Ska vi utbilda unga till arbetslöshet

och göra dem en björntjänst? Det är vad vi gör när vi först låter dem köra ‘Elevens val’ av gymnasieutbildning oaktat om det på de linjer som väljs finns lediga jobb/hopp om nya jobb i framtiden eller om de för att ‘Alla skall med’ går linjer de drömt om att få jobb i men där jobb inte finns eller där det är ett fåtal som kommer fram till grytorna men de övriga för att de fått läsa de kurser som krävs för högskolebehörighet tvingas studera vidare och sätta sig i stora skulder för kurser på universitet och högskolor som i många fall inte leder till att eleven/eleverna blir mer attraktiva på arbetsmarknaden. Antingen blir de överkvalificerade, vilket låter barockt och också är det när det t.o.m. för de som söker affärsbiträdesjobb ofta efterfrågas erfarenhet som de som inte valt att läsa vidare men känt sig tvingade till det inte har utöver att de absolut inte har rätt utbildning för de jobb som finns.

Någon gång måste Sverige som land lyckas få våra politiker att förstå att ‘Elevens val’ kostar för mycket även i de fall de unga mer eller mindre direkt efter gymnasieexamen, om de nu har klarat sig så långt att de fått den utan att hoppa av, går vidare till Komvux. Kan i och för sig vara så att det kostar mycket att låta de som hoppat av eller skolkat/sovit och inte klarat av gymnasieexamen går på Komvux för att få gymnasieexamen senare. Är också så att det kan upplevas orättvist att de som slitit och släpat för att få sina betyg blir omsprungna när de söker till universitet och högskolor av de som softat. MEN, bland de som hoppar av gymnasiet finns i varje fall en hel del som gett upp för att de känt sig mobbade (observera att det är den som upplever sig som mobbad som har rätt och aldrig de som står vid sidan om) och inte orkat längre. De fallen kan jag i varje fall finna rimliga skäl för att det skall finnas Komvux för. Men de som ‘bara’ vill höja betyg och hoppat av alldeles innan examen för att de insett att deras betyg/linjeval inte räcker. De kostar samhället mycket pengar som skulle sparats om antalet gymnasieutbildningsplatser varit något så när i överenstämmelse med existerande eller förutsett behov av arbetskraft.

Vi har inte råd att utbilda unga till arbetslöshet. Vi har inte råd att tvinga många av dessa att mer eller mindre mot sin vilja studera vidare för att under tiden de söker jobb i varje fall få studielån. CSN är ingen jultomte även om CSN-lån kan tyckas som en möjlighet att överleva och få läsa något ur listan på ‘Elevens val’. Även på Universitet och Högskolor har Sverige lekt jultomte tillräckligt länge. Önskekurserna som inte leder till jobb har ökat drastiskt sedan 1970-talet då Palme fördärvade Universitet och Högskoleutbildningen med Palmes UKAS (som vi kallade det när vi från Göteborg och andra universitet och högskoleorter åkte tåg till Stockholm och protesterade en gång i tiden).

Samtidigt som vi har Rekordhög brist på arbetskraft, GP 23 januari 2013 : Utbildning i allmänhet pekar flera bedömare och politiker ut som den viktigaste åtgärden för att täppa till det stora gapet mellan antalet arbetslösa och arbetsgivarnas behov av personal. Både företag och arbetslösa är nu förlorare.

Gruvarbetare, förskollärare, kockar, sjuksköterskor, läkare, it-personal och civilingenjörer är bara några exempel på yrken där arbetsgivarna letar folk, trots att arbetslösheten bara ökar.

– Det finns för många personer inom vissa utbildningar och för litet intresse för andra utbildningar, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

så har vi också Yrkena som har svårast att få jobb, GP 23 januari 2013 :
Matroser
Fotografer
Journalister
Vårdbiträden
Lagerarbetare
Försäljare, dagligvaror
Vaktmästare
Försäljare, fackhandel
Informatörer
Fordonsmontörer
Barnskötare
Truckförare
Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter
Administratörer och sekreterare
Källa: Arbetsförmedlingen (TT)

Som alla kan se finns det ibland dessa yrken både journalist som kräver universitets- och högskoleutbildning och hör och häpna Barnskötare (medan det sägs på andra ställen att det behövs många förskollärare) ….
kanske är det dags att stanna upp ett tag och fundera på varför vi utbildar så många unga till långtidsarbetslöshet eller till inproduktiva universitets och högskolekurser med större och större lån att återbetala,
i stället för att se till att kräva att varje Grundskola precis som på Enhetsskolans tid hade en Yrkesvalslärare senare kallad SYO-konsulent som får tillräckligt med tid för att sätta sig ner med varje elev från 7:an till 9:an så att eleverna får klart för sig inte bara vad de önskar utan också vad deras egna styrkor finns så att de kan få en utkomst i form av inkomst efter utbildning!

PJ Anders Linder på SvD har helt rätt när han säger: Den högre utbildningen är alldeles för viktig för att de nuvarande bristerna ska få fortsätta. Studenterna får med sig för lite ut i yrkeslivet och arbetsgivarna får inte fatt i personer med rätt kompetens. Utan hög kvalitet är det inte högre utbildning, PJ Anders Linder på SvD:s ledarsida 23 januari 2013

Rätt har också när de säger: Sanningen är att den högre utbildningen i Sverige har allvarliga problem med såväl den akademiska kvaliteten som med förmågan att förbereda studenterna för den framtida arbetsmarknaden. Högskolan lider av flera systemfel, SvD Brännpunkt 22 januari 2013

Här är jobben du bör satsa på, Aftonbladet 24 januari 2013

Vi måste sluta upp att tro att alla kan allt. Alla är bra på något. En del är bra inom många områden. Alla är lika värda men olika. Det är viktigt att de som behöver stöd i en eller annan form får det tidigt, redan under första skolåren. Lika viktigt är det att stimulera de som ‘har det lätt’. Det är i den gruppen många avhopp sker för att elever rent ut sagt blir uttråkade och vill synas när de blir understimulerade. Det är däremot inte rätt att utbilda unga till arbetslöshet bara för ‘att’ alla skall med.

Tillägg 15.46…. Låt kvaliten styra anslagen till högskolan, Saco representanter på SvD Brännpunkt 24 januari 2013 låter bra som rubrik, men sedan: …Etableringspengen skulle dessutom kunna leda till att lärosäten undviker att satsa på nya utbildningar och på så sätt ha en konserverande effekt. Vi menar att det i stället är viktigt att lärosäten får vara innovativa och utbilda för framtidens arbetsmarknad och samhälle, utan att riskera att bli en ren leveransorganisation för arbetsgivarna.

Rätta mig om jag har fel, men var i hela fridens namn kan någon hitta ej skattebetalda jobb inom genusutbildningarnas område? OK bara ett exempel men ändå. Det är alldeles för lätt för Universitet och Högskolor som vill profilera sig att satsa på nya utbildningar som inte har kontakt med verkligheten. Varken den verklighet vi känner eller den som går att förutspå för det är inte på Universitet och Högskolor man känner hur marknadsläget och arbetsförändringar ute i verkligheten går. Vore att godta att man sätter upp handen för att se om vinden blåser…..