borde inte vara ett problem i ett land som Sverige. Inte i ett land som tidigt startade sin satsning på vattenrening.
Exempel på tidiga åtgärder/provtagningar
:
1882 vattenintaget vid Alelyckan förses med ett sk. långsamfilter
1940-46 försöksanläggning för nytt reningsverk Alelyckan, Göteborg. Laboratorieundersökningar av vattnet gjordes fortlöpande. Källa original från Göteborgs Vattenverk 27 sept 1946.
resulterade i nybyggnation
1947 nytt reningsverk byggs klart 1949 Källa officiella handlingar samt original från VA-verket Göteborg
1972 Trestegs reningsverk utbyggt i Linköping. Tre steg = mekanisk rening (slamavskiljning), biologisk rening (rötkammare m.m.), kemisk rening.
Källa: Östgöta Correspondenten 29 september 1972 sid 18
Tidig avhandling
1988 Wigilius Bo, Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water, avhandling Tema Vatten Linköpings Universitet 1988, ISBN 91-7870-346-8
Efter mitten av 1990-talet hände något. Förvisso blev såväl Humanekologi som Geologi mer betonat. Vilket i och för sig har lett till ett antal förlorade år. Förlorade? Ja av de akademiska arbeten som kommit mellan 1995 och idag, är ett flertal i princip detsamma som att upptäcka hjulet igen från den tid då frågan om Rent vatten togs upp på Nordiska Hälsovårdshögskolan som ett hälsoproblem som skulle studeras, slutet av 60-talet fram till mitten av 80-talet. Dvs. det är inte fel att det skrivs avhandlingar i ämnet. Problemet är att de skrivs och forskning bedrives som om man fortfarande inte tagit till sig att det redan i första Naturvårdslagens avsnitt om vatten och avlopp krävdes(!) längre gående rening än två-stegs rening. Obs det fanns i klartext skrivet att det krävdes mer från såväl industri- som jordbruksutsläpp än detta.
Mer än 40 år av lagstiftning – ändå problem få kommuner m.fl. att kunna läsa
Problemet som finns idag är ett gammalt problem. Själv tog jag upp det i december 1971 i samband med ett politiskt partis möte där det kom en politiker (numera känd) som sa att partiet skulle kräva 3-stegs rening. Det krävdes en hel del skriftväxling och inkoppling bl.a. av min egen far som ju jobbat med VA-frågor sedan slutet av 30-talet, för att partiets politiker skulle fås att förstå att det de krävde redan stod i klartext i den lag som Sveriges Riksdag antagit på 60-talet.
I och med att frågan splittrades upp och skickades i olika delar till ett antal nyorganiserade myndigheter, fram och tillbaka, så har tyvärr ett stort antal av de långsammaste kommunernas politiker fåtts att tro att detta är något nytt. Växtgift förbjöds i stort sett redan i mitten på 70-talet. 1977 förbjöds t.ex. lövbekämpning med hormoslyr. Ett antal andra liknande totalförbud (inga dispenser söktes) tillkom.
Stor skandal att det ens skall behöva säga att Sverige inte kontrollerar dricksvattnet tillräckligt
Det är en stor skandal att de forskare som skriver Sverige måste bli bättre på att kontrollera dricksvattnet, stort antal Myndighetsexperter samt forskare på DN debatt 2 januari 2013 ens skall behöva skriva detta. Stor skandal för ett stort antal av de mycket viktiga åtgärder som de tar upp krävdes i lagstiftning redan i slutet av 1960-talet, ”försvann” i flumformuleringar i allt för hög grad fram till 1976, återkom under Torbjörn Fälldin (C) regeringsperiod samt flummades i lagtexter åter bort under regeringen Palmes- regeringen Perssons tid. Flummades bort till så hög grad att det trots att det är totalt förbjudet för ett antal av utsläppen missats till och med av beslutande och kontrollerande myndigheter efter 1995.
Forskare: Dricksvattnet kräver skydd, GP 2 januari 2013
Forskare: Dricksvattnet kräver skydd, Aftonbladet 2 januari 2013
Forskare: Dricksvattnet kräver skydd, SvD 2 januari 2013
Åtgärderna som forskarna kräver skulle egentligen varit genomförda 1990 OM Sveriges kommuner och landsting följt gällande lagstiftning samt lyssnat på de kontrollerande myndigheterna! Skälen till att vattenrening är viktig, är dock annorlunda än vad forskarna skriver. Men det lämnar jag för närvarande därhän.
Vattenvårdsförbund från 1950-talet, slutna system m.m.
