oavsett vilka ämnen läraren är utbildad i, och förhoppningsvis som minst fått metodik-, didaktisk- och pedagogisk utbildning som lett till anställandet av läraren i hans/hennes ämnen,
När lärare inte utöver minimikrav på ämnes- och stadiebehörighet lärt sig vara lärare, ligger problemet ofta långt tillbaka i tiden. Det är med lärare som med alla andra som skall lära in och växa in i en ”yrkesroll” – utan mycket bra råmodeller som läraren själv haft under sin egen skoltid, så är det svårt att själv lära in att vara lärare.
Självfallet får alla val en människa gör konsekvenser. Men hur någon ens efter genomgången svensk flumskola (på lärarens egen skoltids tid) och genomgånget gymnasium samt högskola/universitet ens kan få för sig att en lärare skulle bli betjänt av fria skolvalet,
DET är en mycket intressant fråga som mer än PISA-undersökningar och kunskapskontroll i matematik på KTH samt Chalmers visar på den mycket märkliga inställningen till kunskap som de generationer av lärare som inte förstått att lära in Barn- och Ungdomars Utveckling fått sig till mellanmål i sin ryggsäck.
Det fria skolvalet gör lärare till betjänter, Johan Blomberg gymnasielärare på SvD Brännpunkt 23 april 2014
Beklagligt med lärare som inte själva lärt in som minimum vad det innebär att vara lärare, att fånga elevernas individuella intressen under första gemensamma lektionerna; att förstå att det mindre handlar om att lära ut än att lära eleverna vilka verktyg som finns för att lära in; att våga vara vuxen i klassrummet nog så att eleverna visar respekt för läraren och ämnet – handlar inte om kadaverdisciplin utan fastmer om att finnas där, kräva respekt och visa respekt samt att våga säga ”det vet jag inte” som en elev en gång sa när jag frågade varför andra lärares skolkande elever hade tendens att öka antalet i mitt klassrum. Det är lärarens människosyn och förmåga att nå fram till eleven och att våga ställa krav samt undvika fylleri- och kryssfrågor vid kunskaps- betygstester. Det handlar om det viktiga att få eleven att förstå vad han/hon lär in, förstå tillräckligt för att kunna bygga vidare på det. Snuttifikationsprincipen måste förkastas för helhetsperspektivet. Där saknar det betydelse vilken skolform eleven går i. Lärarens inställning och stora egna kunskap i ämnet han/hon undervisar i samt mycket god Lärarutbildning (vilket inte alltid är fallet) är det viktiga.
Fritt skolval är inget hinder för att elever utvecklas. Tvärt om. Alla Barn är lika värda, men olika. Det är den där satsen efter kommatecknet som är det viktiga. Har aldrig varit skolform utan människosyn som varit problem för barns kunskapsinlärning. Det handlar om att barn och ungdomar utvecklas olika och att det aldrig någonsin är rätt varken att hålla tillbaka de vetgiriga. De vetgiriga behöver inte vara de som på pappret redan är ”duktigast” utan oftare de som vågar tänka utanför ramarna – de som för samhället framåt om inte lärare hämmar dem! Det är sett ur samhällets framtidsperspektiv en stor fara att klistra etiketter på elever som ”stör” undervisningen. Kanske inte så stor fara som att missa de ”tysta eleverna” som lär sig utan att lära in det de lär sig för att läraren inte har kunskapen att lära ut verktygen som är individuella för varje barn.
Ord i all ära, men ordvalörer uppfattas helt olika av de som sänder ett budskap och den som tar emot det. De barn som drabbas är de som verkligen skulle behöva de hjälpmedel, det extra stöd de har laglig rätt till samt de barn som helt felaktigt får allehanda bokstavsbeteckningar. Skolor, föräldrar och samhälle söker idag fel problem. Ett utåtagerande barn är ofta ett barn som är framåt och mycket vetgirigt. Tröttar ofta ut sina lärare/föräldrar som inte hänger med. Avfärdas barnet eller får inte barnet den rätt att utvecklas i sin egen takt som barnet bör få göra, så är det självklart så att barnet spelar över för att synas.Viktigt med tidiga betyg, Norah4you 25 mars 2014
Det är just där det brister i svenska skolan oavsett skolform: Ämnes- och stadiebehöriga lärare SKALL ha haft utbildning i Barn- och Ungdomars utveckling och på Lärarhögskolan fått den hjälp att finna verktygen för att få Snobben att lära in. Individualiserad undervisning utöver kateder/tavelgenomgång krävs för att eleverna skall få möjligheten att finna sitt sätt att lära in. Utöver det så är det mycket viktigt med tidiga betyg. Inte för de elever som i dagens skola får de höga betyg som ”Alla skall med”-inflationen gett dem i 9:an och på gymnasiet. De eleverna har i många fall gått skolan där det Tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet
De tidiga betygen är viktiga för att de elever som utöver betydligt mer individualiserad undervisning/individualiserade läxor än idag MÅSTE få den rättighet som SKOLLAGEN ger i form av extra stöd. Extra stöd oavsett om det handlar om sen egen elevutveckling eller dyslexi eller annat stöd som är riktat mot elevens behov, inte skolans; inte kommunens budgets eller föräldrarnas behov. Läs och försök förstå Barnkonventionen! Flumskolan från Grundskolans införande har haft fina och svulstiga ord men varit en påse utan innehåll för framtida inlärning. Kunskap trillar inte från ovan. Faller inte som regn. Allt hänger samman. Från det att eleverna förr fick lära sig skriva fin skrivstil – viktig kunskap som gick förlorad för att politiker och nyutbildade lärare missat att den utvecklar motoriken samtidigt som den gav tid till eftertanke om vad som det var som skrevs ner textat eller i skrivstil.
Norah4you's Weblog 