Liberalism – frihet under ansvar och under lagarna.

Det är de mest bisarra uttalanden en del i media, vetenskapsmän inom historia och statsvetenskap för att inte tala om att det finns politiker som kallar sig liberala, står för. Tänk om svenska skolan i ämnen som samhällskunskap och historia HADE haft ämnes- och stadiebehöriga lärare som kunnat, önskat och fått tid att förklara vad det som brukade kallas ”ismerna” stod för samt står för…..

Grunden för all liberalism är Frihet under ansvar samt under lagarna. Utgångspunkten var och är en tro att människan är vuxen nog att skilja på rätt och fel samt att verka för det som är rätt inom ramen för de lagar som gäller. Gärna sträva efter att förändra lagar men inom ramen för den konstitution/grundlag som gäller.

John Stuart Mill
Johan Stuart Mill är för många en av grundarna till den verkliga liberalismen. För andra som saknar historisk samhällskunskap oavsett politisk utgångspunkt är Rousseau ”fader” till det som blev frihetsrörelse och liberalism.

John Stuart Mills utgångspunkt beskrivs som
Mill’s political project stands up to the challenge of devising sound methods for dealing effectively with Victorian concerns: improving the quality of people’s life while satisfying popular political demands and soothing social unrest. He does so by studying social events according to models of the natural sciences, in line with earlier philosophic attempts, although he does not advocate a science of society aimed at predicting the future. Naturalistic explanations of social, political and economic events are only guidance for political reform, yet still valuable as such. In order to back his project, Mill turns to the historical development of societies, as he learns from Samuel T. Coleridge, Auguste Comte and some other French intellectuals. Partly thanks to them Mill realises that while some social elements have changed throughout time, others have not.Concepts and Historical Contexts in Liberalism’s Intellectual Debates: A Study of John Stuart Mill’s Moral and Political Thought; Rosario López Sánchez Doctoral Dissertation University of Málaga 2013

Det är svårt att gå förbi Auguste Comte när John Stuart Mills tankar skall läras ut. Comte [1798 – 1857] anses vara Positivismens ”fader”. Enligt min uppfattning är detta helt riktigt. Intressant läsning (subjektiv uppfattning, ja visst): POSITIVISM AND THE SEPARATION OF LAW AND MORAL, Prof. H. L. A. Hart Som det står i inledningen: ProfessorH art defends the Positivist school of jurisprudence from many of the criticisms which have been leveled against its insistence on distinguishing the law that is from the law that ought to be.

Utifrån den utgångspunkten, en av flera i Positivism, kan John Stuart Mills Liberalism till stor del ha hämtat sin sentens/kärna.

Liberalism och Frihetsbegreppet
Frihet har aldrig vetenskapsteoretiskt eller filosofiskt varit fullständig frihet a la den omhuldade myten att Rousseaus frihetstankar ”Tillbaka till naturen” skulle innebära rätt för varje enskild individ till frihet oavsett om denna frihet trampar på andra individers frihet eller ej.

Liberalismen skiljer sig från det som med nutidstermer kan kallas neoliberalism, flumliberalism etc på två viktiga punkter:

* Liberalism utgår alltid från att det är möjligt att inom lagarna få människor samt samhälle att utvecklas mot mer demokrati och mer frihet UTAN att den vunna friheten kränker andra människors rättighet till frihet.

* Liberalismen utgår alltid från den existerande samhällsynen på ”familj”, traditioner och historia samt vill vidga samhällsynen för att inkludera, inte exkludera, människor i begrepp och bjuda in till att lära sig förstå sin egen historia och utifrån den sin egen samhällssyn.

Liberalism i Sverige
Det finns inget av ”Tyck som jag”-syndrom i Liberalism. De som tror det har missförstått den andra delen av Liberalismens bakgrund som är/var religiös. Grunden är inställningen att Du kanske inte tror på Gud, men Gud tror på Dig d.v.s. de Frisinnade som ena delen av Liberala rörelsen kallades i Sverige fanns ofta bland de som tillhörde Svenska Missionsförsamlingen, inom Svenska Kyrkan, eller i något av de Frikyrkorörelser som förvisso bedrev mission men utan att skriva icke troende på näsan eller försöka framhäva sig själv.

