Cement och betong är inget nytt utan gammalt som de romerska gatorna som alla ‘ledde till Rom’ från provinserna. Redan de gamla egyptierna kom på hur man skulle behandla och blanda bl.a. limestone och sand. Det som gjorde skillnaden var att romarna kom på att två skilda vulkaners vulkanaska om den blandades i när man göt betong hade egenskaper som inte bara gjorde betongen hållbar för väder och vind utan också i ena fallet för årtusenden av vattenpåverkan på de broar man byggde. Broar som liksom annan romersk betong håller för stora tryck än idag. Det finns romersk betong i broar som byggdes för nästan 2000 år sedan men där betongen varken eroderar eller spricker och där bilar och/eller lastbilar idag kör på samma broar som romarna marscherade.
Något mer än kunskapen om att vulkanaska kan förstärka och ge överlägsen hållbarhet över tid, måste gått förlorat. Eller är det så att man inte vill ta sig den tid det tar för att låta alla nödvändiga processer på vägen mot bra och hållbar betong gå i sin takt. Man kan undra när Friends arena redan kort efter den invigts har stora sprickor och andra problem. Samtidigt står Pantheon i Rom näst intill oberörd efter närmare 2000 år.
If you asked an engineer today how far four inches of unreinforced concrete could span, they would run away screaming to avoid liability. Our modern building code doesn’t allow unreinforced concrete in most situations. Is the pantheon unsafe? Maybe, but this unsafe structure has stood for almost two millenia while most modern structures barely hit their expected 30 year lifespan. I think the work that our friend Prof. Oschendorf is doing can lead us to a new way to think about historic and ancient structures. A place of sense/Structural engineering se noga på bilderna av Pantheon och begrunda gåtan: Romarna kunde, varför inte ‘vi’?
Friends arena kan tvingas bygga om, Expressen 17 augusti 2013
Friends arena kan tvingas bygga om, DN 17 augusti 2013
Allvarligt talat, man vet numera vilka vulkaners aska som har vilka egenskaper. Varför utnyttjar man inte den kunskapen och använder/exporterar lämplig vulkanaska till betongtillverkning? Om inte jag har fel är det flera av länderna med stora vulkaner som har dålig ekonomi. Kanske långsökt att tro att två flugor går att slå i en smäll, eller?
Modern cement är nog bättre än romarnas podcelancement. Romarna hade inte en susning om hur man kan bygga slanka betongkonstruktioner. De viste inget om hur man bygger i minusgrader heller.
GillaGilla
Nej Tage, där har du fel. Om du börjar med att titta på konstruktionen som ligger bakom att cupoltaket på Partheon än idag ligger där det ligger, så ser du att det är ett stort antal mycket slanka betongkonstruktioner mellan stora, strävbågar med mera som falsifierar den hypotes som du för fram.
Finns ett otal exempel på tidiga kristna kyrkor speciellt i Bysantinska riket (Östromerska riket) där ingen än idag byggt lika tunna och hållbara strävbågar av betong.
Vad gäller kvalitetsskillnader och vad vi kan lära av romarna så går en del att läsa här:
Ancient Roman Concrete is about to revolutionize modern architecture, bussinessweek.com 14 juni 2013
To improve today’s concrete, do as the Romans did; newscenter Berkeley University 4 juni 2013
GillaGilla
Tage, vad det verkar så har tydligen inte nutiden byggare en susning heller. vilket är ett felaktigt påstående i sak 🙂 de vet mycket väl hur man kan bygga en pryl som kan hålla länge men sparar in på kvaliteten så det blir undermåligt. vad det verkar så finns det ingen typ av garanti på sådana här jobb utan det går på underhållskostnaden, dvs man bygger en dålig konstruktion för att senare reparera och underhålla densamma, och få mer betalt totalt.
GillaGilla
Skillnaden mellan romersk och dagens ingenjörskonst är att idag har vi matematiska modeller som visar hur långt man kan gå. Att ren estestik var viktig var gubben Dassault medveten om. Han ville altid själv titta på skisserna av nya modeller innan de gick till vindtunneltest och han ändrade på skisserna om han tyckte att modellen inte var tillräckligt ”snygg” . Först därefter släppte han sina vanliga civilingenjörer lösa som fick räkna på varenda ”nitförband” . Men utan sin hord av vanliga räknenissar hade han aldrig lyckats bygga sina snygga flygplan
GillaGilla
Nja, matematiken kunde romarna lika bra som de som gått ut Chalmers eller KTH idag. De hade förvisso klumpigare sätt att räkna sett ur vår synvinkel men de kunde det vi får använda tabeller och/eller datorer för att beräkna vinklar, kurvor etc i huvudet. Långt in i nutid fanns det människor som lärt sig räkna på samma sätt när det gäller ritningar. Min far var en av dem som kunde räkna ut tredjerötter, tangens o.s.v. i huvudet. Som barn kunde jag en hel del av de knepen. En del kan jag fortfarande andra har jag glömt. Men de som på något sätt har med geometri att göra, de sitter som berget.
GillaGilla
Tyvärr Norah så kunde Rommarna ingenting om hållfasthetslära övrhuvud taget. De använde ”trial and eror” t ex om de försökte att bygga ett för stort valv så rasade det ihop helt enkelt och då provade man med 20 % lägre spännvidd och det höll. Det tar inte bort något av deras storhet eftersom de kunde bli bestraffade med korsfästelse i denna barbariska kultur.
GillaGilla
Nja, så enkelt är det inte. Att det påståtts detta under flera tusen år innebär inte att det inte finns skriftliga källor från tiden efter 330 e.Kr som bevisar att ditt antagande inte är hållbart. Att de flesta av dessa källor aldrig översatts till engelska eller svenska är en annan sak. Det finns noggranna beräkningar inklusive varför strävbågar m.m. behövde till främst bevarade i Östroms gamla områden. En del av de ritningarna och texterna finns översatta till tyska och franska. Sällan omnämnda av dagens ingenjörer som förmodligen inte ens har en aning om att de finns.
GillaGilla
Intressant!
Har Du några länkar till de franska översättningarna? Min franska är bättre än tyskan .
GillaGilla
Ber att få återkomma. Skall ha gäster på middag om tre timmar och måste återigen vila efter att varit uppe och förberett för snitslar m.m.
Vågar inte säga om det finns länkar på nätet innan jag haft tid att kolla om de utgivna franska mest akademiska verken finns på nätet. Ha en bra dag. Efter att jag vilat och bjudit på middag skall jag vila igen sedan är jag upptagen i kväll på annat håll. Men skall försöka prioritera frågan under kommande dagar.
GillaGilla
Det brinner inte i busken! Trevlig middagsbjudning
Tage
GillaGilla
Tack.
Ska försöka göra den så trevlig jag kan.
GillaGilla
Cement och betong är inget nytt utan gammalt som de romerska gatorna som alla ‘ledde till Rom’ från provinserna. Redan de gamla egyptierna kom på hur man skulle behandla och blanda bl.a. limestone och sand. Det som gjorde skillnaden var att romarna kom på att två skilda vulkaners vulkanaska om den blandades i när man göt betong hade egenskaper som inte bara gjorde betongen hållbar för väder och vind utan också i ena fallet för årtusenden av vattenpåverkan på de broar man byggde. Broar som liksom annan romersk betong håller för stora tryck än idag. Det finns romersk betong i broar som byggdes för nästan 2000 år sedan men där betongen varken eroderar eller spricker och där bilar och/eller lastbilar idag kör på samma broar som romarna marscherade.
GillaGilla