Med anledning av ett antal kommentarer i media efter dödsskjutningarna på restaurang i Göteborg där det klagas på att inte polisen lämnar ut uppgifter, så tar mig för pannan och undrar hur det står till hos en del journalister, politiker m.fl. som inte förstår att även Tryckfrihet i Sverige trots att denna är Grundlagsfäst har sina begränsningar.
Det fria ordet Yttrandefrihetsgrundlagen
Vad menar vi i Sverige med det fria ordet? Det har lång historisk tradition i Sverige, men har aldrig varit helt fritt. Det är t.ex. inte tillåtet att sprida eller på något sätt trycka sekretessbelagda handlingar. Men det är väl tämligen självklart att det aldrig är möjligt att ha alla handlingar som Offentliga handlingar för publicering. Varje land har ett antal situationer där det för rikets och/eller enskild persons säkerhet finns sekretesstämpel och det MÅSTE respekteras.Det fria ordet – Yttrandefrihet och Tryckfrihet
Tryckfrihetsförordningen
GRUNDLAG
Kapitel 2 Om Allmänna handlingars offentlighet
2 § Rätten att taga del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till
1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,
2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
3.myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
4. intresset att förebygga eller beivra brott,
5. det allmännas ekonomiska intresse,
6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,
7. intresset att bevara djur- eller växtart.
<….
– – – –
Först: Polismyndighet har som alla andra myndigheter att rätta sig efter Regeringsformens begränsningar av Fri- och Rättigheter:
Regeringsformen
2 kap Grundläggande fri- och rättigheter
Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter
20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning
som medges i 21–24 §§, begränsas genom lag:
1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första
stycket 1–5),
2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande
intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning
och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),
3. rörelsefriheten (8 §), och
4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).
Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen
– – – – – – –
För det andra, så är det så att undersökningssekretess råder. Helt i enlighet med de lagar som gäller för Offentlighets- och Sekretesslagstiftning, så är inte allt som finns hos en myndighet Allmän handling
Offentlighet och sekretesslag
7 kap. Grundläggande bestämmelser
Förbud mot utnyttjande av en sekretessreglerad uppgift
1 § Gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den
verksamhet för vilken den är sekretessreglerad.
Konsekvenser av att en sekretessreglerad uppgift lämnas till en annan myndighet m.m.
2 § Får en myndighet en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är tilllämplig hos den
mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om överföring av sekretess. Motsvarande gäller om en myndighet har
elektronisk tillgång till en sekretessreglerad uppgift hos en annan myndighet.
– – – – – – –
Det är värre än så – I vår svenska Brottsbalk faller den/de som lämnar ut sekretessbelagda uppgifter, arbets- eller utredningsmaterial som inte är offentligt samt om den/de ovan angivna lämnar ut handling som faller under de begränsningar i Fri- och Rättigheter som finns i Regeringsformen under:
Brottsbalken
20 kap. Om tjänstefel m. m.
1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.
Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.
…….
3 § Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.
Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall skall dock ej dömas till ansvar.
– – – – – –
Sammanfattning
Med andra ord det är inte så att journalister i Sverige äger rätten att ta del av clearat, hemligstämplat material när detta är förbjudet i enlighet med gällande lagstiftning. Den som lämnar ut sådan uppgift får åtalas för tjänstefel.
