Verklighetens havsvattennivåer

För att förstå helheten i jordens komplicerade energiintag, energiutsläpp samt effekterna på naturen, land, hav och luften vi andas, krävs basala kunskaper som vi här i Sverige lär ut i 7:an. Klimathotstroende hävdar att höjda CO2-värden medför Klimathot.
ie. lokalt ökade CO2 värden -> globalt ökade CO2-värden som de utgår från leder till en global temperaturhöjning som enligt CO2-hotfolket leder till höjda havsnivåer.

Det finns en hel del som glöms bort i den debatten. Jorden har alltid haft skiftande temperatur, skiftande landhöjningar och skiftande havsytenivåer. Det som är viktigt att komma ihåg är att dessa sällan har samverkat så att högre medeltemperatur efter istid på något sätt kan visas ha medfört högre havsvattennivå i världshaven.
Till stor del beroende på att landhöjning beror på att land som legat under inlandsis, glaciärer etc reser sig när trycket som tryckte ner landet i vätskan upphör. Landhöjning är en retarderad rörelse som går snabbast i början och sedan avtar. Land som kom över vattenytan först har därför långsammare landhöjning än land där inlandsis/glaciär etc gjorde att det tog längre tid innan landet under kom över vattenytan. Detta beror på Archimedes princip

Exempel: Vätterns förändrade landskap p.g.a. landhöjning
Omkring 7.700 f.Kr avskiljdes Vättern från Yoldiahavet. Strandlinjen i Motala låg då 4 m under nuvarande strandlinje. Nordliga strandkanten av Vättern låg 12 m över samt södra strandkanten 43 m under Vätterns nuvarande strandlinje. En snabbare landhöjning i norr än i söder ledde till en ännu pågående tippning av Vättern som omkring 5.700 f.Kr resulterade i bildandet av Motala Ström.1

 

Se även Fakta Landhöjning

Som synes har Vättern tippat till följd av landhöjningen. En av konsekvenserna är att boplatser som för 9500 år sedan samtidigt låg vitt vattenlinjen idag går att finna:
Norr Motala långt uppe på land samtidigt som de 12 mil söder vid Vätterns nuvarande strandkant mot Huskvarna ligger 40 meter ner i Vätterns vattendjup.
Se även: Harry Bergenblad, Vättern gömmer hemligheter och ger dem motvilligt ifrån sig, Populär Arkeologi nr 2 1996

Samma verkliga ”havsytenivå” mot land förhållande finns runt hela jordklotet där det varit inlandsis. I områden där tektoniska plattor kolliderar och eller går under varandra, är det inte bara jordbävningar/vulkaner som är en av de synliga konsekvenserna av den tektoniska plattdriften. Strandkanter idag är inte strandkanter för t.ex. 2000 år sedan. Exempel Underwater Cleopatra’s Palace, Youtube.com

För att försöka förklara och demonstrera detta fenomen som brukar glömmas bort av Klimathotsforskare, har jag valt att göra utdrag ur min egen C-uppsats i Historia2

– – – Nedan följer utdrag ur C-uppsats historia varvat med kommentarer gjorda utifrån dagens Klimatdebatt – – –

Utdrag från Johansson Inger E, vattenvägar in mot roxen i äldre tider,  C-uppsats historia, Linköpingsuniversitet 1993, sid 6

© Johansson Inger E, Linköping 1993

[IEJ: Notnumrering samma som i uppsats]

 

Vattennivåer i forntiden

Generellt: När man skall beräkna tidigare havsnivåer måste man först klarlägga följande:

Havsytenivåer är inget exakt värde Havsytan varierar man räknar på årsmedelvärden.

 

Under dygnet (mellan ett hög och ett lågmärke mindre markant här i Östersjön, men kan i vissa lägen ändå göra skillnad när man räknar på vattenvägars farbarhet) Under året, månen och solens läge i förhållande till jorden ger i sig skillnad i form av spring- och nipflod. Säsongvisa variationer förekommer. Exempel på detta är att Östergötlands Östersjökust har en skillnad på årshögsta-årslägsta som medför en skillnad i vattennivå med 1 m. Under en tusenårs­period kan torra/regniga perioder variera. Detta tillsammans med olika jordarters och bergformationers varierande receptionsförmåga över tiden tillsammans med vindar, strömmar och andra naturfenomen kan få havsytenivån att variera högst avsevärt från den teoretiska havsyteberäkningen.

