när de påstår Om vår mat, som utvecklingen nu ser ut, i stället produceras alltmer i andra länder som ofta gödslar mångdubbelt mer och har sämre kvävebalanser, blir miljön den stora förloraren, skriver Paul Christensson Svenskt konstgödselkväve är ett litet problem, Paul Christensson på GP debatt 23 juli 2013
Han riktigt slår sig för bröstet i artikeln genom att tycka att det är bra eftersom vi minsann lyckats sänka mineralgödselkvävet från 230.000 (1970-1990) ton till 150.000 ton (2011). Det är bara det att jag vet, utifrån material jag ärvt från min egen far som dog för 6 år sedan men som jobbade heltid med luft och vattenproblematiken från 1954 i det som sedan byggdes upp till Naturvården, jag vet att det mål som sattes 1970 var att vara under 100.000 ton före år 2000! Inget att skryta med att man inte ens försökt ordentligt från LRF:s sida. Ser man inte kemikaliesituationen i naturen som helhet, skall man inte brösta sig. Man skall heller inte komma med falska uppgifter om att alla andra använder mer. För så är det inte. Det varken var eller är så. När det gäller hur det var, så var det så att Sverige var bland de värsta länderna när det gäller jordbruket. Vi är ingalunda bäst i klassen nu heller! Det där med statistik och hur vissa räknar är en sak. Verklighetens kemikalieanvändning och ovilja att ändra jordbruksmetoder från kemikalier som ger kostnader och belastningar längre ner i kedjan till de som ger ett mer naturligt kretslopp, det är något annat än vad Paul Christensson försöker göra gällande!
Till att börja med går det att läsa
……Jordbruken använder stora mängder handelsgödsel. Åkerjorden tillförs dessutom ofta stallgödsel. Risken att fosfor och kväve läcker ut från åkrarna till angränsande vattendrag, sjöar och kustområden påverkas bland annat av vilken gröda som odlas, jordart, nederbörd, bevattning och skörd.
I genomsnitt passerar en tredjedel av kvävegödseln åkerjorden utan att komma till nytta, eftersom den inte tas upp av grödorna. Mer än hälften av detta överskott läcker ut i omgivande vatten.
Våtmarker som dikats ut, sjöar som sänkts och vattendrag som rätats ut bidrar till dagens stora näringsläckage från jordbruksområdena, eftersom läckaget inte längre hejdas på samma sätt som förr. Övergödning, Naturvårdsverket.se sida senast uppdaterad 17 oktober 2012
Håll Er till sanningen LRF. Förvisso behöver vi svenskt jordbruk. Men inte jordbruk som använder konstgödsel i överflöd, inte jordbruk som ofta är värre än något av våra jämförelseländer när det gäller bekämpningsmedel. För tyvärr odlas det ibland grödor här som inte hör hemma i vår fauna och som kräver mer bekämpningsmedel än vad som är rimligt utifrån kemikalieföretagens egna produktlistor. Då har jag ändå inte gått in på allvarligare bitar som att konstgödsel som läcker ut i grundvatten, sjöar och vattendrag inte kan renas tillräckligt pga det stora överskott som ni använder, samt pga av NÄR på året Ni använder vad. Jag har alltså inte ens vidrört det verkligt stora problemet RENT VATTEN!
Sluta bluffa!
Ca 35% nedgång, är det så att under samma period så har väl 35% av åkermarken lagts i träda och inte längre odlas? Om man är ute och åker så upplever man ju att ”hälften” av alla åkermark inte brukas längre.
GillaGilla
EU-bidragen spökar eller?
GillaGilla
EU-stöden funkar som ”nerläggningsstöd”.
De gör att man kan avveckla utan att gå omkull ekonomiskt.
De har aldrig varit tillräckligt stora för att få jordbriuketbatt funka.
Det har i tjugo år alltid varit bättre att ha ett lönatagarjobb än att vara bonde!
Men den som hoppade in i bonneriet tidigare, med skulder har inte alltid haft det lätt att hoppa av utan ekonomisk katastrof.
Därför blev systemet för dåligt 1995….
Så därför, nu när den generationn slutar, så kommer inga nya in. Åtminstone som heltidsbönder…
Och EU-stöden är nu så små att de ingen betydelse har längre för varken den enskildes ekonomi eller för ett fungerande -mindre- jordbruk. Stöden kommer att gå till bolagsjordbruk framöver.
Tack vare en okunnig opinion!
