När det nu gjorts en undersökning av vår svenska kranvattenskvalité, gjord av ranschorganisationen Svenskt Vatten, som visar att 1,5 miljoner svenskar (av cirka 9 miljoner människor) är ”anslutna till vattenverk som inte uppfyller Livsmedelsverkets rekommendation om skyddsnivå.
Vattenverken har för dåliga skydd mot föroreningar, DN 4 augusti 2012
så skulle man kunna tro att detta är något nytt. Även om väl alla eller nästan alla hört talas om senaste årens uppmaningar på flera orter att koka vattnet eftersom det kommit parasiter eller föroreningar i det.
Nytt? Absolut inte. 1988 hade Bo Wigilius uppe avhandlingen Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water (ISBN 91-7870-346-8) på Institutionen för Tema, Linköpings universitet. Och det var inte första gången frågan lyftes. Så hade i mindre offentligt sammanhang skett vad gäller undermåliga avloppsnät samt underdimensionerade dagvattenledningar sedan början av 1970-talet då utbyggnaden av reningsverk hållt på i cirka 15 år. Många av de reningsverk som byggdes från 1972 och fram till 1995 uppfyllde lagens krav men var redan på konstruktionsstadiet vid ritbordet dimensionerade för helt annan mängd anslutna hushåll.
Värst var det att man från Naturvårdsverkets sida inte fått gehör för lagkravet som redan i mitten av 1960 även inkludera fritidshusområden med mer än (tror det var) 12 hushåll som enligt lag redan då var tvungna att ha ‘längre gående rening än slamavskillning. Det där med ‘längre gående’ var något som Sveriges Kommuner och politiker hade svårt att fatta. Första steget i en reningsprocess i Reningsverk inkluderar alltid slamavskillning. Dvs lagen krävde i alla tätorter, vid alla industriföretag som hade någon form av avloppsbehov (avlopp + dagvattenledningar) och inte som Holmens Bruk i Linköping som tidigt byggde slutna system som minskade utsläppen i avloppsnät samt omgivande natur, i SAMTLIGA de fallen krävde svensk lag redan då tvåstegsrening! Vilket herrar politiker och kommunala tjänstemän inte förstod. Jag hade själv en häftig debatt som min egen far (då ansvarig för BLÅ sidan på det som kom att bli Naturvårdsenheten vid Östergötlands Länsstyrelse) som expert för att få ledande politiker, som jag rent ut sagt brakat ihop med när de från två svenska partiers sida trodde att de låg i framkant när de krävde minst 2-stegs rening. Vilket alltså lagen redan gjorde. Så inte var frågan ny ens när Bo Wigilius, min systers svåger btw, hade uppe sin avhandling!
Ett av de stora problemen redan då, var ett annat som jag tagit upp i debatter med Göteborgs Kommun i GP-s spalter. Senast i debattinlägget Avloppslam har inte på åkrar att göra, Norah4you 2 oktober 2011. Det hade då alltså gått 33 år sedan Bo W hade sin avhandling uppe. Det hade gått 40 år sedan problemet med deponering av det rötade slammet tagits upp här i Göteborg i samband med symposium och kurster i Vattenvård på Nordiska Hälsovårdshögskolan här i staden. Var i hela fridens namn har våra politiker och höga tjänstemän, en del med sk. höga examina, hållt hus dessa åren?
Problemet är alltså stort:
* Underdimensionerade eller i ”bästa fall” ‘bara‘ linjeplastade rätt dimensionerade rör (plast är i sammanhanget helt förkastligt)
* Underdimensionerade och trasiga avlopps- och dagvattenrör. Hörde vid ett symposium redan på 70-talets slut att om Göteborg, det var det aktuella exemplet, skulle byta ut alla ledningar som behövdes till rätt dimension och kvalité, så skulle det med de pengar som fanns anslagna där och då som snitt under närmaste femårs period ta 150 år innan alla problem var åtgärdade. 150 år?
* Under senaste 40 års perioden har antalet kemikalier, inklusive medicin- och hormonrester, i våra avloppssystem ökat drastiskt. Redan de tidigare kraven på fosforreducering (inte återvinning som något snille till politiker förde fram tankarna om för några veckor sedan) ställde höga investeringskrav. Det är inte ekonomiskt möjligt att mota grisen i grinden utan det måste ske genom minskade utsläpp; renare utsläpp = högre krav på slutna system; totalförbud mot att använda rötslam på åkrar och ängar. Det må vara att det låter bra, men farorna är inte bara tungmetaller. Tungmetaller anrikas i djur som äter vegetationen. När vi äter kött OCH vegetarisk kost, från åkrar där det växt sådant som vi antingen äter direkt eller får i oss redan anrikat i djurkött, så anrikas detta i oss människor. Hälsan är i betydligt större fara än vad som sagts via våra svenska myndigheter! Ännu värre än så: för ögat osynliga plastpartiklar som förs med dagvatten och avloppsvatten till reningsverk är lika farliga för människors och djurs fertilitet som en del av de hormonämnen vars restprodukter finns kvar även efter alla reningsprocesser i bästa 3-stegs rening som finns!
