I den svenska debatten hörs politiker tala om integration som vore den en lösning på alla problem som uppstår när så många kommer till Sverige sökande uppehållstillstånd. Men inte är det så enkelt…..
Förra veckan talade jag med en bekant. Jag har känt familjen i mer än 15 år. De har varit i Sverige ännu längre. Familjen var på semester i Italien när de första striderna mellan Kroatisk polis och serber bröt ut i början av Kroatiens självständighetskrig. Fadern hade tillbringat en del av sin skoltid i Sverige. Det var vanligt på 50- och 60-talet att jugoslaver jobbade på varven, Volvo, SKF och andra ställen för Sverige behövde arbetskraft under de gyllene åren. Familjen beslöt sig att i stället för att åka hem, de är kroater, så åkte de till Sverige för de ville inte ta spädbarn hem till det osäkra läget som de upplevde. Det har gått många år. Barnen, nu ett par, har vuxit upp i Sverige gått i skola i Sverige men tanken från början var att återvända när kriget i Kroatien var slut. Föräldrarna är välutbildade. Som så många andra blev de kvar. Inte för att de egentligen ville, som pappan sa till mig, utan för att barnen rotat sig här. Nu är barnen stora men de vill på inga villkors vis höra talas om när föräldrarna talar om att flytta tillbaka.
Det är många människor som trots att de bott i Sverige i stort antal år, sökt och fått svenskt medborgarskap och lyckats i karriären, för det har många, ändå har de som känner sig rotlösa. Som längtar hem.
Då talar jag ändå bara om de som lärt sig svenska språket och ”integrerats” i svenska samhället.
Men alla andra. Vad är det som säger att samtliga, oavsett var de kommer ifrån, verkligen vill bli svenskar fullt ut? För många som kommit hit på senare år berättar om den stora kulturkrocken. Något att tänka på idag 8 mars den Internationella Kvinnodagen. Många som kommer hit kommer från verkligt patriarkaliska samhällssystem. Har under åren hört många av stökpellarna i skolan som haft mycket svårt att förstå samma som deras pappa ofta aldrig förstått: Att mamman, kvinnan har de rättigheter och den jämfört med deras kultur stora positionen i samhället. Många speciellt grabbar har haft svårt att acceptera att pappan inte har samma position i svenska samhället. Uppror mot speciellt mamman, stök i skolan, sociala myndigheter som inte förstår kulturkrocken utan jobbar utifrån att det enbart handlar om krigspsykos eller dålig föräldrakontakt. Pappershögar som växer i skola och hos polis oavsett om föräldrarna planerat att stanna i Sverige, fått uppehållstillstånd eller ej. Unga människor som av andra skäl än de för svenska samhället vanligaste gör uppror mot föräldrar och samhälle som inte lyssnar på de unga, som inte sätter gränser i tid. För en sak bör alla veta. Ämnes- och stadiebehöriga lärare ser tidigt vilka som riskerar att spåra ur.
Inte blir det bättre av att svenska samhället startar snabbspår för de som har läkar-, lärar- eller annan utbildning som Sverige har brist på arbetskraft i. Ofta är de som har den utbildningen samma personer som skulle kunna bygga upp sitt hemland när och om det blir fred. Men hur går det då om barnen antingen blivit så integrerade i det svenska samhället som den kroatiske pappan berättade eller om de i stället på grund av kulturkrocken spårat ur och i brist på vuxna som tar sig tid att lyssna samt ge regler och normer vänder sig till religiösa ytterlighetsgrupper.
Integration lösning eller problem? Inte en alldeles lätt fråga.
Norah4you's Weblog 
Det där ”snabbspåret” …. Tino S har skrivit om det på Realtid.se. Kontentan är där att jaha, ett snabbspår för de som ändå kommer att få jobb mycket fortare än den stora majoriteten.
Majoriteten som inte nämns alls mer än som ”högst två år till jobb” av nya regeringen (jfr Fridolins 100 dagar för skolan och vändning) och kommer att bli ett större fiasko än Etablerings’reformen’. Ytterligare några år alltså, som något ‘nytt’ provas och kommer att utvärderas och konstateras att det inte fungerade.
GillaGilla
huvudproblemet är ju att i sverige så behandlas flyktingar och invandrare likadant. som jättebarn som inte kan klara sig själva och behöver hjälp med allt. de som invandrar hit har ju gjort ett aktivt val att flytta hit och ska då rimligtvis inte vara berättigade till bidrag eller tolkhjälp gratis över huvud taget och de som flytt hit behöver lite hjälp att komma igång. mao är det inte samhällets uppgift att intrigera nysvenskar utan det där löser sig själv över tid. ex ska du rösta så lär dig språket för informationen finns bara på svenska behöver de en tolk så får de betala själv, så funkar det om du eller jag flyttar till ett annat land och vi vill inte behandlas som hjälplösa i allt där. som en förtydning så ska naturligtvis flyktingar enligt FN’s riktlinjer få hjälp och bidrag i början medans resten som inte har flyktingskäl annat än idiottermen ”ömmande skäl” ska inte få nåt. gäller ju även anhöriga.
GillaGilla
Viktigt att lära sig att flyktingar, de som verkligen kommer hit från krigsområden och eller orosområden där det är fara för deras eget liv,
de vet vi inte om de vill återvända när och om tillfälle ges. Det är ändå dessa som helt i enlighet med FN:s riktlinjer skall få hjälp och allt vårt stöd.
De skall få skydd så länge de behöver. Sverige skulle också kunna göra betydligt mer för flyktingar som får leva år ut och år in i flyktingläger utan en skymt till de pengar som andra som vi idag ömkar med och som köper sin resa hit har.
GillaGilla
oh och naturligtvis kan man inte styrka sin identitet så ska man inte ens få söka asyl vilket är fallet med 90% av dem i dagsläget.
GillaGilla
Sverige ligger där Sverige ligger. För att komma till Sverige krävs att man antingen flyger eller åker båt/bil och flyger någon eller åker båt krävs det ALLTID idhandlingar någonstans på vägen. Samtidigt som alla som vistas inom EU är skyldiga att kunna visa ID-handling/pass för myndighet som begär att få se.
GillaGilla