Läromedels kvalité avgörande för lika möjlighet i hela Sverige

Läste alldeles nyss på nätet, ja vissa saker är bra att läsa på nätet – om man vill ha en snabb överblick etc – en mycket viktig debattartikel som för ovanlighetens skull innehåller ”sound arguments” och där fallacies inte lyser som använda ”argument”.

I Sverige har läroböcker nästan blivit något fult som lärare helst ska klara sig utan. Men en ny engelsk studie, ”Why Textbooks Count. A Policy Paper”, visar att länder med goda skolresultat ofta satsar på läromedel av hög kvalitet. Dessa länders läromedel ger ofta också ett tydligt stöd åt lärares arbete och professionella utveckling. Studien är framtagen på universitetet i Cambridge av Tim Oates som under lång tid bland annat har varit rådgivare år den brittiska regeringen…..

Man slås vid läsning av rapporten av likheterna mellan attityden till läromedel i England och i Sverige. Rapporten citerar en forskare som skriver: ”Attityden i utbildningskretsar i detta land har varit mer negativ mot läroböcker än i många andra länder; i en sådan utsträckning att man kan postulera en antiläroboks-anda”. Det verkar onekligen som om utvecklingen i England har drivits av samma pedagogiska ideologi som funnits på svenska lärarutbildningar, där lärobokens betydelse förminskats för att inte säga förringats.Framtidens skola behöver en strategi för läromedel, Kirsti Hemmi docent i matematikdidaktik och Per Kornhall oberoende skolexpert på DN-debatt 6 april 2015

Tänk att det överhuvudtaget behöver sägas lika tillgång till läromedel och då avses läromedel av god kvalité är grunden för att alla oavsett var de bor i detta land skall få samma möjligheter att tillgodogöra sig de kunskaper som ämnes- och stadiebehöriga lärare lär ut.

Datorer i all ära, själv från början naturvetare med systemprogrammerarexamen 1971, men datorer kan aldrig ersätta varken goda ledare i form av ämnes- och stadiebehöriga lärare. Datorer kan heller aldrig någonsin ersätta den skrivna läroboken eller kartboken som eleven kan bläddra i och lägga sida vid sida med kartor ur uppslagsverk eller lärobok!

Rätt använd är datorn ett bra komplement till en god lärobok. Datorn är också bra att ”blåsa huvudet” för att tänka på annat INNAN man sätter sig med läroboken i hand. Läser för att lära in och samtidigt för att förstå så att man kan använda sig av det man lärt in. En bra lärobok är inget som läses för att glömmas. Att lära för livet innebär att skaffa sig små byggstenar på vägen mot ett kunskapshusbygge oavsett vad man vill bli och har förutsättning att kunna bli i framtiden.

Kunskap faller inte som regn från ovan. För att någon skall kunna förmedla kunskap, lära ut så att elever kan lära in, krävs kunskap. Det är inget som kommer naturligt med modersmjölken eller fadersvattnet. Kunskap som behövs för att klara av, inte bara komma in på högre utbildning på Högskola/Universitet, är inget som de som inte läst ämnes- och stadieinriktad lärarutbildning får naturligt. En icke behörig lärare, eller en icke ämnesbehörig lärare, kan vara aldrig så trevlig och aldrig så populär, men didaktiken, förmågan att kunna anpassa läroboken och kursmålen till varje enskild elevs förutsättningar är inget som kommer utan egen kunskapsinhämtning, övning och träning samt konstant vidareutbildning på Lärarhögskola under hela lärarlivet.