Som jämförelse kan nämnas att Kristina Ambrosiani skriver avseende havsytenivåskillnaden i Birka år     500 e.Kr. att landhöjningen + klimatanpassade variationer  i världshaven talar för att havsytenivåskillnaden då var < 7m skillnad havsytenivå, år 800-1000 ~5 m skillnad och omkring 1100 ~ > 4 m skillnad samt att havsytan på 1200 talet skilde sig ~ <4 m från nuvarande havsytenivå20.

 

I arkeologisk och historisk litteratur kan man ibland finna uppgifter att kusten sett ungefär samma ut för 1000 år som idag. Inom undersökningsområdet skiljer sig landhöjningen mellan 4,8 m 21 och 2 m22 sett under perio­den från 1000 e.Kr. till idag. Ur metodisk synvinkel går dessa båda ståndpunkter inte ihop. Tillsvidare vill jag bara peka på de metodiska problem som finns kring dessa resonemang.

 

– – – – – – Slut på utdrag sid 6 – – – –

Kommentar 6 februari 2013:

Ovan finns tre viktiga bitar som alltid gäller vi talar om havsytenivåer:

1)      Havsytenivåer är aldrig exakta värden

        Havsytan varierar under dygn, under år, över årtusenden.

        Havsyta beräknas med årsmedelvärden utifrån fixpunkter där mätning sker.

 

2.      De lokala biotopernas grundförhållanden är avgörande för lokala avvikelser.

        Detta gäller såväl hur mycket vatten som strandlinjen kan svälja, som

        växtlighetens upptag av CO2 samt utsläpp av syre.

          <EM>FOTOSYNTESENS KEMI</EM>

          Ordformel för fotosyntesen:

          koldioxid + vatten + ljusenergi → socker + syrgas

          Kemisk formel för fotosyntesen:

          6CO2 + 6H2O + hν → C6H12O6 + 6O2

·        CO2 alltså från atmosfären (eller i form av karbonater från vattnet)

·        H2O från rötterna

          Ordformel för fotosyntesen:

          koldioxid + vatten + ljusenergi → socker + syrgas

          Kemisk formel för fotosyntesen:

          6CO2 + 6H2O + hν → C6H12O6 + 6O2

·        CO2 alltså från atmosfären (eller i form av karbonater från vattnet)

·        H2O från rötterna

Källa: Kolets kretslopp Fotosyntesens kemi, Magnus Ehinger.nu/undervisning

 

         Se Fakta Fotosyntes

 

3.      På samma sätt som Landhöjning

 

– – – – Utdrag från Johansson Inger E, Vattenvägar in mot roxen i äldre tider,  C-uppsats historia, Linköpingsuniversitet 1993, sid 10 – – –

© Johansson Inger E, Linköping 1993

[IEJ: Notnumrering samma som i uppsats]

 

Undersökningsområdet kan indelas i tre landskapstyper:

KUSTLANDSKAPET, SLÄTTEN OCH SKOGSBYGDEN

 

kustlandskapet består idag av en innerskärgård, en mellanskärgård och en ytterskärgård. Vår nu­varande innerskärgård var brons- och järnålderns ytterskärgård, bestående av vikar, halvöar och skogsklädda öar25. De bördiga åkrarna i innerskärgårdens sprickdalar består av lera, mo eller sand som sedimenterats på tidigare havsbottnar. Sprickdalslandskapet i Tjust består av berg, lera och tunna moränlager26.

 

Notera att landhöjningen i Söderköping bara sedan medeltidens början varit ~ 3 m. Asklund Bror, Östergötlands geologiska historia27.

 

Växtgeografin inom skärgårdslandskapet  visar att klibblim och vejde  förekommer inom undersökningsområdet. Klibblimet och vejden växer  här isolerat från sina vanliga utbredningsområde på stäpperna i sydöstra Europa och inre Asien.28 En annan växt som inom undersökningsområdet har sin huvudsakliga utbredning i Sverige är spindel­örten29 Spindelörten växer annars i tempererade områden som Sydafrika och i medelhavsområdet. I övrigt i Sverige förekommer örten i  Blekinge och Västergötland.

