Ännu inte nere i det istäcke som rådde 1956. (Skrivit om det tidigare och även gett refrenser då)
Det är inte så konstigt som CO2-fantasterna försöker få det till att istäcket i Arktis efter de många jordbävningarna som varit runt Arktis i Alaska, i Grönländska sjön, mellan Island och Grönland upp mot Arktis, o.s.v. Earthquake.usgs.gov om du ändrar 7 days till 30 significant, så får även du lite mer kunskap.
Det är nämligen så att varje jordbävning samt varje vulkanutbrott inte bara släpper ut extrema mängder CO2 (mer än 90 % av all CO2 under ett år kommer den vägen) utan det är också så att Packis av varierande tjocklek även som drivis bryts ner (vinderosion, lufterosion, vattenerosion, tryckorsakad erosion m.m.). Packis är inte ens lika hållbart som glas….. men det har väl herrskapet CO2-fansen glömt bort eller aldrig lärt in. Havsis har nämligen olika densitet beroende på om den bildats vid havsvattnet eller genom nerfall uppifrån.
Arktis havsis minskar igen, GP 19 september 2012 Fattas bara annat. Det är så den gör varje år vid denna tiden. Dröjer ytterligare cirka en månad innan den som vanligt växer till sig. Det är också något som ALLA skulle lärt in när de läste 1 kapitlet om jorden i geografiboken för årskurs 7 i Grundskolan. Men det var väl för svårt att komma ihåg att lära in?
Det som hänt är att vi efter ett år med ovanligt mycket svavelutsläpp från vulkanutbrott på norra halvklotet, svavelutsläpp som fallit ner och förändrat densiteten från den som normalt kommer uppifrån, också haft extremt många jordbävningar i de områden som påverkar havsströmmarna i Arktis. Du som inte tror det bör kolla den länk du hoppade över ovan!
Arktis havsis mindre än någonsin, SvD 19 september 2012 NEJ den är fortfarande mer än 8 gånger större än den var 1956! För övrigt har inte mätningar via satelit, för det är reflexion som mäts och mätmetoden har till råga på allt ändrats under senare år för att bättre passa CO2-tesen, gjorts mer än 33 år. Numera mäts inte is som ligger under nägra cm vatten som is i de officiella mätningarna längre….
Tillägg 11.11 20 september Isrekord på båda polerna, Aftonbladet 20 september 2012 NEJ NEJ. Hur vore det att kolla verkligheten 1956 var det rekord på båda polerna. Nu är det fortfarande 8 gånger mer is än då! BAKLÄXA. Kanske dags för fantasterna att bege sig till närmaste UB och leta bland de vetenskapliga artiklar och tidskrifter samt rapporter som skrevs om 1956? Men det är väl för enkelt att kolla verkligt läge först?
Norah4you's Weblog 
Vi skall till El Hierro över helgen, ett sätt att stötta öborna som drabbats av jordbävningar på den yngsta av Kanarieöarna.
Det hade varit lyckat om det verkligen dök upp en ny ö som lockade turister, men verkligheten ligger ju långt från skriverierna. Lyckligtvis har man haft kurser om hur vulkaner fungerar och av de producerar stora mängder CO2. Jag anser att medierna gör mycket skada och skrämmer upp människor helt i onödan. Om journalisterna också gick på kurserna slapp vi läsa en massa dynga.
GillaGilla
Ännu bättre vore om de var vakna de första fem lektionerna i årskurs 7 på ämnet Geografi då var enda kotte till ämnes- och stadiebehörig lärare skall ha gått igenom detta. Dvs jag förutsätter att eleverna också kan läsa innantill i kursboken för Geografi samt är intresserade av att lära in. Något som kanske står lågt i kurs numera då en hel del tror att de kan få fram allt via ‘nätet’.
PS Botwid, satte ett nät för räven igår, tro mig dum som spån är de som tror att de kan något om data. Inte förstod de att nät var satt och nu får de svårt ta sig ut. Jag har roligt 🙂
GillaGilla
”Sea ice charts of the Arctic Ocean show that ice extent has declined since at least the 1950s” hävdar NSIDC. Du hävdar att isutbredningen i Arktis idag är 8(!) gånger större än 1956. Jag har sökt på din blogg efter en referens till den här uppgiften, men inte hittat någon. Eftersom NSIDC är lite vaga på den här punkten hoppas jag att du kan förklara hur man med någon större noggrannhet kan uppskatta isutbredningen för åren före 1979?
GillaGilla
”Satellitbilder från den 16 september visar hur istäcket smält till att endast omfatta 3,4 miljoner kvadratkilometer, den minsta ytan som uppmätts sedan mätningarna inleddes för 33 år sedan.