GillaGilla
Thomas, ‘
allra först: De familjejordbruk som finns bör självfallet få stöd så att de kan fortsätta med att bedriva så giftfri djur och åkerhållning som möjligt.(där är mitt oeftergivliga krav som jag anser borde finnas med i lagstiftning). Där brister det i dag såväl vad gäller EU-bidrag som möjlighet att stimulera gårdsbutiker (finns möjlighet om några gårdar går ihop samt samarbetar med minst ett annat EU-land samt ett land utanför EU att få bidrag för den verksamheten från annat än dagens jordbruksstöd) som lokalt är i närhet av större tätort skulle kunna förse oss med så ekologiska produkter som möjligt är. Idag är det tyvärr svårt att få det att gå ihop för de som vill satsa på mindre gifter i jordbruket. Kolla gärna hur de löst frågan i t.ex. Yorkshire i England. Finns bra exempel där.
Sedan är en idé som grott de senaste 20 åren att Sverige borde slå ihop Jordbruksverket med Livsmedelsverket. Frågor som har med varandra att göra bör ligga under samma myndighet och administrativa kostnaderna för myndigheterna bör skäras ner. Pengar skall enligt min mening, jag är ändå moderat, från administrativ överbyggnad ut i verksamheten här som när det gäller helt andra frågor t.ex. sjukvård.
Undviker att köpa Arlas mjölk om det går. Skälet är bl.a. att den inte smakar riktig mjölk och att det inte kostar mycket mer att köpa mjölk som inte kommer från storgårdar och körts genom Arlas system. Pengarna bör gå till de som producerar inte till de överbyggnader som en gång skapades för att kunna sälja i större format till konsumenter. Men kött är ett stort problem. Köper som astmatiker ogärna kött som kommer från okända gårdar. Skälet är att jag trots de sk. skärpta reglerna i lagtext m.m. när det gäller restprodukter från tidigare användning av sulfa och pencillin fått stora besvär allt från nässelfeber (senast gångna dygnet*) till ren astmachock. Som varande matastmatiker och med en dotter som är matastmatiker, så köper varken jag eller hon ägg från okända hönserier om det går att undvika. Hon har fått astmachock av ägg som kommit från höns som fötts upp på sojapellets respektive fiskmjöl. Tack och lov finns det två ställen jag känner till i Göteborg och kranskommun där de i mindre butik säljer från känd äggproducent som aldrig skulle få för sig att ge sådan föda och som dessutom har en så bra och naturlig djurhållning man kan önska sig. Kostar? Lite mer, men marginellt i det stora hela om man jämför med familjer som köper halv- eller helfabrikat och inte lagar sin mat på rena råvaror.
* När det gäller kött så brukar jag alltid oavsett om jag äter hemma, hos släkt (flera i släkten som är lika allergiska som min dotter och jag) eller ute kontrollera var köttet kommer ifrån för gård. Igår missade jag detta. Svenskt kött från ett svenskt landskap som behandlats för att kunna säljas som rostbiff skivvis över disk. Tyvärr inte första gången jag tvingats ta 12 cortisontabletter efter att fått i mig restprodukt av medicin. Tvivlar inte på att köttproducenten följt de regler och lagar om karrenstid som finns – tyvärr är den tiden alldeles för kort för oss som är verkligt känsliga allergiskt och astmatiskt.
GillaGilla
Många delar man måste kommntera . Familjejordbruken är på väg att försvinna…
Så harbdet varit länge.
Och det är på grund av skatterna md mera…
GillaGilla
Inte så mycket pga skatterna. Känner många som haft familjejordbruk som mest klagar på hela den administrativa merbiten som kom p.g.a. EU. Sedan är skatterna nu lägre än förr. Förr fick många jag känner stora problem att lösa ut syskon när man utöver att ta över gård som ärvts även skulle betala arvsskatt. Skatten är lägre idag än när Socialdemokraterna satt vid makten om man tittar på helheten.
GillaGilla
Man får samma ersättning för icke odlad som odlad åkermark. Enda kravet är att man slår gräset en gång per år så det inte börjar växa buskar och annat. Som ”lekman” kan man ju tycka att man bara skulle få ersättning för odlad mark. Men så han man ju ”problemet” med överproduktion, som också är obegriplig för en ”lekman” då ”halva” jordens befolkning svälter. För mig handlar det bara om politisk oförmåga.
GillaGilla
Antingen oförmåga eller djup okunskap. Vet inte vilket som är värst för nog borde väl de som är politiskt valda inse själva att de behöver djupkunskap på de områden de har att besluta om. Allt är inte ekonomi utifrån politiskt korrekt ståndpunkt för tillfället…..
GillaGilla
Jag tror inte att det beror på vare sig oförmåga eller okunskap.
Det är en medveten politik!
Vi skall vara helt beroende av import av maten.
Därmed är den politiska makten förlorad för folket!