 

 

Slätten består av ett bälte tvärs genom Östergötland runt förkastningslinjen Boren-Roxen-Glan-Bråviken.

Slätten inom undersökningsområdet går från Linköping/Roxen ut mot Skärgårdslandskapet. I södra delarna av Östergötland och norra Småland tar sedan skogsbygden vid. I de väster om undersökningsområdet liggande slättbygderna tyder arkeologiska undersökningar på att det funnits etablerad jordbruksbefolkning redan 4000 f.Kr.

– – – – – – Slut på utdrag sid 10 – – – –

 

Kommentar 6 februari 2013:

Att notera är två saker:

1.      I äldre tider var vattenvägar för forntidens människor som motorvägar på land är för oss idag. De bosatte sig nära vatten, insjöar, floder, älvar, inlandshav (Östersjön) och längs de stora världshaven.

2.      En av effekterna av att landhöjning sker, är att stor del av den havsnivå förändring som skedde när dåvarande landområden i t.ex. Nordsjön och Engelska kanalen vattenfylldes kom av att det vi idag kallar Östersjön pga landhöjning/tippning fick mer och mer vatten i den för 13000-11570 år sedan existerande Baltiska isjön pga avsmältning fylldes så den svämmade över.

          Denna effekt av varierande icke existerande avlopp ut i världshaven under perioden då det vi kallar Östersjön Yoldiahavet, sedan Ancylussjön som för 8000 år sedan övergick i Littorinahavet resulterade i strandlinjer som inte är samma som nu, men starkt påminner om dagens geografi.

 

Om vi tittar närmare på de två perioder de senaste 10000 åren då temperaturen här på norra halvklotet var minst 1-3 grader högre än nu, så ser vi följande. Exemplet är från kartor i

Utdrag från Johansson Inger E, Vattenvägar in mot roxen i äldre tider,  C-uppsats historia, Linköpingsuniversitet 1993, sid 13-14

© Johansson Inger E, Linköping 1993

Bronsåldern i Östergötland

 

Svarta punkter = bosättningar under Bronsålderns peak.

4.2  BRONSÅLDERN

Period ~2000 f. Kr – ~500 f. Kr

 

Vattennivån var under mitten av bronsåldern omkring 15 m över nuvarande vattennivå alldeles norr om undersökningsområdet53 Jordbruksbygden söder om Roxen med  trolig centralpunkten på Kagaslätten, väster om undersökningsområdet, är ett av Östergötlands tre äldsta centralområden. Alldeles norr om  undersöknings-området finner vi ytterligare ett av Östergötlands äldre centralområden Fiskeby i Östra Eneby sn.54 I Tjust härad har centralområden funnits i Gamlebyvikens inre delar  samt i  Ukna, Lofta och  Västrums socknar.55  

 

 

BRONS

Bronset som användes inom undersökningsområdet kom från Donau, Oder och Weichselområdet. Vattenvägarna hade stor betydelse som transportväg när bronset kom till Sverige.56 Inte bara materialet utan även de tidigaste svenska bronsåldersfynden kommer från dessa områden. Lena Thålin-Bergman anser till och med att bronsframställningen i Europa troligtvis var en organiserad produktionsindustri.57 

BRONSÅLDERNS VATTENNIVÅER ÖSTERGÖTLAND 

 

 Svarta prickar motsvarar arkeologiskt kända bosättningar och/eller större gravfält/fyndområden.

 

VATTENNIVÅER runt år 1000 e.Kr.

Kartan färglagd och nuvarande orter pålagda. De vita punkterna motsvarar borgar som fanns fram till år 1000 e.Kr.

---

 

53       Asklund Bror, Göteborg 1949, sid 31

54       Kaliff Anders, Östergötland – ett landskap växer fram, sid 107ff

55       Stale Harald, ur Meddelande Tjustbygdens kulturhistoriska förening, Västervik 1970 sid 23

56       Göransson H,The Flandrian Vegetational history of southern Östergötland, Lund 1977 sid 17

57       Thålin-Bergman Lena, Blacksmithing in Prehistoric Sweden, Stockholm 1979 , sid 99-100.

 

Jämför detta med hur vattennivån såg ut år 1000 e.Kr. Dvs. efter att det under mellanperioden varit lägre temperatur på Norra Halvklotet under stor del av tiden.

