Vänsterdravel!

Och ja, jag kan med gott samvete säga det. Sa samma sak när jag hörde liknande tongångar redan på 70-talet när jag var kårpolitiskt aktiv i ett mittenparti. Vänsternissar har en oförmåga att se att verkligheten redan den dag vi var många som åkte upp med buss och tåg till Stockholm på 70-talet för att protestera mot Palmes UKAS (Palme var då den minister som höll i utbildningsfrågorna). Det krävs välutbildade ämnes- och stadiebehöriga lärare och alla som läser ämnen på ett universitet oavsett om de skall bli lärare eller ‘bara’ läsa enskilt ämne eller linje skall få såväl djup som breddkunskaper.

I de Mänskliga Rättigheterna ingår utbildning. Men det är ingen som helst Mänsklig Rättighet att få högre utbildning. Däremot ingår det underförstått i de Mänskliga Rättigheternas skrivning om utbildning, att varje barn har rätt att få utvecklas i sin takt. Alla barn är lika värda, men olika.

Det finns inget som helst fog att neka elever som så önskar rätten att själv få välja skola. Vi lever inte i ett socialistiskt eller kommunistiskt samhälle, fast det även bland politiker, fackföreningsfolk och lärare finns de som inte förstått vad ett demokratiskt fritt samhälle står för.

Om vi menar allvar med att alla elever skall ha en likvärdig utbildning lär det bli dyrt. Det socioekonomiska tillägget som i dag utgår till de mest segregerade skolorna är inte ens i närheten av att täcka de behov som finns. För att skolor ska kunna hjälpa elever i behov av särskilt stöd krävs det att skolornas åtgärdsprogram utgår från elevernas verkliga behov och att lämpliga åtgärder sätts in. Det som nu fokuseras på är att åtgärderna inte spräcker budgeten, inte att de faktiskt hjälper eleverna. Skoltröttheten är bara en ren bortförklaring, gymnasielärarna Gabriel Guiance, Helena Dübeck och Nils Ljung på Expressen debatt 6 maj 2013

Allra först VILKA ÄMNEN är respektive gymnasielärare ämnes- och stadieutbildade för. För inte kan det väl vara så att lärarna ifråga undervisar i ämnen de inte själva har som minst läst på universitet och lärarhögskolor?

Sedan har det ena inte med det andra att göra. Självfallet skall skolan få kosta. Men det har inget med frågan om elevens rätt att själv välja vilken gymnasieskola eleven skall söka till! Det fria valet har inte det minsta att göra med att det finns rektorer och kommunala nämnder/fria gymnasieskolor som inte ger alla elever det särskilda stöd de enligt skollagen har rätt till!

Därefter borde de ‘ärade’ gymnasielärarna lärt sig att de aldrig någonsin kan tvinga kunskap på en elev. Det som krävs är att elevens egen önskan att lära in stimuleras oavsett nivå. Att hela tiden skylla på socioekonomiska tilläggets otillräcklighet är så falskt som tänkas kan. Har man inte lärare som är ämnes- och stadieutbildade i varenda ämne och lärare som lärt in pedagogik, metodik och didaktik tillräckligt för att förstå att det är en lärares uppgift att söka finna rätt nyckel att ge till varje elev, så hjälper det inte om vi mångdubblar tillägg. A och O är välutbildade och fortbildade ämnes- och stadiebehöriga lärare samt att varje skola, grundskola såväl som gymnasieskola, måste ha en ordentlig skolhälsovård PÅ PLATS som minst halvtid! Det är inte lärarens uppgift att ta hand om sociala problem eller att fostra eleverna. Det förra hör hemma under skolhälsovård, det senare är föräldrarnas ansvar. Att som en del lärare med eller utan utbildning i det de undervisar i bara försöka med att frånta föräldrar ansvar eller skylla på föräldrar, samhälle etc, det visar på vederbörande lärares inkapacitet att förstå vad lärarens arbetsuppgift är.