Mitt? Född på KK1 en gång för länge sedan. Sprang som barn i Utby nedanför backen upp mot det som nu är Bergsjön. Flyttade för all del med mina föräldrar till Linköping, fick syster, gick i skolan och tog studenten 68 för att 71 flytta tillbaka till staden i Mitt hjärta – Göteborg. Aldrig att jag förr var rädd att gå genom hela eller halva staden hem från möte eller fest. Fanns inte på kartan.
Senaste året har vi gång på gång fått läsa om skjutningar, min egen dotter har under året precis som sina spårvagnskollegor råkat ut för allehanda hot och polis har fått komma, men själv var det inte förrän senaste veckan jag känt mig rädd. För första gången, Norah4you 27 oktober 2013
Det är mörkt ute. Skulle behövt gå ner till centrum i Tuve för att handla. Vågar inte. Inte efter det som jag upplevde härom dagen. Speciellt inte efter att ha läst vad som hänt i eftermiddags här i Göteborg. Knivslagsmål på spårvagn, GP 1 november 2013 Knivslagsmål inne på spårvagn i Göteborg, GT 1 november 2013
I morse stod det i Göteborgs Posten på nätet Stenkastande knivman grips, GP 1 november 2013
Vad i hela fridens namn har hänt med ‘Mitt’ Göteborg. Den goa härliga staden som alltid kändes trygg.
Norah4you's Weblog 
Vem eller vilka tar det politiska ansvaret för att det blivit som det blivit i Göteborg? Substanslöst till intet förpliktigande prat räcker inte längre. Skärpta straff talas det om, men problemet är ju att det är ytterst sällan som polisen lyckas gripa någon förövare. Skulle man lyckas så är bevisen sällan av så hög karat att de förslår till häktning. Lyckas man mot all förmodan lagföra någon av förövarna som är under 18 år, vilket många dessvärre är, så ådöms de i regel till 100 timmars kommunal gräsklippning. Ett ”straff” som de flesta unga kriminella skrattar åt.
Tyvärr saknas det nu politiska visioner om hur vi ska lyckas återupprätta samhället till den nivå där alla innebyggare kan känna stolthet över sin stad och samhälle. Det finns idag inga politiker, varken på lokal eller nationell nivå, som vågat tala klarspråk om vad som måste göras. Eller är det sorgligt nog så att man inte vet vad som bör och ska göras?
GillaGilla
Vem? Flera.
Finns många ‘välmenande’ som börjar med att säga ‘stackars lilla söta rara du’ när de första fysiska påhoppen, slagen, stölderna, o.s.v. sker. Oftast börjar det redan i de lägsta skolklasserna. Dessa verkliga stökpellar (inte alls samma som de bokstavsbarn som ofta felaktigt får skulden) som oavsett var i världen deras föräldrar är födda, många har generationers anknytning hit, får sedan höra det är inte ditt fel att du och så kommer uppräkningen av orsaker som välmenande människor skyller på allt från att föräldrarna inte tagit sig tid(satsat på karriären, inte haft råd att bry sig av olika skål, m.m. Det börjar alltså med att barn som begår allvarliga handlingar ursäktas i stället att de får lära sig ta ansvar för sina egna handlingar. Inte blir det då bättre om dessa barn har närvarande men frånvarande föräldrar – oavsett om dessa föräldrar prioriterar datorn/mobilen eller annat framför att ge sina barn tid när barnen behöver.
Så fortsätter det när barnen växer upp. De fås att tro att det är korrekt att känna sig förnärmad och vilja ta till våld.
Polisen sedan….. inga kommentarer. Finns mycket bra och kunniga människor bland dem – finns andra också. Sällan rätt person på rätt plats.
GillaGilla