Isen är nu tunnare än det tidigare bottenrekordet från 2007.” skriver man i GT. Om detta skriver Norah
”Fattas bara annat. Det är så den gör varje år vid denna tiden.” Slår botten rekord? Det vore ju verkligen alarmerande.
God dag yxskaft!
Citerar igen: Det är nämligen så att varje jordbävning samt varje vulkanutbrott inte bara släpper ut extrema mängder CO2 (mer än 90 % av all CO2 under ett år kommer den vägen), Källa på det tack, alla uppgifter jag känner till tyder på att du sprider en myt.
http://hvo.wr.usgs.gov/volcanowatch/archive/2007/07_02_15.html
http://news.sciencemag.org/sciencenow/2011/06/scienceshot-volcano-co2-emission.html
http://www.newscientist.com/article/dn11638-climate-myths-human-co2-emissions-are-too-tiny-to-matter.html
http://hvo.wr.usgs.gov/volcanowatch/archive/2007/07_02_15.html
http://news.sciencemag.org/sciencenow/2011/06/scienceshot-volcano-co2-emission.html
”Finally, claims that volcanoes emit more CO2 than human activities are simply not true. In the very distant past, there have been volcanic eruptions so massive that they covered vast areas in lava more than a kilometre thick and appear to have released enough CO2 to warm the planet after the initial cooling caused by the dust (see Wipeout). But even with such gigantic eruptions, most of subsequent warming may have been due to methane released when lava heated coal deposits, rather than from CO2 from the volcanoes (see also Did the North Atlantic’s ‘birth’ warm the world?).
Measurements of CO2 levels over the past 50 years do not show any significant rises after eruptions. Total emissions from volcanoes on land are estimated to average just 0.3 Gt of CO2 each year – about a hundredth of human emissions (pdf document).”
GillaGilla
Du har då sovit på större delen av alla lektioner i såväl geografi som kemi under de grundläggande kurserna. Du som så många andra.
Att härutöver sovit mer än lovligt när det gäller vad jag skrivit i bloggen tidigare och vilka länkar jag skickat samt källreferenser från 1920 och framåt. Att du inte läser i min blogg, det är ditt problem. Att du inte ens vet om att det CO2-värde vi har är EXAKT desamma 0,0380 % dvs 0,000380 av allt i atmosfären och har så varit sedan 1700-talet. Kanske matematiken utgör ett problem för dig som för en del av de sk. forskarna? Om du tror att 0,0000001 (vilket en del sk. ”korrigerade” uppmätta värden blir) gör skillnad, så tror du fel. 0
Ska vi ställa det i relation till annat i atmosfären? Vi kanske måste börja där för att de av Er som missade kolets respektive syrets kretslopp när läraren gick igenom det som ingick i grunderna av själva grundkursen som alla elever skall ha fått i årskurs 7. (förhoppningsvis lärde du dig matematik, kemi och geografi från ämnes- och stadiebehöriga lärare).
Nåväl om du har 100 %, observera att vi talar om volym och inte viktprocent vilket i sig inte utgör någon skillnad annat än för flera av de sk. forskarna som utöver korrigeringar av de verkligt uppmätta värdena korrigerat de utifrån vulkan på vulkanö…. att vulkanen under hela sin levnad släpper ut varierande mängder CO2 och N har du väl i alla fall fått lära dig. Om inte så är det skandal för det är något som du skulle lärt dig i 5:an när läraren gick igenom vad en vulkan är.
Nåväl atmosfären utgörs till:
78,084 % av kväve (den halten borde varit den man studerat om man hade verkligen varit orolig för jordens klimat för kväve är inte något trevligt för det.
Se kvävets kretslopp
20,942 % av syre (det är när syre binds med kväve som flera allvarliga effekter om för mycket syre binds med för mycket av kvävet kan inträffa. Läs kemin för 7-9an)
00,934 % av argon Ädelgaser i sig är inte speciellt trevliga i alla situationer.
00,038 % av CO2 observera att såväl kol som syre i fritt tillstånd även binder sig med andra ämnen.
detta 0,0380 % dvs 0,000380 kan ibland ses som avrundat till 0,000381 men observera att den 1:an är en pendling upp och ned av 0,0000004 +/- 0,0000001 beroende på årstid och vinkel på solljuset (ingår i det du skulle kunnat om syrets och kolets kretslopp)
Det som är en fara på mycket lång sikt, är om jordens växtlighet totalt sett skulle minska medvetet eller omedvetet. Vi talar om en period som sträcker sig från en istidsmax till nästa istidsmax. För det där med istider har med jordens vobbling, jordens avstånd från solen, jordens vinkel från solen samt mängden kväve som reagerar i atmosfären (olika kemiska reaktioner) att göra. Växtligheten är den som behöver CO2 för att vi människor skall få den syre nere på marknivå som vi behöver ha för att människan skall överleva. Slå upp fotosyntes.
