekelskiftet 1900.
Fredagen den 13 maj 1921 fattade riksdagen utan omröstning beslut att upprätta ett Statens institut för rasbiologi. Bakom riksdagsbeslutet fanns en motion, som hade framförts i riksdagens båda kammare den 13 januari 1920. Drivande bakom att rasbiologi var bl.a. Wilhelm Leche, Professor Zoolog och medlem i Nordisk Familjeboks redaktionskommitté. Motion väcktes i Riksdagen av ledande politiker bland dem socialdemokraten Hjalmar Branting och högerns Arvid Lindman. Upprättandet av det rasbiologiska institutet hade starkast möjliga politiska stöd.
…….
1936 blev Gunnar Dahlberg chef för institutet. Samma år blev Dahlberg också professor i rasbiologi vid Uppsala universitet. Under Dahlberg ledning ändrades institutets inriktning mot en mindre rasbiologisk grundsyn till att mer inrikta sig på vad man ansåg var en samhällsnyttig ärftlighetsforskning för att stärka folkhälsan, vilket kom att bidra till steriliseringslagen. Dessa tankar hämtades bland annat ifrån makarna Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan. I linje med dessa idéer propagerade Dahlberg 1936 i Sveriges radio för nyttan av att sterilisera utvecklingsstörda, se tvångssterilisering.
Institutet hade till sin officiellt angivna arbetsuppgift att rasbiologiskt genomforska Sverige genom att studera olika släkters och andra befolkningsgruppers livsbetingelser och utvecklingsmöjligheter, att klarlägga såväl det biologiska arvets som miljöns betydelse för individer, släkter och folk, samt att utreda sjukdomars och normala mänskliga egenskapers ärftlighetsförhållanden.
…….
1958 ändrades namnet, då institutet ersattes av Institutionen för medicinsk genetik, , och verksamheten knöts till universitetet. Idag sker forskning kring genetik vid Uppsala universitets Genetikcentrum, där flera universitetsinstitutioner ingår.Socialdemokraternas mörka historia, Norah4you 26 september 2013