OMMotala ströms vattenvårdsförbund bildat 1955 samt Vättern Vattenvård bildat 1957 står att läsa på Vattenvårdsförbund, Länstyrelsen Östergötland Det förra resulterade bl.a. i att Holmens Bruk (nuvarande Holmen) i Norrköping fick slutna system. (Var själv med min far och besökte vid provkörning innan invigningen)
Jag vet att det finns ett antal studier och rapporter på SGI i Linköping samt ett stort antal rapporter från kontinuerlig mätningar och provtagningar i Östra Sverige söder om Mälaren från 1957 och framåt i Landsarkivet i Vadstena. Tyvärr i mer än ett arkivregister. Använde mig själv av dessa (samt otal andra från Sverige och andra länder) i mina förstudier till C-uppsatsen i historia Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider.
Hur länge skall det behöva ta för att t.ex. medicinrester, kemikalierester, rester efter tillåtna bekämpningsmedel etc skall renas vid utsläppskällan som kravet var för alla icke slutna system redan i den första Miljölagen?
Tillägg Rent vatten är ingen självklarhet, GP ledarsidan 6 januari 2014
Norah4you's Weblog 
Hej, delar helt din syn att det är stor skandal våra vattenresurser inte skyddas bättre.Att som nu,låta dessa växtgifter successivt mätta våra åkrar är ett tydligt exempel på politikers flata inställning till effektivt miljöarbete. Effektiva åtgärder behövs, poitikernal måste upphöra att sila mygg och svälja kameler. Varför är ingen intresserad av upphöra med vägsaltningen? Bara i Strängnäs kommun med ca 30.000 inv. dräller man på vägar Trafikverket svarar för 1000 ton vägsalt, lägg därtill nästan alla kommunala vägar som också saltas. Lägg också till de enorma mängder spolarvätska som efter att först ha löst upp en del av vägbeläggningen (tillsammans med salt) slutligen via diken långsamt sipprar ned till grundvattnet eller vid starka flöden hammnar i Mälaren.
Tafatta försök att hindra dessa föroreningar att direkt spolas ut i våra sjöar har gjorts genom att anlägga uppsamlingsdammar, men dessa är mycket begränsade, både i form av kapacitet effektivitet, då de endast har en fördröjande effekt.
Att de kommunala reningsverken inte klarar att ens mäta halter av läkemedelsrester än mindre reducera dessa är endast en fråga om pengar, då det finns filter som klarar detta! Snålheten bedrar visheten och det blir kommande generationer som får betala.
Sixten Skullman (M)
GillaGilla
Tack för dina rader. Dock har du som många andra fått detta med vägsaltet lite felaktigt pga dålig information bl.a. från min tidigare arbetsgivare Hanson&Möhring. Jag hade hand om orderavdelningen på Hanson&Möhring här i Göteborg 1976-78. Bland det jag hade huvudansvar för var allt vägsalt i södra och västra Götaland.
Allra först. Vi talar inte om ett salt utan om ett antal olika salt som används i snöröjning. På lutningar över 10 %, i kurvor som är feldoserade samt i väldigt backiga partier(det senare främst på mindre vägar) är det i princip det enda som går att använda om väg skall vara något så när säker. Vanligen används stensalt uppblandat med 1 ppm olja (för att inte saltet skall klumpa sig). På flygplatser, perronger etc används ofta Urea m.m. Det finns ett stort antal salter och ytterst handlar det om att använda rätt salt, i rätt mängd vid rätt temperatur. Dvs om du under en påbörjad snöstorm använder ‘vägsalt’ när temperaturen är på väg upp över 8 grader, så är det som att elda för kråkorna. Tyvärr är det likadant om det är så att du saltar och inte blandar saltet med minst lika mycket ‘sand’ (läs ör) efter att ha plogat om du har under minus 4 grader alternativt 0 – -4 grader i vind samt hög luftfuktighet tillsammans med väderleks/vägrapport som talar om att temperaturen är på väg ner. Det handlar om att välja rätt salt, finns flera sorter beroende på väg, miljö omkring o.s.v. se Framsida väg, Hanson&Möhring Där ser du också ett användningsområde som brukar glömmas sommarvägsalt (inte samma som vintervägsalt i de flesta fall) samt användning av salt för att binda damm bl.a. på travbanor.
Rätt använd är vägsaltet ingen far och de mängder du korrigerade till i nytt inlägg 1000 ton vägsalt/år för Vägverket är en bråkdel av vad vi på Hanson&Möhring levererade ut till Vägverket på 70-talet. Då var det vanligen 20-30 lastbilar i kö för att var och en hämta 22-30 ton var redan när senaste saltbåten kommit. Bara ett av vägverkets distrikt på den tiden kunde under en säsong beställa 2000 ton. så 1000 ton per år är mycket litet. Det finns även situationer där saltet gör nytta. Vilket också är en annan sak som ofta brukar missas. Om man inte använder för mycket salt och bara på rätta platser samt vid rätt tidpunkt, så är saltet när det rinner av i dikesrenen något som hämmar slytillväxt.
