Det var med stor chock jag som många andra fick första uppgiften om inledningen till Utöya massakern, ordvalet är mitt eget men jag hittar inget bättre, genom att på text-TV läsa om bombattacken mot Regeringsbyggnaden i Oslo samtidigt som uppgifter kom att något hänt/hände på Utöya. Det skulle ju inte kunna hända något så nära mig/oss/Sverige. Inte kunde det väl hända i lilla Norge, bestemors hemland. Låt vara att det gått mer än 50 år sedan bestemor dog. Men Norge, landet som till skillnad från många andra av Hitler occuperade landet undan för undan gjort upp med de skrämmande tiderna och kanske till och med pekat ut personer som på Hjemmefrontens uppdrag infiltrerat de norska nazisterna efter att occupationen börjat som vore de aktiva nazister. Förvisso fanns det grå moln på himlen redan tidigt. ‘tysketöserna’ barn till tyska nazister och norskor råkade ut för livslång mobbning som i vissa fall fortsatt in i nutid. Läs Marit Paulssons Liten Ida
Inte kunde det väl hända i Norge som till skillnad från Sverige inte hade egna storstatsdrömmar om eget kärnvapen. Inte i Norge som redan 1949 gick med i Nato. Men det kunde det.
Utöya kunde hända trots att norska säkerhetsfolk varnats, för enligt utländska media inklusive norska så fanns Breivik med bland de enskilda personer som det fanns varning för utifrån signalspaning. Men det var med det som det FBI:are berättade i den av FBI gjorda dokumentären om FBI:s historia här i Sverige sänt på tv-kanal som BBC-dokumentär. Det berättades bl.a. att FBI hade haft spaning på Oswald och även vissa detaljer från den spaningen som t.o.m. direkt ställer Warrenkommissionens utredning i märklig dager. Varken lokalpolis, CIA eller politiska utredare hade ens efter mordet på president Kennedy frågat eller efter kontakt velat höra detaljer om vad FBI visste. Det är en av all underrättelseverksamhets svaga sidor, att det ofta finns flera organisationer som utifrån skilda uppdrag också har en viss form av kantighet mot varandra. En kantighet som ofta beror på att den andra parten haft personer som läckt sekretesskyddat material.
Vet inte om ärendet hamnat i olika delar på olika bord i Norge. Det har så vitt jag vet ännu inte fullt klarats ut var Breivik fick sina pengar ifrån. Terrorism kostar pengar. Både innan och efter. Minst kostnad är det om det går att stoppa innan det händer något. Så sker oftare än vad människorna i respektive land från USA, England, Tyskland, Ryssland, Kina o.s.v. får reda på. Det är i och för sig en fråga om och när uppgifter kan lämnas ut till allmänheten. Media äger ingen som helst rätt att kräva papper på bordet i ena eller andra formen. Säkerheten för respektive lands säkerhet och för respektive folks trygghet går före. Helt i sin ordning även om det borde kunna berättas som minst 25 år efteråt enligt min personliga uppfattning.
Det är med Utöya som för Norge och Europa var en vändpunkt efter ett antal års lugn på ytan, som det för USA var med 11 september och för Ryssland var med gisslandramat på teater i Moskva som fick se så många helt oskyldiga döda. Ett uppvaknande som trots allt som hände, skrivits och sagts verkar ha gått flera psedoliberaler och vänsternissar vänster om svenska Vänsterpartiet förbi. Det finns ingen människa oavsett position i samhället eller enstöring alternativt medlem i autonom grupp som utifrån tillhörighet får stå över lagen. Ingen heller som äger rätten att kräva att han/hon/de aldrig skulle kunna få signalspanas på eller avlyssnas utifrån ett lands brottsbalk/brottslagstiftning.
Om det är något som alla dessa nissar som skriker högt om NSA se tidigare bloggartiklar här i bloggen; alla dessa psedoliberala mediafolk och andra som gapar om personlig integritet; alla dessa på yttersta kanterna som i 2013 perspektiv mer och mer tycks samarbeta mot såväl USA, Tyskland som Putin i Ryssland, borde inse:
* Å ena sidan är det så att det finns enskilt godkännande av alla som har någon form av konto på nätet att suppliers får lämna ut trafikuppgifter samt vid specifikation från myndighet eller domstol också får lämna ut innehållet i trafiken
* Å andra sidan är detta med avlyssning varken något nytt för nätet utan gör i samtliga länder tillbaka till de villkor som varje person som ville ha en telefonanslutning var tvungna att godkänna för att få denna. Om flertalet förr var lika dåliga på att läsa det finstilta? Jag tror inte det. Men vet, vet jag inte.
* Dessutom är det inte något nytt att underrättelsetjänster samarbetar med varandra inom och utom gemensamma samarbetsgrupper NÄR och OM terrorism eller andra våldsamheter befaras eller har hänt i mer än ett land.
De som tror något annat verkar i mina ögon vara födda på månen eller levt i någon verklig/imaginär bunker/bubbla där de inte sett mer än vad skygglapparna för ögonen gett dem möjlighet att se, om ens det.
Två år sedan terrordåden i Oslo, Expressen 22 juli 2013
Två år efter Utöya, Lasse Stjernkvist (S) blogg i Norrköpings tidningar 22 juli 2013
Norge minns Utöya, GP 22 juli 2013
Två år sedan terrordåden i Oslo, Aftonbladet 22 juli 2013
Två år efter attentaten – Inte samma Norge idag, Sveriges radio 22 juli 2013
Sett ur ett retroperspektiv, så borde självfallet inte Utöya kunnat hända. Värre för oss alla är att det mitt ibland oss, i vårt bostadsområde, på vår arbetsplats, på de kollektiva transportmedel vi åker med o.s.v. kan och ibland har funnits de som likt bombmannen i Stockholm (har ni glömt honom) och bombmannen som greps på spårvagn i Göteborg härom året finns allt skäl i världen att försöka förebygga oavsett om det är organiserat eller ensam galning som ligger bakom planer/utförande av terrorhandling. Att kräva personlig integritet och samtidigt kräva att länder lämnar ut sekretessbelagda handlingar/avtal är i mina ögon inte bara naivt utan rent ut sagt idiotiskt och verklighetsfrämmande.