Börjar med den sista biten. Det är inte utseende som har den stora betydelsen i Sverige. I stora delar av Sverige är det värre om du kommer med Stockholmsdialekt än något annat. Detta beror på att vi i Sverige har haft många och stora invandringar under århundradena, för att inte säga historiskt som vi kan bekräfta utifrån tidiga medeltida källor. Det är dock en sak som skiljer de senare ankomna invandrarna från alla andra och detta oavsett var de kommer ifrån och oavsett vilket utseende de har: Det handlar om att ta seden dit man kommer. Det är med det som det är med Stockholmare som tror att de är populära uppe i norra Bohuslän, det handlar om att bete sig, klä sig så man inte sticker ut och uppträda så man inte sticker ut eller rent ut sagt inte vara på något sätt så att man ger intryck av att försöka vara för mer än andra.
Till norra Bohuslän kom under de senaste 30 åren en grupp vietnameser. Jag har aldrig hört någon klaga på dem. Inte ens någon av de mest ärkekonservativa djupt religiösa som ännu finns några kvar ute i bygderna eller den präst som under många år utmärkte sig för att inte gilla utombys folk. Stod och väntade på buss härom dagen och pratade med en kille som som 8-åring kom bland den lilla gruppen. Han hade aldrig någonsin känt sig mobbad eller utpekad trots att han var den enda utöver adopterade från avlägsna delar av världen som gick i skola från 1:a klass till gymnasiet. Han kände sig som en Bohuslänning och uppträdde som en Bohuslänning och fick precis som alla andra, nja inte riktigt för normalt krävs det att man bott i de mindre samhällena i generationer eller haft släkting som bott där innan, känna sig inte bara som Bohuslänning utan som svensk.
Så det är inte så enkelt att försöka göra det till en utseendefråga. Inte heller att göra det till en kulturfråga om religiös klädsel. För hade det varit det, så hade många av de som kom senare om de bara tagit seden dit de kom och inte stuckit ut absolut inte stuckit ut för långt in på 90-talet fanns det gamla damer i fiskelägren som gick i mörka långa kläder med ‘huckle’på huvudet.
Sedan är det två saker som är viktiga att komma ihåg när det gäller:
* I Sverige kan man möjligen klaga på det ena och det andra, MEN man accepterar i stort sett att man är en av många.
* Kräv inte att få ropa ut från Minaret när vi som är troende svenska väl vet att det varit uppe i domstol att klockringning inte längre får ske annat än kort stund och inte ens på alla ställen. Det var förr det ringdes i alla kyrkor regelbundet. Nu finns det kyrkor där vi bara för höra kyrkklockorna på Nyårsafton samt om det är Ofred eller Fara på gång. Sverige är ett kristet land med kristna traditioner och det är en av de saker som alla som kommer hit måste acceptera för att själva bli fullt ut accepterade.
Men utseendet som kanske hade betydelse när de första adopterade barnen med annat utseende kom, har inte den betydelsen för att vara svensk och skall heller inte ha det.
Men som sagt. Det handlar om att ta seden dit man kommer och att låta värden som bott i huset längre, arbetskamraterna som jobbat länge på arbetsplatsen etc vara de som styr och detta gäller alla oavsett var i världen man är född, en svensk väntar tills han blivit hemtam eller kommit in i gemenskapen innan han/hon försöker ändra. Har ingen betydelse om det är en Stockholmare som försöker (och försökt sedan början av förra seklet) att ändra på lokalbefolkningen i t.ex. Tanumshede innan han/hon blivit varm i kläderna. Vill man bli accepterad får man börja med att själv acceptera det som är rotat.
Sedan skall jag avslutningsvis för vilken gång i ordningen i bloggen vet jag inte nämna om fyra Ar-rus som år 844 tilldrog sig en postmästare i Asia Minors intresse. Intresse nog för att han till eftervärlden lämnade följande beskrivning som säger allt om att alla invandrare (och redan då hade vi många) efter bara någon eller några få generationer blivit typiskt svenska. För det han skrev ner gäller in i nutid:
Arroganta, nonchalanta, lättstötta. De dricker inte ofta. Bara när de har fest men de är väldigt bra på att hitta skäl att ha fest…….. De far till Öst, långt ner i Indien och bort till Kina. De far till Väst, Rom, Bysans och Albion (England) och varför? Bara för att kunna säga att de varit där.
Inte är det norrmän, finnar eller danskar som enligt postmästaren kommit ner längs floderna Dnjepr och Stora Volga från ön uppe i norra Oceanen 😛
Norah4you's Weblog 
Håller med om att rasti förenklar. Han verkar vara förblindad av sitt utseende. Det är precis som du säger mer en fråga om beteende mer än utseende. Fakta är att det finns andra invandrare än de från MENA. Många av oss har helt annorlunda utseende än svenskar.
Man kan väl göra en jämförelse: Om jag gick in i en moske och hävdade att jag var muslim, skulle jag då vara en muslim? Skulle alla acceptera mig som muslim bara för att jag säger det?
Som invandrare förstår jag inte denna besatthet som vissa har av att de till varje pris vill vara eller betraktas som svenskar.
GillaGilla
Vilken nationalitet man än har på sitt pass, så handlar det om själen. Vad ens hjärta klappar för. Vill man till varje pris ändra på svenska samhället, så finns det möjlighet att göra det om man väljs i val. Vill man inte acceptera att det är våra Grundlagar och våra lagar som gäller, så får man ett problem oavsett hur man ser ut. Det är hur man uppträder och beter sig i skilda situationer som visar var hjärtat klappar.
GillaGilla
Känns minst sagt förmätet när invandrare påstår att de är precis lika mycket svenskar som de som bott här i tusentals år, samtidigt som de själva är mycket noga med att påpeka att de minsann är kurder, eriteraner, chilenare etc också. Det innebär ju att vi svenskar inte är något utöver den pappersidentitet som passet ger.
Skall man få någon acceptans så skall man nog istället fokusera på att man kan vara TILLRÄCKLIGT svenskt, även om man kanske aldrig blir lika svensk som en etniskt svensk.
GillaGilla
I mitt bostadsområde har jag många finnar och italienare som vuxit upp som svenska medborgare och där föräldrarna i en del fall fortfarande lever. Svenska medborgare. Men när det är fotbollsmatch mellan italienskt lag och t.ex. IFK, så är de så italienska de tänkas kan i klädsel och var de sätter sig på matcharenan. I ishockey och t.ex. backhoppning är finnarna lika finska som någonsin de som är finska medborgare oavsett var de bor.
Jag behöver inte gå längre än mig själv. Jag är svensk så långt tillbaka som tänkas kan i alla led utom min farmors. Hon var norska. Jag har mycket av det norska i mig. Helt annat synsätt på land och hav och ägande samt stolthet över släkten än vad de flesta svenskar har och har haft de senaste 100 åren. Då är ändå vi svenskar envisa arroganta och har en tendens att tycka att vi är bäst. Men när det är en norsk som vinner i ett skridskolopp när det inte finns någon svensk bland de ledande. Då glädjer jag mig.
Ett lands identitet sitter inte i hur man ser ut, utan i hur man känner sig när det gamla och det nya möts. Det sitter i hur man uppträder och vad man gör, t.ex. hur kvinnor behandlas och hur man ser på andra saker i samhället. Antingen är man svensk till själ och hjärta eller så är man som nordborna som flyttade till USA t.ex. svenskamerikan eller norskamerikan. Vilka kulturella rötter är de man prioriterar. Har inte att göra med hur man ser ut.
GillaGilla