En som ingick i båda grupperna i början av 1900-talet var min egen farfar Fritiof Jönsson som tillsammans med Valdemar Svensson här i Väst fick grupperna att gå samman till ett parti. Än idag finns Frisinnad Tidskrift där chefredaktören så väl skriver om frisinne, strävan att få så mycket frihet som ryms inom lagarna:

Friheten för mig att få tänka fritt och uttrycka mig fritt så länge jag respekterar friheten också för andra att göra detsamma. Frisinne kan också stå för fördomsfrihet, förmågan att möta andra utan förutfattade meningar.
…..
nykterhetsrörelsens starka inflytande i Frisinnade landsföreningen. Och partiet rymde inte bara baptister och missionsförbundare utan också agnostiker och ateister. I dag när ordetfrisinnad ibland används som beteckning för kristna liberaler är detta värt att påpekas.Frisinne och liberalism, Frisinnad tidskrift sida

Liberalism vetenskapsteoretisk bakgrund efter John Stuart Mill
Liberalismen är de individuella idéernas historia. Människans frihet är ett mål inte ett medel. Den som till skillnad från John Stuart Mill numera brukar räknas som Liberalismens fader var John Locke.

John Lockes idéer hade två utgångspunkter:
* Människans natur. Människans grundläggande skyldighet
Människans grundläggande skyldighet och rättighet är självbevarelse, att leva sitt eget liv så bra som möjligt. Människor är i grunden lika i de egenskaper och förutsättningar som krävs för detta. Vi har inga medfödda idéer som visar oss den rätta vägen, men däremot har vi ett förnuft som kan värdera gott och ont och avgöra hur vi bör handla för att överleva, t ex genom produktion och handel.Liberalismen, Locke; Frihetsfronten sida

* Kunskapskritik.
Som svar på Descartes skepticism huruvida säker kunskap över huvud kan existera, kunde Locke med stöd från utgångspunkten i hans kunskapskritik svara att Gud har gett oss förmågan att känna till en viss kunskap – alltså det som är nödvändigt för oss.

Locke förnekar och att det finns medfödd kunskap. Nyfödda barn kan inte veta något om matematik eller Guds existens. Kunskap är enbart grundad på erfarenhet, ett synsätt som brukar gå under namnet empirism.

Lockes var dock ingen utpräglad empiriker i det att han faktiskt gjorde en indelning av kunskapen i tre nivåer – precis som Spinoza gjorde fast ur en annan utgångspunkt.

Den intuitiva kunskapen kommer före vetenskapen och innefattar sådant som kallt och varmt. Den demonstrativa kunskapen är sådant vi kommer fram till genom analys och observation. Till sist finns den sensitiva kunskapen som leds av våra sinnesintryck. Locke, filosofer.se

Under 1800-talet blev det Adam Smiths moralfilosofiska idélära som kom att föra liberalismen framåt. Adam Smith själv levde (1723-1790) och var skotte. Alla hinder för människors egna ekonomiska val skulle försvinna. Staten skulle behandla alla individer lika och samhället skulle rensas från privilegier. Smith ville fullständigt montera ned den kontrollpolitik som har fått namnet merkantilismen. Att förbjuda ett folk att ”använda sitt kapital och sin näringsflit på det sätt det för egen del finner mest fördelaktigt, är emellertid en uppenbar kränkning av människornas allra heligaste rättigheter”.Adam Smiths politik, Frihetsfronten är relativt korrekt värdemässig sammanfattning av Adam Smiths inflytande på den brittiska liberala utvecklingen. Adam Smith kan räknas som frihandelns och nationalekonomiskt tänkandes fader.

Sammanfattning
Det var aldrig frihet a la Rousseautolkares uppfattning som Liberalismen utgick från eller utvecklades till. Där har såväl neoliberaler som flumliberaler gått vilse.

Socialliberalismen har inte heller den fullständig frihet utan någon kontroll som utgångspunkt. Den har traditionell liberalism utgående från frihet under lagar samt önskan att friheten kan ökas inte begränsas utöver att det som skiljer Socialliberalism från vanlig liberalism är en form av etisk samvetes syn, min subjektiva tolkning, där man i välvillig mening är beredd att ge eller önska ge alla samma friheter som man själv subjektivt enligt ”tyck som jag”-syndromet tolkar att samhället bör ge individen oavsett vem individen är, var han/hon är född och var individen önskar leva.