se till att just ditt barn inte bara kommer till lektionen, utan också har med sig rätt lärobok, anteckningsblock och penna. Dvs säga till ditt barn att skynda sig hämta de gånger ditt barn ‘glömt’. Få ditt barn och klasskamraterna att sitta ner och sitta stilla medan de som glömt springer iväg (förhoppningsvis skyndar sig i varje fall). Så går 5-10 minuter av starten på många svenska skolors lektion. Lektion efter lektion.
Förbereda för nästa lektion. Inte bara ställa i ordning och plocka nya tuggummin, ha rätt undervisningsmaterial med sig från arbetsrummet. Förutsatt att tiden räcker till. En lärare idag skall ju inte bara vara lärare och arbetskamrat med ett lärarkollegi…. lärarlag och ämneslag heter det ofta nu för tiden….. ni föräldrar glömmer bort att det är var och en av Er som har eget ansvar (Föräldrabalken) att just Ditt barn sköter sig i skolan. D.v.s. inte klättrar högt och lågt, svarar i mobil högljutt på lektion, skickar SMS eller pratar tvärs över klassrummet, får för sig att gå på toaletten 5 minuter efter att det blivit något så när lugnt i klassrummet, kastar papperssvalor (inte råkat ut för det själv men fått plocka upp i hörnen det andra lärare inte hunnit med)… för ditt barn hittar väl inte på något i korridoren som går att läsa på väggar och skåp, inte sparkar just ditt barn sönder sitt eller någon annan elevs skåp?
Förr i tiden, när jag gick i skolan, så hade vi vaktmästare som alla hade respekt för. Nu får ditt barns lärare vara extra ordningsvakt utan ordningsvaktförordnande utöver allt annat som ersättare för frånvarande eller icke existerande skolpsyskolog och sjuksköterska. Ditt barns lärare får till skillnad från dig inte sitta ostörd (förlåt jag glömde att du kanske har mobilen på och läser arbetsmail eller annat på dina raster) på lunchen. När som helst kan varje lärare som är mentor/klassföreståndare och/eller rastvakt på G ut efter att kastat i sig mat få avbryta lunchen för att ingripa mellan två elever som slåss, bråkar med ord eller att någon elev är ledsen för att den blivit mobbad ännu en gång.
Du kan vanligen gå hem när din arbetstid är slut eller själv välja att jobba över. En lärare kan det inte. För under dagen finns ingen chans att sköta allt det administrativa, skriva in hur ditt barn och de andra 120-150 eleverna som just den senare lärare/högstadielärare undervisar per vecka gjort ifrån sig på lektionerna, notera om någon av eleverna behöver extra undervisningmaterial och/eller extra stöd, ringa föräldrar i förekommande fall, planera för utvecklingssamtal och lärarlags möten.
Då har jag ändå inte nämnt det viktiga, det som varje lärare egentligen är utbildad för. Att förbereda inför morgondagens lektion, plocka fram, kopiera, göra skrivningar helst med förståelsefrågor (som tar längre att rätta än fylleri- och alternativfrågor), läsa in ny forskning inom sitt ämne och självfallet rätta de skrivningar som gjorts. Det senare tar längre tid än du tror. Varje skrivning tar minst ett par timmar att rätta. Om du har eleven i 3-4 ämnen så har varje elev i snitt 3 skrivningar per ämne och termin. Vilket betyder att bara en klass skrivningar i enklaste fall tar 9 gånger 3 timmar men oftare 12 gånger 5 per termin. Varje klass. I en del ämnen har ditt barns lärare upp till 7-8 olika klasser. Så klagar du över att du behöver sätta dig ner med ditt barn och ‘göra’ hemläxan. 😉
Vad skall man säga utöver att åter tala om för dig att för 30-40 år sedan begärde riksdagsmän att få höjd lön med 4000 kr för att få samma som en gymnasielärare. Idag har riksdagsmännen nästan 80% mer än genomsnittlige gymnasieläraren. Den butiksanställde som förr hade 50-75% av en gymnasielärares lön har samma lön efter ett år som de flesta kommuner idag är beredda att ge gymnasieläraren som kommer ny till kommunen även om den har flera års erfarenhet.
