än vad som funnits i budgeten varje år sedan ‘Han som bestämde’ rustade ner vårt försvar! Det är därmed inte sagt att vi inte behöver satsa ett stort antal miljarder kronor även om vi går med i Nato. Skillnaden är den att om vi går med, så får vi en hel del samordningsvinster som vi inte får idag.
Det är tacknämligt att Försvarsminister Karin Enström idag säger Enström: Försvaret en huvuduppgift, GP 31 januari 2013 så långt så gott. För inte var det bra det tvivelaktiga sätt som Statsminister Fredrik Reinfeldt använde sig av i tisdags. Ett särintresse bland andra, SvD ledarsidan 30 januari 2013
Här tänker jag upprepa den sak jag sa en gång för länge sedan, på 70-talet: Jag har norröne påbrå, men inte ens om det var norrmän som kom oinbjudna till Sverige skulle jag göra annat än vad jag kan för att försvara mitt land!
De som försöker få det till att Sverige skulle kunna klara sig med vårt nuvarande försvar, de är antingen naiva eller också ute för att tala mot Sveriges intresse att vara en fri demokratisk stat.
De som försöker tala emot Nato för att de inte gillar USA bör få reda på, kanske själva sätta sig och läsa USA:s konstitution och jämföra med Sveriges Grundlagar, att vad det gäller friheter, så har varje amerikansk medborgare minst lika mycket som en svensk medborgare har, ofta mera. Det är därmed inte sagt att jag gillat allt amerikanska presidenter under åren beslutat. Den man tycker om måste man få kritisera. Och det får man. Vad vi aldrig får glömma oavsett var vi står politiskt, är att om inte USA (och Canada + Australien) hjälpt Europa, så hade Europa inte varit en kontinent med fria stater.
Sverige har egentligen bara två val: Nato eller att satsa minst 40 miljarder mer varje år de närmaste 10 åren. Sedan räcker inte ens det beloppet.
Norah4you's Weblog 
Jag föddes före andra världskriget och upplevde starkt och minns åtminstone Sverige och hur vi kände det från och med 1942. Vi var rädda. Vi var rädda för tyskarna och vi var rädda för Ryssland, som vi kallade Sovjet, och ryssarna och framför allt var vi rädda för Stalin, plus naturligtvis Hitler och hans anhang. Vi var rädda. Och vi tyckte synd, så synd om Finland och finnarna och var glada då vi hörde att det fanns folk som gav husrum och mat i Sverige åt stackars barn från Finland. En ung människa idag kan inte ana hur det känns att vara rädd på det viset. Vi hade en paus och fick andas ut då Hitler försvann men runt 1948 började Stalin skrämmas, så då var pausen slut. I mitt medvetande står det klart att den enda anledningen till att Sverige INTE gick med i NATO från början var hotet från Sovjet att de hade tagit Finland helt. Finland fick vara något litet fritt tack vare att Sverige avstod från att gå med i NATO. Den situationen finns inte längre. Så vi bör tänka om. Sverige hade kanske gått med i NATO från början om vi inte hade levt under Sovjets ´black mail´.
GillaGilla
I stället fortsatte Sverige att utveckla(!) såväl vapenbärare som jobba vidare för att vi i Sverige skulle få eget kärnvapen.
De som är unga idag och så unga att de inte gjort militärtjänst eller varit frivilliga i Sveriges Försvar, de har heller inte varit med om alla dessa konstiga människor som kom och ringde på, bara på dörrarna till de som tillhörde militären eller reserven/någon av de olika bitarna för frivilliga (såväl stamanställda som frivilliga alltså), för att sälja ”tavlor” eller mattor. De har inte varit ute på övningar i skärgården där de sett att det som inte fanns enligt kvällspressen var något som i högsta grad fanns. De har ingen aning om alla de som avhystes alternativt utvisades för att de försökte hitta på det ena och det andra. Där har min generation och min generations föräldrar kanske lite skuld i att vi inte tryckt på att mer uppgifter borde släppts efter t.ex. 40 år och att vi som levde med ‘Om kriget kommer’ (skrift som delades ut till svenska hushållen, respektive flera sidor i gamla telefonkatalogerna) höll undan mycket av det vi visste och såg för att inte nästa generation skulle bli lika förskräckta och rädda som vi var under t.ex. 1960-70 talet. I min klass var det många som inte skaffade sig barn även om de ville och hade råd innan de blev över 25. Den framtid som vi såg med allt som hände längs Sveriges gränser och i världen den var inte så ljus och hoppfull.
GillaGilla