Var gick KU i skolan?

vem är förvånad? Med vetskap om att ämnes- och stadiebehöriga lärare saknats i ämnen som Svenska i de tidigare årskurserna och Samhällskunskap i årskurs 7-9 i stort antal kommuner efter att skolan blev kommunaliserad, är det i sig inte förvånande att vi har fått in ett antal riksdagsmän som t.o.m. hamnat i Konstitutionsutskottet utan att ens uppfylla grundläggande krav, dvs kursmål och betygskriterier för årskurs 9 i Samhällskunskap. Saknas ordförståelse, så hjälper det inte att ”Alla skall med” skolan gett godkänt till många som aldrig varit berättigad till det.

Vad värre är, är att kunskapsdränaget startade tidigare. Det handlar inte bara om de 30.000 helt obehöriga lärarna som blockerat tjänster genom att de felaktigt anställts av rektorer. Rektorer som fått se ekonomiska kakan utsättas för såväl osthyvel som tårtbit och krymt. Det handlar även om de mer än 50.000 lärare (vissa säger upp till 70.000) av de som utöver de helt obehöriga kanske varit lärarutbildade i andra ämnen. Inte alltid ens inom språkkunskap respektive samhällskunskap. Totalt har vi i Sverige under lång tid haft en växande andel icke ämnes- och icke stadiebehöriga lärare. Tyvärr även i naturvetenskapliga ämnen där många Grundskolelever från det att Grundskolan infördes haft lärare som inte ens själva läst över gymnasieexamen i matematik, fysik och kemi.

En lustig episod. I mitten av 2010-talet blev jag själv SO-49 lärare uppringd från en stad vid Vänern. En rektor hade fått förslag från arbetsförmedlingen på mig(!) som lämplig kemilärare (80% tjänst i kemi kombinerat med annat ämne). Jag blev erbjuden jobbet. Tack svarade jag. Men eftersom jag inte satt min fot i en kemisal sedan maj 1968 så måste jag då begära att skolan varnar brandkåren varje gång jag skall ha undervisning. Riskerna för eleverna är för stora för att jag skall våga ta det ansvaret….. Rektorn trodde att alla som var lärare för årskurs 7-9 kunde undervisa i vilket ämne som helst….

Åter till Konstitutionsutskottets okunniga ledande politiker Peter Eriksson (MP) [läs Peter Eriksson kan inte Regeringsformen, Norah4you 11 maj 2014 och andra i Rödgröna sörjan. Det är inte en dag för tidigt att de lär in vad som står i Regeringsformen!

Allra först det kapitel de troligen utgår från i sin ordokunskap:

12kap. Kontrollmakten

Konstitutionsutskottets granskning
1 § Konstitutionsutskottet ska granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för granskningen få ut protokollen över beslut i regeringsärenden, handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning.

Andra utskott och varje riksdagsledamot får hos konstitutionsutskottet skriftligen väcka frågor om statsrådens tjänsteutövning eller handläggningen av regeringsärenden.

2 § När det finns skäl till det, dock minst en gång om året, ska konstitutionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit värt att uppmärksamma. Riksdagen kan med anledning därav göra en framställning till regeringen.

Åtal mot statsråd
3 § Den som är eller har varit statsråd får dömas för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han eller hon genom brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen.

Misstroendeförklaring
4 § Riksdagen kan förklara att ett statsråd inte har riksdagens förtroende. Ett yrkande om en sådan misstroendeförklaring ska väckas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter för att tas upp till prövning. För en misstroendeförklaring krävs att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för den.

Ett yrkande om misstroendeförklaring tas inte upp till prövning om det väcks under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett yrkande avseende ett statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin befattning enligt 6 kap. 11 § får inte i något fall tas upp till prövning.

Ett yrkande om misstroendeförklaring ska inte beredas i utskott.

OM KU-ledamöterna kunnat läsa innantill och förstå vad orden i Regeringsformens 13 kapitel säger, så hade KU haft klart för sig:
* att KU inte är någon Myndighet.
* att KU inte ens juridiskt fyller funktion som Författningsdomstol. KU har att följa Regeringsformen som alla andra inom den Offentliga verksamheten, förtroendevalda och tjänstemän lika.
* att KU inte äger rätten att kräva att tidigare statsråd skulle vara tvungna att infinna sig i KU för utfrågning. Vi kan tycka vad vi vill om det, men för att KU skall få den rätten krävs ett tillägg till 1§ dvs en Grundlagsändring med allt vad den medför krävs. Sedan kan KU utreda i all evinnerlighet – de äger inte själva rätten att tolka eller ändra Grundlag utifrån sina respektive politiska uppfattningar eller någon annan uppfattning alls.
* Inte ens om ett statsråd, nuvarande eller tidigare skulle kunna åtalas, vilket inte är så enkelt som många tycks tro för ett statsråd får ALDRIG NÅGONSIN utöva Ministerstyre av Myndighet eller Offentlig verksamhet – dra upp riktlinjer och ställa krav utifrån Sveriges lagar, ja men det är något annat. Utse eller ”kicka” statens representant i en styrelse, ja men det är inte något som KU kan göra annat än utreda om överträdelse av de avsnitten i Regeringsformen skett. KU kan inte kräva något som inte är tillåtet enligt Grundlagarna.