Sluta missunna lärare vettiga löner. Någon d-a ordning får det allt vara så att det lönar sig att utbilda sig i flera år och skaffa sig livslång skuld till CSN! Flera hundra tusen….
Svenska lärare lågavlönade i Europa, GP 1 juli 2012
Svenska lärare lågavlönade i Europa, SvD 1 juli 2012
Svenska lärare lågavlönade, DN 1 juli 2012
Svenska lärare lågavlönade i Europa, Aftonbladet 1 juli 2012
Jag missunnar inte gruvarbetare och renhållningsarbetare att ha lika eller bättre löner än genomsnittsläraren, deras jobb är slitsamt på kroppen och psyket på annat sätt. Men jämfört med flertalet andra jobb, så är lärarjobbet skrämmande lågt betalt av svenska kommuner.
Jag glömde nämna att lärarna en gång i tiden avstod från en del av sommarledigheten mot högre månadslön. Inte var det mödan värt. Kommunerna har ofta för sig att läraren skall jobba 8-17 och arbetar ofta del av kortlov och före samt efter terminer. Skulle inte tro att Metallfacket eller andra fackförbund skulle acceptera sådana arbetsförhållanden som flertalet svenska lärare lever under!
Bra skrivet.
GillaGilla
Tack. Jag skrev bara som det är. När jag blir riktigt arg, så har jag svårt att hålla ‘truten’ trots att jag är 62 år…..
GillaGilla
Det är bara att kopiera den finska skolan rakt över, inklusive lönesystemet!
GillaGilla
Du sa det Botwid. Men tror du svenskar som sedan år 277 är kända för att vara ”arroganta, nonchalanta och lättstötta” m.m. är beredda att göra det? För Sverige är väl ändå bäst på allt…. nåväl nästan allt 😛
GillaGilla
Har lite problem med resonemanget att barnen/eleverna ska hudflängas för att de inte presterar och för sig exemplariskt i en lär- arbetsmiljö som vuxna flyr och som ständigt åderlåts på resurser och sågas i debatt och media. Skolklasserna är så stora att väggarna bågnar och lärarna dränks i administrativa uppgifter och kan omöjligen se och nå alla elever. Vilka vill inte utvecklas och lära sig? Men handen på hjärtat och ärligt talat, erbjuds verkligen alla elever en i enlighet med skollag och läroplan adekvat skolgång? När vi med fog kan säga att varje elev faktiskt får den undervisning de är berättigade till kan vi utan tvekan ha åsikter om uppföranden och resultat därefter. Men sålänge detta inte uppfylls så är inte ett rebelliskt uppförande en sund reaktion på en sjuk situation? Menar lärarna skramlar och rustar sig för strejk, men eleverna ska sitta som liljeholmsljus i bänkraderna och spruta ut toppresultat. Och har inte vi som vuxna också ett ansvar i att tillse och kräva att arbetsmijön är rimlig, barnen är ju omyndiga i dessa frågor. Bara en tanker.
GillaGilla
Allra först Micke,
jag har stora problem med ditt resonemang. Det är inte så att klasserna är stora idag. De var lika stora eller större och utan assistentlärare om vi går tillbaka till 60-talet fram till 1990 i de flesta svenska skolor. Inget ovanligt med 28-31 elever OCH får läraren bara göra det jobb han/hon är ämnes- och stadieutbildad för, så är det inga som helst problem för en kunnig lärare som lärt sig om barn- och ungdomars utveckling, pedagogik, metodik och didaktik att anpassa lärostoffet, skaffa fram alternativ text eller inlästa texter till var och en i en klass. Förutsättningen är dock att:
* Samtliga lärare är ämnes- och stadiebehöriga. Räcker inte med endera utan krävs fullt ut för att alla barn skall få adekvat skolgång. Det får inte elever som har icke behöriga lärare oavsett vad en del ordar om de senares trevlighet och hur bra de kommer överens med klassen. Det är varken kadaverdisciplin eller kamratanda som krävs av en lärare utan gedigen kunskap som läraren lärt sig lära ut på det stadiet han/hon undervisar och utifrån de kunskaper läraren har om respektive elev. Mycket mycket viktigt!