Ty ”folket styr man med maten”!
Men det är självförvållat av en dum svensk befolkning!
GillaGilla
Skriver under på det.
GillaGilla
Hmm…
Du påstår att LRF kör md politiskt korrekthet.
Tja, det kan ju stämma…
Men det gör du också!
Du påstår utan att föra fram något i sak.
Eftersom det är du som påstår olika miljöproblem så förklar hur du menar!
Den debatten i GP var tunn, det håller jag med om.
Men vari ligger problemet?
GillaGilla
Tja Thomas,
var skall jag börja när det gäller problemen som jag först tog upp politiskt redan 1973 och då i ungdomsförbund utifrån att jag fått tillgång att läsa i princip allt vad gäller luft- och vattenproblematik sedan jag kunde läsa. Min far var en av de första i världen som jobbade heltid med luft- och vattenproblematik 1954 men som innan dess jobbat med dessa frågor i del av tjänst sedan slutet av 1930-talet.
Fram till 2005 hade jag i princip läst, utifrån eget intresse, ALLT som fanns på Universitetsbibliotek när det gällde jordbruk, åkerhållning och påverkan på miljö. Inte bara på svenska utan på fem andra språk och då såväl science journaler, avhandlingar som mer jordbundna utgivna skrifter.
Allt handlar om vattnets kretslopp, jordmån och aktuell upptagningsförmåga i den lokala biotopen av utsläpp, påverkan av detsamma, kemikalier såväl naturliga som konstgjorda, påverkan på vattendrag obs inte bara försurning utan kväve, metan och tungmetall upptag likaväl som läckage ut i vattendrag. Hela frågan om rent vatten är den viktiga för det som kommer ut i våra vattendrag lagras i många fall när det gäller kemikalier direkt och indirekt vid upptag från föda och dryck i människokroppen.
Skulle kunna hålla på hur länge som helst. Kan lite för mycket i förhållande till vad de som normalt diskuterar dessa frågorna numera verkar ha fått lära sig. Men lite beror ju på att jag under ett antal år även jobbade så att jag var tvungen att lära mig allt på produktbladen hos producenter såväl från varor som köptes in till Sverige som de råvaror som användes till dessa.
GillaGilla
Jag har också funderat på dessa problem sedan sjuttiotalet.
Men då jag varit praktisk bonde också så har jag sett hur snett allt är.
Om man är i din situation som behöver specialkost och inte klarar fodtillsatser ( man blir vad man äter, även en gris), så måste gu nog förstå att med de skatter som moderaterna presenterar medborgarna, vilket faktiskt är mer än sossarna på sin tid, så kan du inte begära att matn skall bli annat än så här…
GillaGilla
jag klarar det mesta om jag får kött från bönder som föder upp sina djur på gammalt vis. Vilket det finns ett antal mindre och medelstora gårdar i norra Halland, södra Västergötland och några ställen till som gör. Fodertillsatser beror på vilka de är och flera som LRF rekommenderar borde varje bonde innan köp gå ut på producentens produktlista och läsa den innan han köper. Många innehåller rent ut sagt gifter som inte finns någon som helst anledning att använda i ett normalt jordbruk. Påverkar jorden, ökar läckage inte bara kväveläckage utan ansamlas i människokroppen. Vissa stod som cancerrisker redan när jag 1976-79 jobbade på orderavdelning av större kemikalie och medicinföretag.
GillaGilla
Men kvävets rörelser har jag och dess påstådda orsak till allt ont, förutom bönders girighet, har idag åstadkommit att vi inte kan försörja oss på egen mat. Vi importerar 50% eller så…
Kvävet är överreklamerat som orsak. Kvävet är mer en sorts katalysator i tillväxten och återgår till luften vid överskott.
Debatten har under fyrtio år varit helt felaktig, vilket sakta sipprar fram i debatten. Men väldigt sakta….
Kolla på min blog så kan du se hur jag resonerar om jordbruk, LRF, algblomning och jordbrukspolitik.
Det är inte så enkelt men det går att förstå.
Och det måste vi för det handlar om vår överlevnad snart…
GillaGilla
NEJ Kvävet är INTE överreklamerat – tro mig det är tvärt om 10 gånger värre än vad som framkommer i LRF och liknandes siffror. Jag var med från 1956-1971 på varenda vattenprovtagning som min far utförde för Vätterns- respektive Motala Ströms vattenvårdsförbund samt tills han gick i pension under 1980-talets mitt (efter ordinarie pensionsålder) så mycket jag kunde. Jag har en hel del material som motsäger vartenda påstående när det gäller att kvävet skulle vara ofarligt.
GillaGilla