”Alla skall med” skolan har ställt till det i Sverige. Alla skall läsa lika i Grundskolan och nästan alla skall få välja sin önskeutbildning oavsett arbetsmarknadens behov idag eller i framtiden.
”Tyvärr hamnar ett stort antal av dessa ”Alla skall med”-elever på högskolor, t.o.m. på KTH och Chalmers. Betygsinflation är ett skäl. Stora problemet har varit att många lärare som undervisat i matematik speciellt i Grundskolans första sex årskurser, utan att ens vara gått lärarutbildning, i bästa fall varit utbildade lärare i något annat ämne eller i matematik på högre stadie.” Tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet, Norah4you 21 april 2014
Inte blir saken enklare av önskeutbildningarna som alltför många elever som inte fått ordentlig yrkesvalsutbildning i Grundskolorna numera.
Industri och arbetsgivare ropar efter arbetskraft. Många ungdomar går arbetslösa. Ändå möts inte de två. Problemet är välbekant på svensk arbetsmarknad och beskrivs ofta som brist på matchning.
Grundproblemet är snarare att yrkesutbildningen inte räcker till, inte är tillräckligt attraktiv och stundtals är för isolerad i förhållande till yrkeslivet och dess behov. Det finns nämligen ingen uppsjö av unga med den kompetens som efterfrågas. Tvärtom. Kompetensen är en bristvara.Yrkesutbildning lockar alltför få, GP ledarsidan 3 augusti 2014
Som jag själv skrivit tidigare: ”Tyvärr hamnar ett stort antal av dessa ”Alla skall med”-elever på högskolor, t.o.m. på KTH och Chalmers. Betygsinflation är ett skäl. Stora problemet har varit att många lärare som undervisat i matematik speciellt i Grundskolans första sex årskurser, utan att ens vara gått lärarutbildning, i bästa fall varit utbildade lärare i något annat ämne eller i matematik på högre stadie.” Tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet, Norah4you 21 april 2014
Viktig ledarartikel i SvD 1 augusti 2014
Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet, fångar problematiken väl: ”Sverige införde i och med Läroplan för grundskolan 1969 en examensfri och nästan betygsfri grundskola där ämnesstudierna ansågs mindre viktiga än arbetsformerna. Det var den sociala samvaron och det gemensamma grupparbetet som skulle känneteckna skolan, inte viss kunskapsnivå. Elever skulle automatiskt flyttas till högre kurs även om de inte lärt sig kursinnehållet på den tidigare nivån.” (GP 29/7)
Ekvationen är enkel; om ingen vågar ställa krav på eleverna och deras föräldrar, om brist på kunskap inte får någon konsekvens, kommer heller inga ekonomiska reformer att hjälpa. I Sverige är utbildningen finansierad av medborgarna för medborgarna. Nog vore det rimligt att krav också ställdes på motprestationer innan man började leta efter externa syndabockar?Kravlösheten förlamar Sverige, SvD Ledarsidan 1 augusti 2014