När amatörer analyserar hotbild

så går det som det gått med svenska Försvaret. För de allra flesta politiker, även om de plockats från lägre nivåer av officersgrad ute i försvarets verksamhet, eller om de suttit ett antal år i Försvarsutskottet är lika amatörmässiga i kunskapshänseende som om Volvo PV plockat in någon av alla Volvoälskare som tagit fina foton på Volvobilar för reklamblad!
Jag trodde i min naivitet att det skulle bli ordning på torpet, observera ordning i detta sammanhang handlar om att skaffa människor som har historisk, geografisk, teknisk och militär utbildning på en nivå där de som minst läst vetenskapsteori och sannolikhetslära i 3 ämnen. För det är inte bara militär utbildning på officiersnivå eller intresse av försvarsfrågor det handlar om. Inte heller handlar det om erfarenhet från ett vapenslags verksamhetsområde. Försvarsfrågan handlar inte enbart om vilka vapen som skall användas. Då hade det varit enkelt.

Trodde botten var nådd när Juholt som ändå varit ordförande i Försvarsutskottet uttalade sig mot svenskt deltagande i Libyenkrissen visade total okunskap om JAS styrka och varför just JAS var lämpligt. Nu trillar okunskapsuttalanden in från alla möjliga håll. T.o.m. från vår nuvarande Försvarsminister som själv är utbildad officer, må vara i Amfibieförband. Att det då kommer helt snurriga uttalanden från journalister även på SvD, kanske inte är något att förvåna sig över…. Försvarsministern: Invasionshot mycket osannolikt, DN 11 februari 2013

Ta Björklunds försvar seriöst, GP 12 februari 2013
Tydlig försvarsspricka i Alliansen, DN 11 februari 2013
I nyckfull jättes skugga, DN ledarsidan 12 februari 2013
Mer verkstad i försvarspolitiken, SvD Ledarsidan 12 februari 2013
KD vill också stärka försvaret, Skaraborgsbygden.se 12 februari 2013

Dummaste inlägget hittills står Wolfgang Hansson Aftonbladet för när han ger tre skäl till att det inte finns något hot:
Skäl ett: Ryssland vågar inte.
…..Skäl två: Ryssland har inget intresse av att invadera Sverige. Man har nog med problem på närmare håll.
…….
Skäl tre: Ryssarna startar från en låg nivå. ….
Tre skäl till varför den ryska björnen inte är så farlig, Wolfgang Hansson Aftonbladet 11 februari 2013 :
* Skäl ett faller. Subjektiv värdering utifrån dagens situation eller frågeställarens egen uppfattning om problem är aldrig ett giltigt argument för eller emot någonting. Fallacies så det sjunger om det!

* Skäl två faller. Det är inte dagens situation utan morgondagens när de ryska inre problemen kommit till ytan och bubblan eventuellt börjar spricka så Ryssland som vi känner det i geografisk utsträckning hotas, det är då det rent generellt sett är lättare att ena ett land som Ryssland genom att se yttre hot. Nato vågar Ryssland knappast ge sig i kast med. Men för att säkra ryska fartygs trafik på Östersjön, genom Bälten och Öresund skall vi ingalunda som svenskar bortse från rysk invasionsrisk i det läget.

* Skäl tre faller. Den låga ryska nivån som fanns år 2000 finns inte idag och var även den långt över den förmåga som Sverige skulle klarat av ens år 2000. Vår försvarsförmåga är inte bättre utan sämre idag.

Konkurrent om titeln dummaste inlägget i debaten står Jan Blomgren på Svenska Dagbladet för….
”Ryska hotet betydligt överdrivet” , Jan Blomgren i Perspektiv på SvD 11 februari 2013 NEJ hotet är ingalunda överdrivet. Hotet här och nu från Putins Ryssland är inte det som diskuteras när Sverige och svenska journalister gömmer huvudet i sanden likt myten om strutsen. Putin har händerna fulla med alla inrikesproblem. Ja så är det här och nu.

Utdrag ur min bloggartikel Ryska snuvan: Vad vi ofta glömmer bort är att den mångkulturella problematiken som en del ser det, andra ser mångkulturell utveckling som positiv (jag tar inte ställning i sakfrågan här) vållat stora brytningsproblem inom Ryssland som vi knappast kan föreställa oss och som har armar in i nutidens Ryssland.

