Thomas, du har rätt

det är viktigt att dokumentera. ”Det är viktigt att dokumentera”, Thomas Mattson Expressen 24 maj 2013

Problemet är inte när media dokumenterar utan när media okritiskt släpper igenom vinklade uttalanden om händelserna eller t.o.m. låter bråkmakarna uttala sig på ett sätt som nästan är (kanske till och med är brottsligt övertramp) till uppvigling.

För bråkmakare är de som ligger bakom – och vilka det är, är ganska lätt att se om man går tillbaka samt tittar på vilka som uttalat sig när och var i liknande frågor till förmån för de som vill fördärva samhället på ena eller andra sättet men kallar det protester mot samhället…. nu som tidigare. Ännu mer tyckligt blev det när man tittar närmare på 5 av de första ställena utanför själva Husby det hände. Ringde en stark signal från en inre klocka direkt.

Nåväl, vad menar jag med övertramp?

Ex 1. Utdrag ur Megafon och bråkstakarna bör, Norah4you 20 maj 2013

Om Megafons sprakfålar(gammalt svenskt ord slå upp) och bråkstakar, i detta fallet invandrare i andra fall invandrarfientliga grupper eller fotbollshuliganer inte respekterar våra svenska Grundlagar (Regeringsformens 2 kap 20 § gör detta grundlagsriktigt) så får de problem.

Megafon om upploppet i Husby, SvD 20 maj 2013

Polisen måste erkänna att de gjort fel, DN 20 maj 2013 NEJ POLISEN HAR INTE GJORT FEL! Det som gäller är frihet under ansvar och personligt ansvar för egna handlingar. Hotar någon en annan person, polis eller inte, med våld eller vapen, så är det svensk polis skyldighet på samma sätt som i hela Västvärlden och större delen av övriga världen att stoppa detta OM NÖDVÄNDIGT MED VÅLD. Detta våld inkluderar allt från användande av batong, polishund, polishäst, till handgripligt våld och användande av vapen utifrån hur polisen, inte åskådarna, bedömer riskerna för någon persons liv och hälsa, oaktat om denne någon är polisman eller tillhör allmänheten!

Ex 2. Ett upplopp är det tystades språk, Andres Lokko på SvD:s kultursida 24 maj 2013 Hela utformningen av den artikeln är ett enda stort offergörande av de invandrare som bor i förorter och där ungdomarna känner hopplöshet och utanförskap. PROBLEMET är, att det är något som i princip alla som inte tillhör innegrupperna numera gör i den åldern. Visst är det illa att de ungdomarna inte klarar skolan, och där går det att göra mycket inte med mer pengar eller fler vuxna utan genom att se till att eleverna i dessa områden endast får ha ämnes- och stadiebehöriga lärare oaktat vilken skola de går på. Men detsamma problemet har unga som bor i rikare områden där föräldrarna skjutsar dem till träning och sedan lämnar dem vind för våg, där föräldrar aldrig någonsin ens anser att de minsann skall bry sig om att hjälpa till med läxan för läxan det är ju skolans sak och får ju inte inkräkta på fritiden. Talat med många unga som känner lika stor hopplöshet och utanförskap samt omöjlighet att se en framtid. Inte lika mycket kriminalitet, dvs utom droger och alkohol, bland de ungdomarna till att börja med. Men även de känner att samhället och vuxenvärlden sviker. De tar sig aldrig tid att sätta sig ner och lyssna, som så många unga säger.
Vet fler invandrare, fattiga invandrare som lyckats få jobb men ändå inte har det fett, som bryr sig om sina barn än V70-föräldrarna verkar göra. Så offer är inte någon för att den är invandrare och har det extremt jobbigt och känner sig utanför. Unga idag känner sig ofta utanför på ett helt annat vis än vad vi gjorde.

Ex 3 Gäller ett av flera exempel på det som för mig liknar uppvigling när det släpps fram. <A HREF="Ni står mitt i stormen. Er värld brinner. Och vi skriver till er för att säga att vi vet vad ni går igenom, och att vi beundrar hur ni har hanterat de senaste dagarnas händelser.

För några år sedan brann bilar i Biskopsgården. Polisen gjorde som de ville de där nätterna och när morgonen kom sa politikerna vad de ville om oss. Skrivgruppen Pantrarna: Till en nation som brinner, Aftonbladet 23 maj 2013

– – – –
Sedan kan man alltid diskutera om hur mycket som skall rapporteras direkt och hur mycket som skall dokumenteras och läsas igenom några gånger på redaktionerna innan det trycks. Men det är ju sådana problem som vi läsare anser att Du och dina kollegor bör kunna klara av att lösa. Alla kan det tyvärr inte./ Inger E