Vikten av bra lärare

Det diskuteras spetsundervisning i matematik på debattsidan i GP idag Spetsutbildningar bra för skolan och eleverna, GP debatt 6 maj 2012 Ett mycket viktigt inlägg av Pär Gustafsson (FP) och Piotr Kiszkiel (FP) som är stadsdelspolitiker i SDN Örgryte-Härlanda samt det Folkpartiets kommunalråd Helene Odenjung här i Göteborg. Mycket mycket viktigt inlägg. För glömmer vi bort de elever som behöver få utvecklas i sin egen takt även om det innebär att enskilda elever lär in långt mer än sina kamrater och ibland mer än vad deras lärare själv har lärt sig (se nedan), så finns det stor risk att det blir oroliga barn som inte känner sig sedda, som känner sig hämmade och som vantrivs i skolan. För att en gång för alla göra slut på all oro för att detta skulle drabba de elever som med rätta har rättigheter att få extra stöd för att hänga med i den takt som ‘medeleleven’ utifrån kursplaner förutsätts klara, så tänkte jag gå 50 år tillbaka i tiden. Fast innan jag börjar skall jag också göra klart att ett par av de elever som nämns som slumpvis valda bokstäver nedan är elever som idag skulle fått bokstavsbeteckningar men som för att de fick utvecklas i sin egen takt bidragit till den tekniska och medicinska utveckling som du som läser detta idag har i din omedelbara närhet. Alla barn är lika värda, men alla är olika!

När jag började 1:a klass hade vi fortfarande Folkskola men redan i 2:a klass blev det Enhetsskola. Sedan innan jag kom till högstadiet fick vår skola, Tornhagsskolan i Linköping, bli en av Nordens försöksskolor till det som i Sverige blev Grundskola. Vi hade de absolut bästa lärarna, pedagogerna som tänkas kan. Många var adjunkter. De flesta av de skolböcker som användes i svenska skolor under åren fram tills Grundskolan introducerades i hela Sverige, de skolböckerna var skrivna av ‘våra’ lärare. Men den bäste av dem alla var inte ens Eve Malmqvist som som rektor utifrån sin forskning introducerade ett mycket bra sätt att lära även barn som hade svårt, dyslexi eller annat, att lära genom att blanda lek, spel m.m. i inlärningssituationen så att varje barn fick utvecklas i sin takt. Den bäste läraren var inte bara från min synvinkel utan från många av de riktiga busungarnas (finns otaliga exempel på anslagstavlan för Tornhagsskolan i StayFriends) Enoch Görfeldt.

Vår klass var förmodligen en av Sveriges värsta klasser alla kategorier. Fanns inte något bus inklusive att hela klassen enades att slänga kritor på en lärare som begick brottet att slå en bok i huvudet på en elev, som vi inte gjorde men aldrig för att skada någon eller något. Kravet var att buset skulle vara nytt och att även den som drabbades skulle kunna skratta glatt åt det efteråt. Så fick vi Görfeldt. Uppställning på led som i militären. Marsch till skolans aula där alla fick sätta sig på skrivningsplatserna och fick göra en test för att Görfeldt skulle få ett hum om var vi stod i matematik, fysik och kemikunskaper. Låter gammalmodigt i mångas ögon men idag förstår jag bättre. Han skaffade sig den förkunskap som han sedan under tre år behövde för att låta alla blommor växa i sin takt. Katederundervisning blandad med eget arbete, grupparbete i grupper där de som behövde gå snabbare fram fick jobba ihop och de som hade det svårare fick den extra lärarhjälp de behövde enskilt eller i grupp. Det var melodin. För det det handlar om i skolan är inte att alla skall hänga med på samma tåg utan att alla elever skall bli sedda och få möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar gå framåt och utvecklas.