För att förklara detta, så krävs det att läsa Regeringsformen noga:

11 kap. Rättskipningen

Domstolarna

1 § Högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna är allmänna domstolar. Högsta förvaltningsdomstolen, kammarrätterna och förvaltningsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar. Rätten att få ett mål prövat av Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätt eller kammarrätt kan begränsas genom lag.

Andra domstolar inrättas med stöd av lag. I 2 kap. 11 § första stycket finns bestämmelser om förbud mot inrättande av domstolar i vissa fall.

I Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får endast den som är eller har varit ordinarie domare i någon av domstolarna tjänstgöra som ledamot. Vid övriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag härifrån får dock göras i lag i fråga om domstolar som har inrättats för handläggningen av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål.

2 § Bestämmelser om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvuddragen i deras organisation och om rättegången, i andra hänseenden än som berörs i denna regeringsform, meddelas i lag.

Rättskipningens självständighet

3 § Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Ingen annan myndighet får heller bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare.

I fall där ett tidigare eller nuvarande statsråd av KU anses ha begått en brottslig handling, Kan KU bestämma att åtal bör väckas – men det är Högsta Domstolen inte KU som efter prövning av åtalet kan fälla. INTE KU. KU:s sk. prickningar kan vara aldrig så genanta, men juridiskt viktiga är de inte.

Men det är värre än så med ordförståelsen hos KU-ledamöter….

12 kap. Förvaltningen

Den statliga förvaltningsorganisationen

1 § Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga förvaltningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag är myndigheter under riksdagen.

Förvaltningens självständighet

2 § Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.

3 § Förvaltningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen.

Enkelt uttryckt står det således i Regeringsformen att varken Myndighet eller Riksdagen äger någon som helst juridisk rätt att lägga sig i hur en Förvaltningsmyndighet beslutar. D.v.s utöver de riktlinjer som följer av de beslut som Regering resp Riksdag FÅR ge enligt Regeringsformen.

BAKLÄXA KU. Ni har gått över KU:s befogenheter. Inte nog med det i Nuon-fallet är det ännu mer komplicerat då det i 10 kapitlet står:

10 kap. Internationella förhållanden

……
Statliga myndigheters underrättelseskyldighet
13 § Chefen för det departement som har hand om utrikesärendena ska hållas underrättad, när en fråga som är av betydelse för förhållandet till en annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndighet.

Det står att statliga myndigheter skall hålla Chefen för det departement…. Således är det de statliga myndigheternas axlar informationsskyldigheten vilar. Inte på enskilt statsråd eller på ”chef för departement” observera ordet ”chef” det står inte ens statsråd….

KU:s kritik i punkter, Expressen 13 maj 2014
KU slutade i oenighet om Nuon, GP 13 maj 2014
Olofsson briljerade i att inte svara på frågan, DN 14 maj 2014 OCH DN BRILJERAR MED OKUNSKAP OM REGERINGSFORMEN!
Maud Olofsson var inte skyldig att komma att svara på frågan OCH hon var heller inte som statsråd skyldig att hålla sig informerad! Motsatt förhållande gällde! I Sverige gäller svenska Grundlagar och lagar!

Samma okunskap visar SvD:s Cervenka gladeligen upp. ”Skyddar Maud Olofsson någon?”, SvD:s granskning av nuonaffären, SvD 13 maj 2014
Skäms på så dålig ordkunskap alternativt att inte ha läst in och förstått Regeringsformen.
Varje ämnes och stadiebehörig lärare går igenom hur Sveriges Förvaltningssystem, Riksdag och Regering ser ut, figur i skolboken finns, och att INGEN svensk minister får bedriva det som i dagligt tal kallas ”ministerstyre”. De som inte har förstått det som gicks igenom första gången i 7:an de har mycket att ta igen!

Ytterligare skrävlande om okunskap som alla 9:e klassare SKALL ha står Aftonbladet för…. Tung kritik mot Maud Olofssons TV-insats, Aftonbladet 13 maj 2014

Näste ”man” i ledet till skamvrån finns på Sveriges Radio: Olofsson vägrar svara om hon informerade Reinfeldt om Nuon, Sveriges Radio 13 maj 2014

Göteborgspostens ledarredaktion har förnyats senaste åren. Förut fanns där de som kunde Grundlagarna på fingertopparna…. Rätt att pricka Maud Olofsson, GP ledarsidan 24 maj 2013 Enligt vilken paragraf i Regeringsformen är det riktigt? Läs lite mer. Oaktat detta är en prickning av KU lika intetsägande som när någon vid lågvatten skriver en aldrig så vacker text i sanden och texten suddas ut av tidvattenvåg… 😉

Sveriges Radio och andra inom mediavärlden saknar juridisk rätt precis lika mycket som KU saknar rätten att kräva att ett tidigare statsråd svarar på frågor om statsministern informerats. Maud Olofsson har liksom undertecknad gått i gamla skolan där lärare var tvungna att vara ämnes- och stadiebehöriga samt att inte ge godkänt till elever som inte uppfyllde kursmål och betygskriteriet för godkänt. Sveriges Radio äger inte tolkningsföreträde av Sveriges Grundlagar eller andra lagar och förordningar! Sveriges Radio äger inte rätten att stifta lagar. Vänsternissarna inom Media för börja med att se till att de har kunskaperna varje 9:e klassare som får godkänt i Samhällskunskap årskurs 9 som MINST skall ha. Annars är det back to basic som gäller – skolbänken igen!