lärde sig större delen av redan i den sk. Fortsättningsskolan om de nu inte gick över till Realskolan….. Maken till okunskap som gymnasielärare Andreas Magnusson Extrema mattekrav osmaklig och ineffektiv sållning, GP debatt 27 augusti 2012 visar har sällan skådats. Vänligen gå till närmaste UB och beställ fram de matematikböcker som användes på 1930 talet, samt för säkerhetsskull även Naturlära för första året på Folkhögskola under 1930-talet, eller tag kontakt med någon av de ännu levande lärare som undervisade i 7-9 på Tornhagsskolan under dåvarande rektor senare professor Eve Malmqvists tid. Vi räknade mer matematik än under de åren än vad som undervisas i gymnasiet idag upp till matematik 5 (tidigare Matematik E). Och ja, vi fick backa när vi kom till sista förstaringare av gamla gymnasiet och en del av det vi räknade under 9:an hade jag inte nytta av förrän under Matematik AB på Linköpings Högskola som det hette då.
Men all den matematiken hade jag direkt nytta av även när jag extraarbetade i affär OCH när jag läste till systemprogrammerare, när jag hade hand om orderavdelningar o.s.v. fram till dess jag skolade om mig på 90-talet till SO-lärare och skrev D-uppsats i Historia.
Skrämmande låg kunskapsnivå som uppvisas. Det är tillåtet att inte lärt in men oerhört dumt att bevisa det!
Norah4you's Weblog 
Det var bättre förr? Och eftersom du kunde räkna svåra tal på 30-talet så är det rimligt att unga begåvade människor idag hindras från att t.ex. bli socionomer om de inte klarar den matte du klarade. Har jag förstått dig rätt?
GillaGilla
Hur står det till med matematikkunskaperna?
Det var självfallet min för fyra år sedan avlidne far respektive min snart 97 åriga mor som gick i skolan på 1930-talet 😛
Ordförståelsen är tydligen inte den bästa heller. Jag skrev att jag gick i Tornhagsskolan när Eve Malmqvist var rektor där. Eve Malmqvist står det om t.o.m. i Wikipedia. Han var född 1915 och avled förra året.
Och JA det är fullt rimligt att unga begåvade människor hindras från att bli socionomer om de inte klarar av den matematiken jag klarade av. Det var svårt nog med mina matematikkunskaper att läsa Sociologi A och Sociologi B som det hette på den tiden när jag första gången tänkt läsa om från systemprogrammerare och då till socionom! Går absolut inte att klara ens med nuvarande (och i förhållande till ‘gamla’ Matematik C utökade) Matematik 3. Där börjar de nosa lite efter utökningen på de avsnitt i matematiken som mer eller mindre är ett krav att inte bara lära in utan också förstå för att klara de beräkningar man gör även inom Sociologiavsnitten på Socionom utbildningen. Det krävs mer matematikkunskaper än så för att klara det som förr kallades Förvaltningslinjen.
Nu blev det inte socionom för jag fick ett bra betalt jobb och avbröt andra studieomgången.
Så du är ute och cyklar och visar din okunskap.
GillaGilla
Ja förlåt. Jag hade lite dålig koll på din livshistoria.
GillaGilla
Behövs inte förlåt. I tveksamma fall när man inte vet vad en bloggförfattare har för bakgrund, så går det att läsa en hel del på ‘About’
Vad gäller grundläggande behörighet och de få möjligheter denna ger till att både komma in och klara av utbildningsprogram på högskola/universitet, har jag nu på morgonen skrivit Grundläggande högskolebehörighet – Vad är det?, Norah4you 28 augusti 2012
Som jag ser det, satt i kårfullmäktige och institutionsstyrelse på ett samhällsvetenskapligt ämne (inte sociologi) under 70-talet, så är det som kallas högskolebehörighet ett fult sätt av politiker att lura allmänhet och speciellt de som går linjer på gymnasiet som inte är direkt riktade mot vidare studier. Det är ytterst små möjligheter utan att läsa in mer matematik, naturkunskap och samhällskunskap; mer engelska m.m. att komma in på program som kan leda till jobb utanför lärar- och forskaryrkena. Enskilda kurser som går att plocka ihop till en högskoleexamen eller vid högre ämnesstudier till en Fil.Kand, Master eller Fil.Dr. Ja visst. Men i de flesta fall blir den som inte gått program i bästa fall överkvalificerad till de jobb som finns ute på arbetsmarknaden p, han/hon inte har praktik från området före studierna eller under studierna. I sämsta fall finns det inte jobb som bäst för mer än var fjärde. Dvs om den personen som inte gått en studieförberedande linjer ens orkar fullfölja de högre studierna (vilket man får hoppas att motivationen gör möjligt) Det finns tiotusentals unga under 35 år som som bäst får sk. helt okvalificerade arbeten. Som sämst tvingas läsa ännu mer för att det inte finns jobb att få inom det de studerat.
GillaGilla