© Johansson Inger E, Göteborg 25 november 2013
Så börjar åter den gamla debatten mellan ateister och kristna. Ateism är ingen tro och det är inte så att allt går att bevisa från början till slut på så sätt att vetenskap någonsin kan säga att allt är bevisat. Allt hänger på vad som är känt vid tidpunkten någon, vetenskapsman eller inte, uttalar sig. Vad som går att bevisa eller inte bevisa är en sak. Tro något helt annat.
Tro är en subjektiv värdering utifrån vad varje enskild person själv har för kulturell bakgrund, uppväxt och upplevt.
När det gäller Apostel Petrus ben, så finns det betydligt mer kända fakta som går tillbaka i tiden ända till åren efter hans korsfästelse och långt fram i tiden. De som påstår att inget går att bevisa, de ljuger på den punkten. Däremot är frågan en helt annan om de reliker som påven visade upp är eller inte är Apostel Petrus ben.
Petrus påstådda benfragment uppvisade vid mässa i Vatikanen, DN 25 november 2013
Här håller påven låda – med förste påven, Aftonbladet 25 november 2013
Nedan följer bloggartikel där fakta presenteras och diskuteras.
Apostel Petrus ben
© Johansson Inger E, Göteborg 25 november 2013 edited in Apostel Petrus reliker, Norah4history 25 november 2013
Om de ben som påven visade upp som Apostel Petrus är heliga reliker eller något helt annat är en fråga som verkar skrämma ateister mer än mycket annat. För varför annars skulle frågan ens föras på dagordningen? Varje form av tro i religigöst sammanhang är och förblir en subjektiv uppfattning där frågan som ställs respektive besvaras utgår från enskilda individers subjektiva värdegrunder och kulturella traditioner från uppväxt eller erhållna vid vuxen ålder.
Allra först – ateism är ingen religion och heller ingen vetenskap. Det senare är enkelt att bevisa. Skillnaden mellan vetenskap och ateism går i att de senare kräver fullständigt bevis för att tro och att vetenskapen aldrig någonsin är färdiga att säga att ett framlagt bevis är det slutligt hållbara beviset.
Detta sagt så är frågan om Apostel Petrus ben intressant. För om det varit så, att det endast handlat om att benen var funna på rätt plats och att det skrin i vilket de hittades, några ben antas ha avlägsnats och hittats senare, var från rätt tid, så hade det varit svårt att argumentera för att benen inte skulle kunna vara Apostel Petrus. Med andra ord skulle skillnaden mellan vit papper som undersökts och inte befunnits ha någon fläck och ett papper som bevisligen hade en synlig fläck kunnat användas som jämförelse. Problemet är att även ett icke undersökt papper, en tomt där det till skillnad från grannens tomt inte gjorts någon utgrävning eller som i det aktuella fallet ben som hittats vid en utgrävning men pga sin relikstatus själva inte får ‘förstöras’ genom att man tar något av benet för att göra en datering/DNA-bestämning. Med andra ord är Petrus ben eller inte en grå fråga när det gäller själva benen.
Komplikationer tillkommer tyvärr också. Något som i och för sig har missats av ateisterna och icke troende vetenskapsmän som uttalat sig:
Å ena sidan finns det skriftliga dokumentationationer som talar för att det kan vara Apostel Petrus ben:
1. Kristna fanns i Rom vid aktuell tidpunkt.
Tacitus f.56 död 117 e.Kr nämner förvisso inte Petrus vid namn.[1] Men han skrev i Annals att kristna på hans egen tid antingen slets i bitar av hundar eller korsfästes
2. Tidig bekräftelse på känd grav
Tredje påven, Anacletus (även kallad Cletus), påve 79-92 e.Kr. enligt långt senare skrivna The book of the Popes att Anacletus i skrift som fanns bevarad i det påvliga arkivet under 1500-talet berättat att gravmonument uppfördes över graven kort efter att Petrus begravts i det underjordiska kapellet/grottan/valvet.
3. Petrus var en av de som korstfästes under Neros tid
Tertullian, en av de äldst kända kristna ‘historikerna’ föddes runt 160 e.Kr och dog 220 e.Kr. Tertullian skrev i Scorpiace att Petrus korsfästelse skall ha skett under Neros förföljelse av kristna i Rom.[2] Tertullian skrev vidare att korsfästelser av kristna skedde i den kejserliga trädgården nära Neros Circus.
4. Dionysius brev till påve St Soter bekräftar
Dionysius var biskop i Korint skrev minst 7 brev till påve St Soter. Vilket daterar Dionysius som biskop runt år 171 e.Kr. Överlämningen av dessa uppgifter får vi via Eusebios skrifter där dessa refereras. I det sjunde brevet skrev Dionysius om Peter och Paul samt rötterna till kristna kyrkan som planterats genom att Peter och Paul besökte Korint innan de led martyrdöden i Rom.
Detta stärker upp den samtida Tertullians uppgifter.
5. Eusebios bekräftar
Eusebios (~260-340 e.Kr) bishop i Caesarea[3] i Palestina skrev i sin Ecclesiatical history att aposteln Petrus kom till Rom och korsfästes med huvudet neråt.