Allt detta kan du läsa dig till om du lånar en 7:e klassares kemi och geografiböcker lånar du dessutom på biblioteket en 5:e klassares matematikbok skriven före 1968, så lär du dig det du missat i procenträkning.
Så källor finns runt omkring dig och alla andra.
Övning: Rita en cirkel och mät (räkna först ut) hur stor del 78,084 % är dvs kvävet. Fortsätt sedan ner till CO2 så ser du så lite det är. Men den halten vi har är livsviktig för att vi människor skall kunna andas och leva.
Övning: ”Jordens Omkrets är vid ekvatorn ungefär 40 076,592 km. Närmare 40 009 km om vi mäter omkretsen från pol till pol. Den är alltså avplattad vid polerna pga centrifugalkraft, vattnets kretslopp, erosion av olika slag m.m.
Om Du tar ett rep och mäter upp halva jordens diameter. Dvs 12 756 km delat med 2 och låter 10 km motsvara 1 cm på repet, så får Du ett rep som är ungefär 6 meter 37,8 cm långt. Ta detta repet med Dig ut på skolgård, parkeringsplats, gräsmatta etc och be en kompis hålla en av ändarna medan Du slår en cirkel användande repet som ‘passare’. Cirkeln motsvarar jorden. För att förstå förhållanden mellan jordens storlek och våra högsta berg samt djupaste havssänkor, så kolla upp i kartbok hur högt Mount Everest är. 8 848 m. Dvs. På din cirkelyta motsvarar Mount Everest en utbuktning som är mindre än 1 cm. Gör en markering. Slå sedan upp Marianergraven, världens djupaste punkt i jordskorpan. 10 911 meter. Med andra ord, något mer än en 1 cm inbuktning från din cirkel. Det Du då ser är hur liten del av den totala jorden som vi människor över huvudtaget har varit uppe på eller nere i för att nosa på kunskaperna om.”
Detta förutsätter en del faktakunskaper som måste ha lärts in INNAN man ens talar om jordbävningar, som ingår i nästa bit av det som skall läras ut av ämnes- och stadiebehöriga lärare i årskurs 7 ämne geografi. För att kunna förstå skillnaden i höjd mellan Mount Everest och mer närliggande höjder så har elever från årskurs 4 och framåt fått lärt sig läsa av höjder på kartor av Sverige, ritat höjdskillnader mellan t.ex. Kinnekulle och Kebnekajse när de läste Sverige (dvs lärt sig en hel del faktakunskap först om sin närmiljö, sedan Sveriges geografi.
För övrigt kan du i följande källor läsa att de värden som efter korrigeringarna av verkligt uppmätta värden redovisas av de sk. experterna var förutspådda att inträffa senast i slutet av 1990-talet. När? från 1896-1929 Av vilka? Bland annat av Svante Arrhenius.
Källor: Arrhenius Svante, Naturens värmehushållning : Föredrag, Stockholm Norstedts 1896
Arrhenius Svante, Les atmosphères des planèts. : Conférence faite le 8 mars 1911.; Paris 1911
Arrhenius Svante, Klimatets växlingar i historisk tid, Stockholm 1915
Arrhenius Svante, Uber den Einfluss des atmosphärischen Kohlensäure-gehalts auf die Temperatur der Erdoberfläche. Stockholm, 1896. Bihang till K. Sv.Vet. akad. handl. Bd. 22: Afd.1: no 1.
Arrhenius Svante, Uber die Wärmaebsorption durch Kohlensäuer und ihren Einfluss auf die Temperatur der Erdoberfläche. Stockholm 1901 Vet. Akad. K. Sv., Öfversigt af förhandlingar. 58(1901): No 1: [4].
Arrhenius Svante, Die Chemi und das moderne Leben / von Svante Arrhenius ; Autorisierte deutsche Ausgabe von B. Finkelstein. Mit 20 Abbildingen im Text. Leipzig : Akademische Verlagsgesellschaft, 1922
Finns många fler av den tidens verkligt kunniga klimatforskare, alla var och en duktigare än samlade kunskapen hos de sk. experterna idag. Hur kom det sig? De kunde såväl geologi, hydrologi, kemi, m.m. på sina fingrar…
GillaGilla