 

 

Kartan färglagd och nuvarande orter pålagda. De vita punkterna motsvarar borgar som fanns fram till år 1000 e.Kr.

 

Som framgår vid jämförelse mellan kartorna, så är det landhöjningen som har haft stor betydelse. Idag är landhöjningen i de södra delarna på kartan mindre eller lika med 2 meter på de senaste 1000 år medan landet norr om Linköping/Söderköping rest sig med mer än 4,8 meter på samma tid. Temperaturen omkring år 1000 var i stora drag samma de 10 årsperioder den var som varmast som under stor del av Bronsåldern.

Notera: att landhöjningen i Söderköping bara sedan medeltidens början varit ~ 3 m. Asklund Bror, Östergötlands geologiska historia3  

Detta innebär å ena sidan att landhöjning, där den förekommer har stor betydelse för hur havsnivån i kustlandskap förändras över kortare tidsintervall.4

Detta gäller såväl längs Östersjökusten som när det gäller land längs Atlantkusten och Stilla Havet. Land som tryckts ner under Istiden reser sig när isen smälter och det är inte så att det smälta isvattnet i sig får havsytan att stiga – kompenseras hela tiden som beskrevs ovan av Archimedes princip för kroppar i vätska.

 Is i vatten som sedan smälter, får aldrig vattenytan att stiga. Detta oavsett om vi talar om isbit i ett glas eller drivis i Arktis. Se ävenAechimedes princip och landhöjning, Norah4you 24 januari 2013

Fler betande djur förbättrar klimatet, GP debatt 1februari 2013
IPCC ska ge en balanserad bild, DN 3 februari 2013 Tro det….. De saknar kunskap om alla de faktorer som påverkar havsnivåer, jordens ‘medeltemperatur’ för att inte tala om att de pratar i nattmössan när de ylar om CO2-hotet. Frågan är om de ens tar med senaste vetenskapliga rönen från Norge och Danmark. Fakta, inte fantasier som de sysslat med hittills.

 

---

2        obs för Fil.kand krävdes C-uppsats. D-uppsats för Fil.mag skrev jag också men tog aldrig ut

          trots att jag med det jag läst och hade infört i det gamla universitets tentamensbok,

          men som missats vid datorisering av erlagda tentamina, hade tillräckligt med poäng, nivåer och

          skrivna uppsatser. D-uppsats är det första akademiska arbetet vi normalt skrivit här i Sverige.

 

20       Ambrosiani, Kristina Arkeologi; Gamleby 1989 sid 81-82

21       Länstyrelsen i Östergötlands län, Natur Kultur Miljöer i Östergötland, Linköping 1986,

          Naturvårdsplan och kulturminnesprogram, Linköping 1986 sid 38

22       Modéer Ivar Färdvägar och sjömärken vid Nordens kuster, Uppsala 1936 sid 91

25       Asklund Bror statsgeolog Östergötlands geologiska historia sid 17ff.

26       Klang, Lennart, Småland, Kalmar län, ur Med arkeologen Sverige runt, Stockholm 1987, sid 151

27       Fries Carl och Curry-Lindahl Kai, Natur i Östergötland, Göteborg 1949 sid 29

28       Länstyrelsen i Östergötlands län, Natur Kultur Miljöer i Östergötland, Linköping 1986 , sid 59

29       Länstyrelsen i Östergötlands län, Natur Kultur Miljöer i Östergötland, Linköping 1986 , sid 70

53       Asklund Bror, Göteborg 1949, sid 31

54       Kaliff Anders, Östergötland – ett landskap växer fram, sid 107ff

3        samt Fries Carl och Curry-Lindahl Kai, Natur i Östergötland, Göteborg 1949 sid 29

4        Sydligaste Götaland har en landsänkning p.g.a att den platta som Fennoscandia vilar på tippar då landhöjningen fortfarande är större längst i norr

---

1        Håkansson Lars, Ahl Thorsten; SNV PM740 NLU Rapport 88 , Uppsala 1976, sid 12 ff ; Melin Ragnar, Vattenföringen i Sveriges floder,  Stockholm 1955 sid 217-223;  Asklund Bror, Östergötlands geologiska historia, Göteborg 1949 sid 29ff