Dåligt skydd för dricksvatten, GP 4 augusti 2012
Svenskt dricksvatten håller inte måttet, Expressen 4 augusti 2012
Dåligt skydd för dricksvatten, SvD 4 augusti 2012
Dåligt skydd för dricksvatten, Aftonbladet 4 augusti 2012
Det paradoxala är att OM Kommuner och Stat satsade ens de första 100 miljarderna av alla de som krävs för att åtgärda problemet, så hade ett större antal arbetstillfällen snabbt kommit tillstånd inom ett stort antal sektorer. Vi talar om 10.000 tals jobb från enkla till kvalificerade; från gruvindustri via tillverkningsindustri till jordbruk och handel. Något som drastiskt skulle minska arbetslösheten bland unga, för kombinerade man insats med första jobb/praktik med riktad utbildning inom miljöområdet, så får vi snabbt tillbaka det i form av bättre miljö, bättre utbildade unga som får jobb och som betalar skatt samt efterfrågar varor och tjänster. Men det är väl fortfarande för enkelt för en del politiker att se? Ingen sida nämnd och ingen glömd!
Vi har inte tid att vänta 20 år varken här eller i övriga Sverige. Det är ren parodi när Göteborgs VA-verk i dagarna går ut med en reklamkampanj om Mineralvatten ur kranen kostande 2 öre/liter. Inte ens i hela Göteborg har vi samma kvalité på vattnet pga transportvägar som i detta fallet innebär långa sträckor med dåliga rör….. För övrigt är de sk. Myndighets normvärdena som inte får överskridas för ‘hälsovådlighet’ inte nerdragna ens till hälften av de värden som finns på respektive kemikalie- och medicinföretags produktblad för resp. tungmetall, plast eller medicin-/hormonrester! Skrämmande. Om vi har detta problemet, Hur tror då någon att det går att få t.ex. Calcuttas innevånare att erhålla RENT VATTEN av bra kvalité? RENT VATTEN är det enskilt största miljöproblemet för framtida människors utveckling och liv. Låt inte snålheten bedra visdomen längre!
Tillägg 10.03 Dåligt skydd för dricksvatten, Sveriges Radio 4 augusti 2012
Norah4you's Weblog 
Men hur rent får det egentligen vara? Några utav de saker som de facto gör att vi i Sverige har mycket allergier är just att det är för rent runtomkring oss. Vi dricker inte naturligt vatten och vi är onaturligt rena, vilket ger oss mer allergier, astma, och dåliga gener för att allt ska vara extremt rent. Klart jag inte vill att vi ska bli sjuka, men det som människan gör i det moderna samhället, är att göra vårt immunförsvar blir sämre med massor av medel. Så ja, vad är det vi egentligen vill ha i vårt samhälle med denna icke bakteriehets?
GillaGilla
Det får inte innehålla nitrater, perborater, microorganismer m.m. Du har gått på en bluff när det gäller vad som ligger bakom allergier. Som varande astmatiker sedan 12 års ålder med de flesta i släkten som är allergiker eller astmatiker och där min dotter haft en av världens främsta på områden Prof Max Kjellman samt en tidigare väninna till mig som var gift med en av de andra främsta, så har jag varit med och satt mig in i de bitarna mer än nästan någon annan. Du får skilja på överdrivet städande i hörnen vilket är lika tokigt som att jag själv trots allergiska besvär i unga år samt även i annat senare fortsatte med det jag fick allerigiska besvär med. När det gäller allergier och astma är det farligare att fortsätta utsätta sig för det man reagerar på. Överdrivet ätande t.ex. av nötter eller skaldjur kan ofta ge ren och skär astma. Sedan skall man städa mycket noga, men med vatten inte överdrivet städande med kemikalier. Absolut inte med såpa.
Dricksvatten skall vara rent. Mycket rent. Detta sagt, så kan så enkla saker som att stoppa utsläpp och se till att få slutna system samt att allt avloppsvatten och dagvatten går igenom 3 stegs rening göra att vatten i naturen ibland kan bli helt drickbart. Vet inte hur Vätterns vatten är nu, men från att ha varit ett av de värsta vattnen i Europa i mitten på 50-talet, så gick Vätterns vatten att dricka från slutet 70-talet fram till runt 2000.
Dricksvatten får däremot inte vara totalt avsaltat. Vilket låter märkligt i ovana öron, men det handlar om att de inte får vara helt sterilt i det avseendet. I allt vatten förekommer normalt vissa mineralsalter. Obs mineralsalter. Vilket inte är exakt samma som vanligt NaCl. Hade btw hand om orderavdelning på Hanson&Möhring 33 år på 70-talet (samtidigt som jag läste heltid o sysslade med bl.a. politik) Det jag blev mest förvånad över där var att vi i vårt dagliga liv har så många olika sorters salter som vi aldrig tänker på. Men de finns där.
GillaGilla