Fick länken i en kommentar. Tack för viktig och intressant länk. Beklagar dröjsmålet att godkänna den.
Intressant att Henry Kissinger har liknande tankegångar om möjlig lösning för Ukrainakrisen som jag själv. Dock är Henry Kissingers analys vidare i och med att han utöver den historiska bakgrundsanalysen och realpolitik utifrån att handla rätt även tar in en mycket viktig aspekt: Ukraina kan vara länken som förenar öst och väst i Europa.
Henry Kissinger skriver i artikeln: Far too often the Ukrainian issue is posed as a showdown: whether Ukraine joins the East or the West. But if Ukraine is to survive and thrive, it must not be either side’s outpost against the other — it should function as a bridge between them.Henry A. Kissinger, How the Ukraine crisis ends, Published March 5
Kiessinger skriver vidare:
Russia must accept that to try to force Ukraine into a satellite status, and thereby move Russia’s borders again, would doom Moscow to repeat its history of self-fulfilling cycles of reciprocal pressures with Europe and the United States.Henry A. Kissinger, How the Ukraine crisis ends, Published March 5
Personligen håller jag med i att Ryssland måste acceptera detta. MEN och det är den bärande knuten i samtliga möjliga lösningar när det gäller Ukrainakrisen: Den religiösa historien när det gäller Ukraina MÅSTE respekteras. Kissinger skriver:
The West must understand that, to Russia, Ukraine can never be just a foreign country. Russian history began in what was called Kievan-Rus. The Russian religion spread from there. Ukraine has been part of Russia for centuries, and their histories were intertwined before then. Some of the most important battles for Russian freedom, starting with the Battle of Poltava , were fought on Ukrainian soil.
….
The European Union must recognize that its bureaucratic dilatoriness and subordination of the strategic element to domestic politics in negotiating Ukraine’s relationship to Europe contributed to turning a negotiation into a crisis. Foreign policy is the art of establishing priorities. Henry A. Kissinger, How the Ukraine crisis ends, Published March 5
En intressant svensk artikel: Kulturkriget på Krim, Aftonbladet Kultur 6 mars 2014 Vad som borde berättas utöver att Krimtartarerna under andra världskriget hjälpte nazisterna.
Läs även Russian Ortodox Church and Kiev, Norah4you 5 mars 2014 samt Analys ur historisk synvinkel, Norah4you 4 mars 2014
Svensk-Rysk historisk bakgrund till Rysk-Ukrainsk historia.
Intressant är att Henry Kissinger tar med det krig som var startpunkten för senare krig på Krimhalvön och som samtidigt var slutpunkten för svenska stormaktsdrömmar.
För där har vi i ett nötskal allt som började med den till 1000-talet av svenska runologer (och flera arkeologer/historiker) förpassade Ingvar. Verklighetens Ingvar/Igor dog 945 (möjligen redan 944 lite beroende på det märkliga fenomenet att man i Europa har haft tre tideräkningar sida vid sida. Återkommer till det i kommande artikel i Norah4History). Det började dock betydligt tidigare än så. Det började med Varjager kommande från Östergötland(!) som för en tidig ‘svensk östlig kungs räkning’ redan innan vikingatiden började kräva tribut av folk som levde från Finska Viken till södra Estland och in via de ryska floderna hela vägen ner till Svarta Havet. Skatten var en plogskatt.
Allt började med att man i Östergötland, Öland, Gotland, Bohuslän, Västergötland och Dalsland tidigt började använda annan metod för järnframställning från myrmalm. Den metod som användes gav ett tidigt stål genom att luft tillfördes underifrån. Det påminner eller är en utveckling av keltisk järnproduktion i östliga Tyskland och Polen. Dock är flest ugnar, till antalet och lokala koncentrationen, hittade vid arkeologiska utgrävningar i Jernstad, Ödeshögs kommun. I Jernstad finns det fler ugnar av denna typ än vad som finns i hela Polen.
Jernstad ligger inte långt från Rökstenen där Varin berättar sin historia om förfäder 7 generationer bakåt. I händelseförloppet samma historia som Armeniens historiefader Moses Khorenatsí som i History of the Armenians,ed. transl. RW Thomson, London 1978 berättar om en namngiven Ostrogot (känd i flera andra östliga källor). Ostrogoten hade tillsammans med sina ‘bröder’ tjänstgjort i den romerska armen och försökte göra sig till kung av Armenien. De övriga ‘bröderna’ fick ‘rida Reida Havets vågor’ men den namngivne fördes till kejsaren i Konstantinopel och slogs i bojor. Fördes hem via Krim till T’uli, ön i den Norra Oceanen.
Med Moses Khorenatsís näst intill samtida historiska notering har vi ringat in tiden långt före Kievruserna då Ostrogoter redan under Folkvandringstiden krävde tribut i form av skinn hela vägen ner till Krim längs de ryska floderna, Dnjepr och stora Volga. Henry Kissinger verkar tro att Slaget vid Poltava var slutpunkten för de svensk-ryska striderna om det område vi idag kallar Ukraina och Krim. Så är tyvärr inte fallet.
Från det att de första goterna redan på 180-talet efter Kristus kom och bosatte sig i området, fram till Gustav III(!) så har det som började som plogskatt men övergick till svensk(!) handelskatt införd i mer än 100 nu ryska städer.
Handelskatten som infördes under den tidiga Ruriksätten en svensk/norsk släkt (i strid med en dansk ‘kungaätt’) som under 900-talet gifte sig med slaver och obodriter och blev mer och mer slavisk. Oleg mördad av sin och Vladimir den stores halvbror Yaropolek. Var mannen bakom handelsskatten. Birger Jarl av alla var den som fick Sverige avstå ifrån genom ett avtal tecknat nästan samtidigt som Novgorodavtalet. Det var inte bara Tavasterna som sedan Ingvar/Igors tid varit skattskyldiga till Sverige. Gustav III reste inkognito till Katarina den Storas hov och uppehöll sig i St Petersburg cirka en månad samtidigt som rysk-svenska krig fortsatte. (Läs gärna Magnus Olausson: Katarina den stora och Gustav III) Det som inte framkommer där men i andra samtida källor speciellt österut är att Gustav III refererade till det då mer än 800-år gamla handelsavtalet för att försöka bilägga striderna. Efter Gustav III:s besök i St. Petersburg har i varje fall jag inte lyckats hitta några uttalade svenska intressen för handelsstäder i Ukraina. Fram till dess finns de i små notiser här och där.