Men bloggartikeln gäller ju i första hand rätten till rent vatten. Det borde vara en Mänsklig Rättighet att slippa få i sig allt möjligt i form av rester från hormoner/andra mediciner till växtbekämpningsmedel. Detta fanns inskrivet i den allra första Miljölagen såväl vad det gäller industrier som producerade som avloppsvatten från industrier, hushåll där mer än 10 hushåll var anslutna o.s.v. Ren skandal att det mischmaschades bort under ett stort antal år.
GillaGilla
Hej, må vara att vissa saker stämmer i ditt resonemang, men när du skriver att ”Om man inte använder för mycket salt och bara på rätta platser samt vid rätt tidpunkt, så är saltet när det rinner av i dikesrenen något som hämmar slytillväxt.” och samtidigt inte tycker att 1000 ton årligen i en liten kommun är mycket, så verkar du bortse från att vägsaltet slutligen når grundvattnet på samma sätt som växtgifter + att vägsaltningen medför en okontrollerad användning av spolarvätska (bara en enskild bensinstation kan sälja 10-15000 liter årligen+ allt som säljs i lågprisvaruhusen) som sedan för med sig upplöst vägbeläggning. gummirester,partiklar från bromsar m.m., så tror jag du , förenklar problemet. Det finns idag platser där försök görs med skyddsduk i bottnen av diken för att skydda grundvattnet mot just detta, vilket visar att problemet finns och att det är betydligt större än vad politiker vill tala om, förmodligen av kostnadsskäl, precis som med underlåtehet att ta hand om läkemedelsrester vid våra reningsverk.
Mvh Sixten Skullman (M)
GillaGilla
Det var inte så du uttryckte det, 1000 ton i liten kommun utan det lät som om du talade om betydligt större yta. Men låt gå för det. Så här är det, det handlar inte om huruvida en kommun är liten eller stor. Det är i vägsaltsammanhanget inget av det som vägs in. Det är hur terrängen ser ut som har betydelse. En liten kommun kan ha en av de värsta backiga och/eller feldoserade småvägarna och en stor kommun kan ha några få gator där det är verkligt problem. Det är en av de sakerna som gör att det aldrig någonsin går att säga om mängd använd per kvadratkilometer, om vi bryter ner mängd använt vägsalt per kvadratkilometer, är mycket eller litet.
Sedan är det inte riktigt så enkelt som du tycks tro när det gäller hur lång tid det tar innan något hamnar i grundvattnet. Salt använt under hel säsong på rätt ställen och vid rätt temperatur är inte hälften så farligt som om brunnarna i en kommun svämmar över en enda gång. Skillnaden är att salt inte automatiskt hamnar i grundvattnet. Det är ett missförstånd som ofta sprids. Då är det hundratals gånger värre för grundvattnet med otillräcklig rening och/eller spridning av rötslam på jordbruksmark. Det är många gånger värre med dåliga deponeringar av riskavfall på felaktiga soptippar o.s.v. Salt i lösning är kemikalier i lösning. och beroende på vad som finns i marken under där saltet rinner ner i jorden så finns det ett antal kemiska processer som gör att det inte direkt eller ens inom kortare tidsperioder hamnar i grundvattnet. Å andra sidan om du skulle ha vägsalt som smälter snö som tippas i t.ex. Göta Älv, som tyvärr sker här i Göteborg, eller i sjö i sjösystem där man längre ner i systemet tar ut dricksvatten, så är det allt annat än hälsomässigt lämpligt.
Vad gäller spolarvätska, så kan jag inte uttala mig. Det har jag aldrig sålt eller köpt in och vet inget om produktionsmetoderna för att skapa spolarvätskan. De flesta bensinstationer har för låga krav på sig när det gäller att ta tillvara farligt gods, och då inkluderar jag allt från använda spolarvätskeplastdunkar till olje, bensin och gummirester som spolas ner i brunnar direkt i avloppsystem. Där har du en klar poäng.
När det gäller läkemedels- och kemikalierester från svenska hushåll, så är det ett jättestort problem. Inte tu tal om det. Hårdare krav på slutna system för industri är något nödvändigt. Förhoppningsvis kan Alliansen fås att gemensamt gå med på att ge företagen som går över till slutna system tillfälligt större avdrag på företagsbeskattning eller liknande utifrån investering på slutna system. Sedan skulle det behövas att alla partier gemensamt söker i sina medlemsled efter de bästa kemisterna och utifrån förslag från dessa över alla partigränser ser till att få ordning på Rent vatten problemet.
GillaGilla
Korrigering tidigare inlägg!!
Skall vara 1000 ton årligen……
Sixten Skullman (M)
GillaGilla