Sedan kom Lenin, Stalin o.s.v. Inte blev Ryssland mer demokratiskt. Förutsättningarna fanns inte. Adeln i Ryssland växte och fick allt mer makt från slutet av Medeltiden. Dvs raka motsatsen till i t.ex. Norge.

Slaveriet fanns länge kvar inom Tsarriket. När väl en rysk tsar Alexander II år 1861 avskaffade livegenskapen, så innebar inte bara det i sig en stor förändring (och i demokratisk riktning) i Ryssland. De revolutionära krafterna som senare ledde fram till kommunismens uppgång växte då folk vågade prata mer med varandra. Samtidigt så kände tsaristernas stödgrupp den rika ryska adeln stor oro och landet var i gungning redan innan Alexander II mördades av revolutionärer 1881. Hans efterträdare sonen Alexander III gift med den danska prinsessan Dagmar kom genom äktenskapet att anta en allt mer tyskfientlig hållning vilket i sig vållade inrikesproblem som begränsade den utveckling i demokratisk riktning som fadern genomfört genom livegenskapens avskaffande. Detta tillsammans med Alexander III:s stora problem revolutionärerna som låg bakom faderns död resulterade i att Alexander III mer och mer blev en patriarkalisk despot som pläderade för och verkade för ‘gammelryska seder, normer och bruk’. Längre och längre från demokratibegreppet som vi känner det. Det inkluderade skärpta lagar och förhållanden speciellt för icke rysk-ortodoxtroende som muslimer och mongolättlingar av olika tro.

Så kommer vi fram till den siste ryske tsaren Nikolaj II av Ryssland som gick ännu hårdare fram än fadern. Första Världskriget bröt ut och tsaren avsattes och mördades senare av ryska revolutionärer som kom att bilda Kommunistpartiet i Ryssland.

Under Stalintiden växte despotism och maktmissbruk. Människor omflyttades inte bara sändes till t.ex. Gulag. Nya oroshärdar skapades tack vare detta i stora delar av dåvarande Sovjetunionen. Oroshärdar som endast sovjetiska krigsmakten och kommunistpartiets envälde klarade av att hålla på mattan.

Det är bakgrunden till dagens situation. En bakgrund som i sig från 1600-talet och fram till idag präglats av maktkamp mellan ryska ledningen, först tsarer sedan kommunister och efter 1989 av Gorbatjov och Jeltsin fram till Putin idag; ryska militären som först hade adeln som var de drivande och ledande senare kommunister och idag är det osäkert vilka grupper som står bakom dem (Putin behöver dem för att hålla ihop ‘sitt’ mångkulturella problemrike) samt revolutionärer och religiösa grupperingar. Ryska snuvan, Norah4you 5 augusti 2012

Det handlar om samma maktkamper inom Ryssland idag som det gjort i alla tider vi känner till: Maktkamp mellan de som utåt sett styr Ryssland, numera Putin som behöver vara lierad med endera av två av de andra stora maktgrupperna i Ryssland: Ryska militären vars hjälp varje rysk ledare behöver för att hålla samman det stora riket och Rysk-Ortodoxa kyrkan som även under Sovjettiden hade stort inflytande i vad som skulle beslutas när det gällde själva riket. Även i Ryssland har det religiösa inflytandet nere på invånarnivå luckrats upp när den ekonomiska situationen förbättrats. Förbättrats mer för vissa och mindre för andra samtidigt som motsättningarna mellan olika religioner samt inom de kristna grupperingarna som finns vid sidan om Rysk-Ortodoxa kyrkan. Till detta skall läggas de stora grupperna, för de är betydligt större än vad svenska media och politiker antingen känner till eller vill erkänna, av gamla kommunister, ofta rena stalinister, och de etniska grupperna som vill frigöra antingen en hel rysk delstat eller del av densamma. Vad vi har kvar över tid är varierande starka män i ryska ledningen och ett starkt uppgraderat ryskt försvar som även om de pratar mycket är vana vid att följa beslutet av ledningen i Ryssland.

Under Putin är det knappast någon fara. Men det syns i den debatt som sipprar ut att kampen om makten när Putin väl avgår någon gång redan börjat. Det är den situationen som mycket väl kan slå snett ur internationellt säkerhetsperspektiv, det har den ofta gjort i Ryssland, som vi har att ta med i beräkningen. Inget nutida läge utan en situation som mycket väl kan uppkomma 5 eller 15 år från nu. Att rusta upp svenska Försvaret till rimlig nivå tar som minst 10-15 år!