* Lärarna får syssla med det ämnes- och stadiebehöriga lärare är bäst på att lära ut sina ämnen så att eleverna lär in.
Faktum är att det i skolor oavsett om skolorna har ‘höga’ betyg i 9:an händer alltför ofta att eleverna som kommer till gymnasiet knappt har haft täckning för Godkänt fast de fått MVG i ett eller flera ämnen. så illa blir det när det finns skolor där mindre än 65 % av lärarna som undervisat eleverna är ämnes- och stadiebehöriga!
Skall berätta om ett tokigt arbetsförslag som jag själv fick månaden efter jag blivit friskskriven från min senaste olycka och när vi, min läkare och jag, fortfarande trodde att jag skulle bli helt bra. Jag fick ett samtal från en Vänerkommun. Mycket trevlig rektor ville anställa mig. Det var bara det att han ville anställa mig som KEMI-lärare (hm…..) och bara några timmar Samhällskunskap. Jag tackade nej och talade om för honom att jag varken läst ämnet på universitetet eller på Lärarhögskolan och att det då var 38 år sedan jag senast gjort något i en kemilokal. Om han hade haft råd att ha jourhavande brandman där, så hade det kanske men knappast ens då varit något lämpligt alternativ.
* Läraren inte som efter kommunaliseringen påläggs alla möjliga andra uppgifter. Kommunerna satsar överlag för lite på skolan i förhållande till vad de får för att satsa på skolan. Alltför mycket pengar hamnar i fel påse efter att kommunerna ‘marknadsanpassat’ hyrorna av skollokaler m.m.
*Du kanske tror att dina barn har bra lärare, inte nödvändigtvis kompetenta lärare om de inte är ämnes- och stadiebehöriga så har de inte det som krävs för att en lärare skall kunna avgöra om ditt barn behöver extra stöd eller om ditt barn är stökigt för att det rent ut sagt är understimulerat. Alltför många elever idag får tack vare att rektorer har haft möjlighet att anställa obehöriga till lägre löner inte fått möjlighet att jobba i sin egen takt oavsett om det är samma, långsammare eller betydligt snabbare än klasskamraterna. ‘Alla skall med’syndromet har skapat en hel del av bokstavsbarnsproblematiken. Inte fel på ungarna intelligens, det är inte där det brustit utan i kompetensen hos lärare. Speciellt viktigt under de första 5 åren, men viktigt rätt igenom skolåren. Får inte barnet rätt bemötande och får inte barnet utvecklas i sin egen takt, så får barnet försämrad självkänsla och blir antingen en av de ‘tysta’ eller också en av de ‘utåtagerande’ inget konstigt alls.
GillaGilla
Om vi bortser från svårjämförbara statistiska studier mellan 1970 och 2012 års förhållanden så verkar vi ändå hyfsat överrens om faktumet att skolelever i lag tvingas finna sig i att tillbringa nio lååånga obligatoriska år i en allt mer ogästvänlig, olikvärdig skolmiljö som inte lockar någon till lärarutbildningarna. En miljö lärarna inte ges tillräckliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag i, där eleverna i hög grad betygsätts tillsynes godtyckligt och plötsligt på egen hand t.ex får hantera och plikta för kravglappet mellan grund och gymnasieskola eftersom de under sin skolgång möts av lärare som saknar inte bara grundläggande ämneskompetens utan även förmåga att skapa gott klimat i och stärka en grupp. Där kommuner gör andra budgetprioriteringar än skolmässiga och lärarna får syssla med mycket annat utanför sitt huvuduppdrag. Inte minst där skolan genomgår ständiga ”reformationer” i takt med regeringsskiften.
