Ingen mänsklig rättighet att

kräva att grannar, vänner och ovänner, släkt, journalister samt andra skall kunna få ut hälften av de uppgifter som idag är Offentliga när det gäller enskild person. Tvärt om.

Hade Sverige haft en Författningsdomstol, vilket vi är ett av de få länderna som inte har och som ingen JK, JO eller annan Ombudsman kan ersätta, så hade denna fråga näppeligen ens behövt finnas på dagordningen. Krav på öppenhet om enskild persons förhållanden, inkomst, skulder, bostadsort m.m. torde strida mot Regeringsformens 1 kap 2§!

Identitetsstölder utmanar den svenska modellen, DN 5 januari 2014 Det är märkligt men förefaller sant att det finns en sakkunnig på departementet, som inte kan läsa Offentlighets- och Sekretesslagen, Regeringsformen samt de Mänskliga Rättigheterna och samtidigt förstå vad orden där står för. Den som i dag begär ut uppgifter från en svensk myndighet har rätt att vara anonym och behöver inte berätta vad man ska med informationen till. Om en tjänsteman efterforskar syftet bryter myndigheten mot tryckfrihetsförordningen.

Anders Olofsson betonar att polisen inte har något emot offentlighetsprincipen eftersom den bidrar till ökad transparens. Men han tycker att det borde införas ett krav om att den som begär ut uppgifter om en privatperson måste berätta vem man är och varför man vill ha informationen.

– Det känns väldigt avlägset. Offentlighetsprincipen är inte det man lättast ruckar på, säger Gustav Gellerbrant, politisk sakkunnig på justitiedepartementet. Mycket märkligt för det står i klartext i Offentlighets- och Sekretesslagen att:

Offentlighets och Sekretesslagstiftning (2009:400)

Förföljda personer, m.m.

Adress, telefon, m.m.

3 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.

samt att det inte ”bara” är förföljda personer som omfattas av Regeringsformens 1 kap 2§:

Regeringsformen

1 kap. Statsskickets grunder

2 § ……
Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Det är för övrigt märkligt att höra att det finns de som värnar om den enskildes privatliv även när det gäller signalspaning på de av Interpol fem prioriterade grupperna, försöker hävda att det är i det allmännas intresse att få reda på om grannen har skulder och så vidare.

Ta t.ex. en kvinna eller en familj som förföljs av ena eller andra skälet och där vem som helst, i princip, idag kan få ut detaljerade uppgifter om boende, arbetsplats m.m. via Skatteverket. Även om Skatteverket tillämpar lag om skyddad adress, så är så vitt jag förstått det möjligt för alldeles för många att få ut uppgifter om telefonnummer via det som står längst ner på sista sidan i pappersversionen av deklarationen. Sedan är det ofta lätt att gå vidare i vanliga öppna register. Detta strider i sig mot de Mänskliga Rättigheterna:

De Mänskliga Rättigheterna

Artikel 7
Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering
….
Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.
…..
Artikel 22
Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

Om en person väljer att ha ett offentligt uppdrag/anställning antingen som politiker eller hög offentlig tjänsteman, så faller vissa av uppgifterna under det som kan räknas som allmän intresse för landets medborgare att se att dessa inte får intäkter och/eller förmåner som faller utanför det som kommer från uppdraget/anställning. Där skulle det finnas giltiga argument att hävda att inkomstuppgiften och ev skulder kan vara av allmän intresse. Men inte ens i dessa fallen har Sveriges Riksdag givit grannar, vänner, släkt, journalister etc i uppdrag att leka Kalle Blomkvist. Det borde finnas krav att det finns rimlig anledning att få fram dessa uppgifter.

Om en person väljer att starta eget företag eller gå med i ett företagsstyrelse/företagsledning, gäller samma sak. Men en enskild person som inte har beslutande ställning och inte äger företag eller sitter i företagsstyrelse, där är det ytterst tveksamt om det går att hävda allmänintresse att alla skall kunna få ut uppgifterna.

Totalt innebär ovanstående lag, Grundlag samt de Mänskliga Rättigheterna att ett större antal människor än idag, i princip de flesta som inte är politiker eller höga tjänstemän som ju kan behöva sekretesskydd av annan anledning, med största sannolikhet skulle få ett betydligt högre integritetsskydd OM SVERIGE HADE HAFT EN FÖRFATTNINGSDOMSTOL när det gäller inkomst, skulder, boendeadress, telefonnummer m.m. än vad som idag av politiker, journalister samt nyfikna utifrån Offentlighetsprincipens tillämpning. Ingen lag i Sverige får stå i strid med våra Grundlagar. De begränsningar i rättigheter som finns i våra svenska Grundlagar är de som gäller.

Peter Eriksson ser inga skäl till varför offentlighetsprincipen bör begränsas så att det blir svårare att ta del av uppgifter om vad folk tjänar och har för skulder.

– Det är en viktig del i offentlighetsprincipen att man inte ska behöva fråga varför man ska ta del av det. Offentlighetsprincipen har betytt så mycket för Sverige under lång tid. Vi borde vara försiktigaFyra röster om Offentlighetsprincipen, DN 5 januari 2014