Läste debattartikel i dagens Göteborgs Posten. Många tänkvärda ord. Men ord är ord om verkligheten inte är korrekt utgångspunkt. Förvisso sant:
Forskning och erfarenhet visar att det som händer under första året i det nya landet är avgörande för hur de nästkommande tio åren blir. Vi behöver tillväxt och framtidstro i hela Göteborg. En nystart behövs för skolan, jobben och bostadsbyggandet. Göteborg är ett tillväxtnav och vi har goda förutsättningar att skapa en fungerande integration i Göteborg om vi vågar pröva nya idéer. Det är hög tid för det.Debatt: Dags att testa nya vägar för integration, Jonas Ransgård kommunalråd (M), Helene Odenjung kommunalråd (FP), David Lega kommunalråd (KD)samt Rickard Nordin gruppledare Göteborg (C) på GP Debatt 21 april 2015
Men:
Politiker kan aldrig LÖSA problem eller skapa jobb. Politiker kan, om de vill och är beredda att följa Regeringsformen se längst ner på sidan, skapa förutsättningar för att lösa problem samt skapa förutsättningar för att skapa jobb.
Tyvärr gör Rödgröna Löfvénregeringen i sin naiva okunnighet om såväl Regeringsform som Skollagar och Integration allt för att skapa än värre problem.
Tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet
Skyll inte på samhället
Inte är det bättre när det gäller möjligheten till att skapa jobb. Många unga svenskar oavsett var deras föräldrar råkar vara födda, har idag mycket svårt att få sitt första jobb…
Stefan Löfvéns politik ger fler arbetslösa, Expressen ledarsidan 13 april 2015
Det löser inga problem, lika lite nu som det gjorde på 70-talet när Angered byggdes och byggdes ut under period då det var lättare att få jobb men svårt att få bostad, att bygga för att motverka segregation. Nybyggnation är inget som de flesta bostadslösa eller bostadssökande har råd med. Att prioritera en grupp framför en som redan stått länge i bostadskön löser inga problem utan skapar nya.
Då avser jag inte enbart den ökade kostnad det innebär precis som på 70-talet när de nybyggda lägenheterna först gick till de som till skillnad från nu ofta hade jobb, men vars ekonomi ofta kom i kläm när de som första bostad fick en anvisad lägenhet i en stadsdel som ärligt talat såg ut som statarlängor på höjden, bredden och tvären. Redan där fanns grundorsaken för att människor flydde den stadsdelen så for de kunde. De enda som lyckades integreras var finska invandrare som själva arbetade i och för att deras barn skulle få möjlighet till hemklasser, helst egen skola och som såg till att inkludera alla med finsk bakgrund som bodde i Gårdsten, Angered o.s.v. Politiker kan inte skapa vilja att bli integrerad. Redan där har Göteborgs politiker oavsett färg missförstått sina möjligheter. Det personliga ansvaret får aldrig trampas på eller ignoreras.
Men det är värre än så när vi talar om jobb. Politiker kan aldrig ”skapa” jobb bara möjligheterna till att jobb skapas. Varje offentligt arbete, även de som politiker tror sig ”skapa” kostar pengar som endast kan komma från tre olika kassakor: Skattebetalare, Exportindustri samt försäljning av Offentligt ägda AB. Aktiebolag som ofta är på konfrontationskurs med EU:s Konkurrensdirektiv. Icke existerande Offentlig upphandling kostar dessutom pengar.
Sverige har som stat ett ansvar för ALLA svenska medborgare; för ALLA som fått fast uppehållstillstånd där råder ingen tvekan. Men okunskapen om vad som enligt Regeringsformen gäller för dessa och vad som Regeringsformen säger om de som inte tillhör dessa grupperna. Den okunskapen skapar i sig stora problem.
Ett typiskt Göteborgsproblem skapat av politiker är snedfördelningen av pengar till elever i skolan. Inte bara de elever som på Karl Johansskolan råkar illa ut för att deras rättigheter enligt Skollag, och Regeringsformens 1 kap 2§ inte tillgodses:
För ett år sedan valde Karl Johansskolans rektor Annika Kummel att säga upp sig i protest mot nedskärningarna i Majorna-Linné. I ett brev till personalen skrev hon att ”anledningen till att jag slutar är endast att jag inte kan ta ansvar för en verksamhet med de ekonomiska ramar som står till förfogande. När jag tvingas att göra de nedskärningar som jag är beordrad att göra kan jag inte längre försvara det för mig själv och det jag tror på.”
Liknande problem tycks inte den nuvarande rektorn Nahid Rezaei ha, när det nu återigen är dags för minskade resurser. Trots att elevantalet på Karl Johansskolan ökar har förvaltningen beslutat att halvera antalet specialpedagoger från sex till tre. Enligt Rezaei kommer det inte gå ut över elever med särskilda behov vilka i stället föreslås få ”fler Ipads”.Ingen framtid i Karl Johansskolan, GP ledarsidan 20 april 2015
Rektorn Nahid Rezaei är bara en av många som blivit rektorer under Rödgröna Göteborgsrörans år innan Rödgröna röran blev Rödgrönrosa…… Det borde vara ett grundläggande krav på Grundskollärarutbildning innehållande Barn och ungdomars utveckling samt Barn med behov – vad säger Skollagen? vad säger Regeringsformen? Att ens gå och tro att barn med speciella behov skulle få ens en bråkdel av sina behov tillgodosedda för att de får en Ipad?? Hur står det till. Det är tillåtet att vara dum i Sverige, som så många gånger förr är det okunniga Göteborgska politiker som skapat möjligheter för att de som inte har tillräcklig kunskap för sitt uppdrag – skapar fler problem samt tvingas begå Grundlagsbrott på grund av politiska beslut.
Regeringsformen
1 kap. Statsskickets grunder
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom
kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.
2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.
Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.
Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt
ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.
Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.
3 § Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är rikets grundlagar.
2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
25 § För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter:
1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 § första stycket),
2. skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen),
3. skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning
och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),
4. skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),
5. rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),
6. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen),
7. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (16 §),
8. rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),
9. skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket),
och
10. skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 § tredje meningen). På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i första stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första meningen samt tredje stycket tillämpas.