Så, vilket var mitt huvudsakliga bekymmer, för att inte kasta sten i glashus bör skolan först åtgärda sina egna interna strukturella problem innan någon externt börjar anmärka på elevers generella hemförhållanden, uppfostran och allmänna uppförande. Sociala förhållanden har skolan inte stor möjlighet att påverka i vilket fall, men kan kompensera.
Saker, som för en kunnig lärare som lärt sig om barn- och ungdomars utveckling, pedagogik, metodik och didaktik, egentligen borde vara av underordnad betydelse eftersom de inte ska behöva spela någon roll i en skola som ska möta varje enskild individ utifrån dennes unika förutsättningar och på ett sätt som gör att denne uppnår målen. Papperssvalor på golvet efter en lektion, dra ut på tiden innan man kommit tillrätta i bänken, säger kanske lika mycket om lektionsinnehållet mer än uppförandet. Som ruttna tomater mot en dålig ståuppkomiker. Barnen kom till lektionen för att de var tvugna, inte av lust att lära.
Lärarens är ett viktigt, kvalificerat och allt mer komplicerat uppdrag (även sett från 1970 års perspektiv) vilket ju nu ska motivera 10.000:- högre lön.
Men då vill det ju också till att lärarna är tydliga med sin egen betydelse och kompetens att ge undervisningens innehåll inte bara rätt substans utan även och kanske mest av allt inramning och presentation. Att tiden i klassrummet ägnas åt lärande och inte rinner ut i pappersvalevikning, så kanske ofoget med att skicka hem läxor till föräldrarna för att lösa undervisningsuppdraget med. Alla elever har inte förutsättning att få hemhjälp, olikvärdigt. Ska lärarna ha 10.000:- mer i lön ska inte måluppfyllnad läggas på entreprenad. Då kanske det är så att klasser med +30 elever ”får väggarna att bågna”. Hur många elever i en klass är ”lagom” för att hinna se och ge alla? Enligt dig.
Lärare kan göra sin poäng utan att fingerpekande blanda in hemförhållanden genom föräldrabalks hänvisningar, som proffs kan man arbeta runt detta. Uppförande som lika gärna kan grunda sig i allt från biologiska, sociologiska, personliga anledningar eller som en logisk och sund reaktion på en usel skolmiljö både för lärare och elever men inte minst tråkig undervisning. I alla tider har det klagats på ungdomens uppförande till liten nytta. Så först när skolans interna problem är lösta kan man börja saktionera betyg i uppförande. I en obligatorisk, likvärdig, välkomnande, stimulerande och motiverande skola finns det inte tid och utrymme för antisocialt beteende.
GillaGilla
Nej vi är inte eniga om att det inte är viktigt att påpeka Föräldrabalken föräldraansvar. Det är där det skett en hel del försämringar hos förstagenerationen curlade barn som nu blivit föräldrar. Försämringen har inte med kultur att göra. Sak samma oavsett var – undantaget faktiskt en hel del invandrargrupper där föräldrar om de bara får kännedom ställer och hjälper till. Annars samma sak i Angered, invandrarområde sedan det byggdes på 70-talet och i Askim eller Örgryte. Föräldrar som av idrottsledare här i Göteborg kallas V70-föräldrar (sök på det ordet i min sökruta) och som är hur pigga som helst att överlåta allt utom körande till och från aktiviteter på alla andra än att ta sitt eget ansvar. Dessa V70-föräldrar hittar du oavsett om det är en 15 år gammal Opel eller en sprillans ny Volvo V70 de kör sina telingar till och från aktivitet. Om de någon gång masar sig ur, så är det för att kräva att deras barn minsann skall ha alla fördelar och tas ut först o.s.v. Inte undra på att en del blir som de blir. Föräldrarna tar mindre och mindre ansvar för sina barns uppfostran och utbildning. Skolans lärare har fått se upp till 50% andra arbetsuppgifter utöver de som de redan har haft och utfört ibland mitt i natten för att t.ex. rättning är lättare att göra när man är helt ostörd av allt och alla.