6. Kejsar Julian bekräftar
I sin bok Three Books Against the Galileans berättar Kejsar Julian ca 361 – 26 Juni 363 att Petrus grav var föremål för hemlig dyrkan
7. En av apokryfiska texterna stärker uppgifterna
I den apokryfiska texten ofta kallad The Passion of Peter and Paul och skriven efter 400, beskrivs hur ‘heliga män’ grävde upp Petrus kropp efter begravningen och begravde dem i ett underjordiskt valv/grotta under ett pistageträd på platsen som kallas Vatikanen ‘nära’ Naumachia.[4]
och så går det att finna ett stort antal ännu kända källor från kort efter Petrus korsfästelse fram till år 610. Det är där problemen börjar att med säkerhet identifiera de reliker som nuvarande påven bar fram som Petrus.
8. Påve Gregorius flyttar relikskrinet
I sin rädsla för att Vatikanen och Rom skulle invanderas under början av 600-talet tog påve Gregorius I och flyttade det relikskrin som innehöll St Petrus ben. Gregorius den I dristade sig till att rista in uppgift på benen innan dessa fördes från Rom till en hemlig helig grotta i Ampurdan, Spanien. Det byggdes ett stort kloster ”Sant Pere de Roda” där relikskrinet byggdes in nära huvudaltaret. Inte förrän 1910 i samband med att några tjuvar avsåg att stjäla marmor hittades relikerna och relikskrinet.[5]
Observera två saker: Det är mycket troligt att de ben som påve Gregorius skickade iväg för att vara säker på att de inte skulle förstöras av icke troende kan ha varit apostel Paulus ben. Så långt är det alltså inget större problem annat än att det om så är fallet utgör ett filosofiskt hot mot ateisters angrepp på relikerna.
Samtidigt är det en bruten kedja trots att Gregorius ristat och trots att relikskrinet är daterbart. Den brutna kedjan är från Rom till dess relikskrinet byggdes in nära huvudaltaret i klostret.
Med andra ord är det inte så att det går att bevisa eller motbevisa om benen är eller inte är St. Peters ben. Det är mycket troligt att så kan vara fallet. Däremot är det en trosfråga. Varje gång det inte går att vetenskapligt följa en länk från första kända fakta som ligger till grund för ett giltigt argument fram till dess att en hållbar slutsats, som håller för upprepad vetenskapsteoretisk kontroll, föreligger, så är saken obevisad men ändå långt ifrån motbevisad. När det gäller tro på heliga reliker, så är det i sig en trosfråga.
[1] Tacitus var romersk historiker och gift med den romerske ståthållare i Brittanien, general Agricolas, dotter. I general Agricolas arme tjänstgjorde ett stort antal germaner från norra Europa. Tacitus släktskap med general Agricola kan ha gjort det möjligt för Tacitus att få direkta och indirekta uppgifter om allt som hände eller hänt i Romarriket.
Tacitus blev questor under Titus tid. Titus blev kejsare år 69. En romersk questor, en questor sacri palatii hade till uppgift att ansvara för rikets juridiska affärer. I arbetet ingick att upprätta lagar samt även att kontrasignera juridiska handlingar samt att hålla de äldre handlingarna skyddade. Senare blev Tacitus Praetorisk prefekt.
Senare blev Tacitus Praetorisk prefekt när Domitianus var romersk kejsare. Även om tjänsterna delvis kom att få mer specifik inriktning under Konstantin den stores tid på 300-talet motsvarade tjänsterna i stort de samma som såsväl Ablabius på 300-talet som Cassiodorus på 500-talet hade.
Det är värt att poängtera att Tacitus brevväxlade med Plinus d.ä:s adoptiv- och systerson Gajus Plinus Caecilius (62-~113 e.Kr.) även kallad Plinus d.y. Plinus d.y:s brev finns samlade i 10 böcker och ger, efter vad det anses, en värdefull bild från kejsartiden. Dock har varken Plinus den yngre eller Tacitus nämnt apostel Petrus vid namn.
[2] Tertullian var en tidig kristen skrivare född i romerska Kartago.Tertullian är mest känd som den som gjorde Latin till ett kristet kyrkospråk.
Utöver att Tertullian ger tidigt belägg för att Petrus korsfästs, så finns det i Tertullians Scorpiace ett bevis för en lokalitet som är identifierbar där korsfästelserna under Petrus tid skedde. Platsen är belägen där senare Vaticanområdet (känt från 400-talet) kom att ligga.
[3] Eusebios(~260-340) var bishop i Caesarea i Palestina. Historiker och teolog som skrev flera böcker: Chronicle (två böcker) t.o.m. 325; Ecclesiastical history, ed. E Schwartz and T Mommsen, Leipzig 1903-09; Life of Constantine the Great, ed J A Heikel, Leipzig 1902.
Eusebios hänvisar till Origen, en av de äldsta kristna teologerna. Origen levde ca. 184 – 253.
[4] Notera att det är en av de äldsta numera existerande kvarlevan som talar om Vatikanen området.
[5] Källa: http://webspace.webring.com/people/or/ramonetriu/petrus.html Relics of the Apostle St. Peter was found in Catalonia
Tro är något personligt och subjektivt. Själv har jag inga problem att vetenskapligt tro att det var St Peters ben som flyttades 610. Därefter råder ur vetenskaplig synpunkt en grå zon. Varken bevisat eller motbevisat eller ens avsaknad av möjliga bevis. Jag avvaktar med mitt slutliga ställningstagande.
Norah4you's Weblog 