Kan inte nog poängteras!

Orsaken till att vi nu väljer att gå ut i offentligheten med ett veritabelt nödrop är att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket.

I några fall är dyslexi en bidragande orsak, men det är inte det som är grundproblemet. Problemet beror heller inte på att något fler studenter än tidigare har ett annat modersmål än svenska.

Tvärtom märker en hel del av våra studenter med invandrarbakgrund ut sig genom att ha ett bättre grepp om svensk grammatik än studenter med svenskklingande efternamn.

Språkproblemen yttrar sig i alla tänkbara undervisningssammanhang. Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen då studenterna själva måste uttrycka sig i skrift. Utan hjälp av ordbehandlare är stavningen över lag eländig.
…..
Vi säger inte att det är något fel på våra studenters begåvning. Det är inte intelligens som saknas – det bevisas av att en hel del studenter är mycket bra på att inhämta och redovisa kunskaper muntligt, men har mycket svårt att formulera sig begripligt i skrift. Problemet är att studenterna uppenbarligen inte alls fått tillräcklig träning i läsning och skrivning
Våra studenter kan inte svenska, unt.se 2 december 2013

Inte första gången detta varningens ord hörs från universitet och högskolor. Tyvärr hör åtminstone jag det med jämna mellanrum från bekanta som jobbar på Komvux och Gymnasieskolan. I och för sig har ju problemet märkts från ett annat håll, studenternas. Många som läser vidare idag saknar helt förståelse för att de inte har lärarledd genomgång av allt de skall läsa när de kommer till universitet eller högskola.

Som jag själv skrev De har vuxit upp med föräldrar som i bästa välmening försökt hjälpa dem. Ibland för mycket så att det bland de unga, speciellt flickorna, finns de som tror att läsa in på gymnasiet är samma sak som att läsa in i grundskolan. Inte nog med det, det förekommer med jämna mellanrum att de som kommit de senaste 10 åren till högskolor och universitet klagar för att de inte har tillräckligt många lärarledda seminarier och föreläsningar. Helt okunniga verkar de senare vara av att högskolestudier och universitetsstudier innebär ytterligare en annan form av inlärning,… Curlingföräldrars barn, Norah4you 11 januari 2011
Själv uppfattar jag det som om många numera inte bara saknar verktygen i form av ord och ordförståelse. De saknar ofta förståelse för att det tar tid att lära in och att man måste läxa läxor samt slå upp eller fråga om det är något man inte förstår redan när man går i de lägre klasserna.

Det som denna gången drog min blick och mina funderingar till problematiken var en mycket bra ledare på SvD. Ska nu studenter kunna skriva också?, P J Anders Linder på ledarsidan 4 januari 2013
Mycket viktig ledarsida. Problematiken kan inte nog lyftas och poängteras. Det går inte att skylla på invandring när det är ett problem som började med kommunaliseringen av skolan och nedvärderingen av kunskap. Alla barn är lika värda, men olika. Det krävs att elever som behöver hjälp får hjälp tidigt och att elever som är duktiga också får rätten att utvecklas i sin takt så att de inte tappar intresset för att göra läxor och lära in!