GillaGilla
Att raljera och generalisera kring hur föräldrar sköter sin uppfostran genom någon v70 metod är ett djupt och grumligt vatten att fiska i och låter lika produktivt som att generalisera kring lärare genom att säga att de bara sitter av sin tid i fikarummet i väntan på sina långa sommarlov och kör undervisning på autopilot genom att återanvända sina gamla planeringar.
Med allt extra arbete och mer fodrat därtill som verkar krävas för att lösa sitt pedagogiska uppdrag kan man stilla undra var läraren själv gör av sina egna barn när de är hemma?
Och klagandet på all hårt och extra arbete verkar samtidigt inte gälla elevernas ”fritid” när skoldagen förlängs på obestämd/oreglerad tidsrymd långt utanför lektionstid. Tid som kanske föräldrarna skulle behöva för att umgås med och hinna uppfostra sina barn. Snarare än att sitta och bli ovän med sitt barn sent på kvällarna över hur matteläxan ska lösas eftersom föräldern inte besitter de didaktiska eller pedagogiska kunskaperna. Intressant att veta hur antalet schemalagda ämnestimmar bestäms här…
Från vad jag kan se efter att snabbt ha skummat föräldrabalken står det inget om att man inte får köra sina barn till träningar eller egentligen annat som specifikt anses vara god fostran, det blir en väldigt subjektiv diskussion. Det är som det är med den biten och oavsett om barnet blir kört till sin träning, springer löst på stan, har dubbelarbetande eller arbetslösa hög/eller lågutbildade/missbrukande/handikappade/sjukskrivna/friska/utländska/inhemska/troende/ateistiska föräldrar ”i den nya rörliga arbetsmarknaden” får det inte vara av helt avgörande betydelse för det omyndiga barnets måluppfyllnad när det väl är i skolan. Det som står gällande skolgång i föräldrabalken verkar endast vara att vårdnadshavare ska ”bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning”. Med andra ord se till att barnet är helt, rent och på plats i skolan. Väl där borde väl lärarens professionella handlag, skollag och läroplan vara avgörande? Arbetsro, grupp -indelning/-sammansättning/-storlek och resurser för undervisning och metoder är skolans huvudvärk.
Jag förstår inte riktigt logiken och behovet av att externalisera grundläggande och viktiga delar av/ och problem med / sitt professionella pedagogiska uppdrag. Förlita sig på faktorer och metoder helt utanför sin kontroll och kräva att de bara ska funka för att underlätta sin egen situation. Lägga ett oförankrat undervisningsansvar på föräldrarna genom t.ex läxläsning samtidigt som extra undervisnings hjälp dras in. Läraren ska ha 10.000:- mer i lön och mindre arbetsbörda men föräldern ska vara faktorn som avgör ifall eleven får bra studieresultat? Hur motiverar man sin profession där? När eleven är under skolans tak ska alla ha samma möjligheter att uppnå målen. Så som sagt, först när skolan uppfyller sin del av avtalet kan man börja hytta med fingret.
Och visst ska föräldrar se till att barnen kan föra sig i möblerade rum, men det finns ingen föräldralegitimation. Och att knö ihop hundratals pubertala individer på en liten yta med för lite resurser underlättar inte situationen. Skulle vi själva uppskatta och må bra i den arbetsmiljön? Nej, uppenbarligen inte eftersom de vuxna överger skolskutan av just dessa anledningar. Men barnen har sitt tvingande obligatorium och får över sig ett hot om betyg i uppförande ifall de inte gillar läget.
GillaGilla
Micke,
nej jag raljerar inte. Jag är liksom stor del av svenska folket över 45 gravallvarlig i dessa frågorna. Tyvärr har många missat vad som gäller tack vare att staten under Socialdemokratisk ledning ‘tagit’ över ansvar staten inte har och fått många att glömma vad som gäller i möblerade rum i demokratier!
GillaGilla