I vår klass var vi ett tiotal som under 7:an räknade ut allt som fanns att räkna och fick jobba med kompendier i Algebra, Geometri, Mängdlära m.m. som vi sedan inte stötte på förrän de flesta av oss läste på universitetet. Görfeldt var snabb att rätta, snabb att stötta, fanns alltid där men krävde i gengäld respekt och tystnad när vi skulle arbeta själva under tystnad. Andra tillfällen när vi hade grupparbete fick vi prata så länge vi inte störde andra grupper i klassen. I 8:an var vi några i vår klass och några från andra klasser (de kom sedan till vår klass i 9:an) som räknat igenom allt som då fanns att tillgå vad gäller triguladitri, statistik, andra och tredjegradsekvationer m.m. Samarbete fanns mellan matematik och andra ämnen, t.ex. gymnastik som idrott hette då, geografi, engelska och teckning. Allt för att varje elev skulle få den stöttning just den eleven behövde för att blomstra. Vi var 30 eller någon tid 31 i klassen.

I en av klasserna året innan ordnades det så att en elev som gick långt före alla andra fick börja läsa in en universitetskurs i matematik. Kunde förvisso inte få ut akademiskt betyg men han fick utvecklas i sin takt. I min klass busade vi på alla lektioner utom på Görfeldts. Han såg oss, lyssnade, talade med oss men ställde krav.

Av den stora del av klassen som hamnade i samma klass på gymnasiet, där vi tyvärr fick gå tillbaka i vår kunskapsnivå inte ens räkna igenom boken som alla skulle räkna…, så har du idag flera bland landets främsta inom medicin, teknik m.m. Det finns bland mina gamla klasskamrater bankdirektör, lärare, professorer och biträdande professorer på Universitetssjukhus andra Universitetsdiscipliner inklusive teknik, forskare och företagsledare. Bland dem flera som i dagens skola år 2012 aldrig någonsin hade fått chansen att blomstra utan blivit betraktade som störande moment eller fått bokstavsbeteckning. Du har i din användning av data, din vardag m.m. flera innovationer som antingen initierats eller arbetats fram av dessa stökpellar.

Tro katten att jag har lätt att prata med stökiga unga var som helst och när som helst samt få dem att lyssna. Jag har levt med lika stökiga och varit pratig hela mitt liv själv. Tro katten att bland de jag haft som elever finns de som än idag söker kontakt t.ex. genom att be mina bekanta som de lärt känna att få följa med och träffa mig eller söka upp mig på spårvagn/spårvagns eller busshållplatser eller dyka upp på någon centralstation när de får se mig. Inte för att jag efter omskolning, från början systemprogrammerare via administratör till SO-lärare var världens bästa lärare. Men för att jag själv lärt mig vikten av att elever måste få utvecklas i sin takt och bli sedda!

Sedan snurrar Skolverket om privata skolor Skolverket gillar inte olika, SvD ledarsidan 5 maj 2012
som de påstår utarmar vanliga skolan. Att hålla nere elever är lika farligt för deras utveckling som att inte ge de som behöver stöd och extra hjälp den utvecklingsmöjlighet de har rätt till enligt Skollagen!

Men inga problem, varken ungdomsarbetslöshet eller oro i ungdomsleden löses genom att tvinga de som inte fått stödet eller inte fått utvecklas i sin egen takt och därför tröttnat, ledsnat inte orkat etc att läsa vidare för att ta studentexamen, gå ut gymnasie som behörig att läsa på universitet och högskola. Det är som att slänga olja på elden och skapar bara mer problem. Helt tokigt S-förslag om skolplikt till 25 år. Förlängd skolplikt löser inte skoltröttas problem, SvD 4 maj 2012 Det är att börja i fel ända och att ge de elever som inte fått kommunernas stöd för en skola som är bra för eleverna. Att många av dessa skolor också har elever som går ramlar emellan för att skolorna inte tar itu med mobbning och rent brottsliga beteenden utan vill lasta de som drabbas för det, gör inte situationen mer lämpad för att tvinga ens dessa eleverna till att läsa för att få praktik!

Alla barn är lika värda men olika. Alla barn har rätt till rätt utbildade lärare och det stöd oavsett vilket som eleven behöver för att utvecklas. Skolan är ett av de områden där Kommunerna enligt lag är skyldiga att tillhandahålla för sina invånare. Att spara på eller förmena elever rätt att välja fritt vilken skola de vill gå i alternativt förmena eleverna de pengar som öronmärkts till skolan genom att höja lokalkostnader, skära ner i skolanslag till behöriga lärare, till skolmedel(böcker m.m.) eller skolmat kostar mer i förlängningen än att göra rätt från början!

Skolans haveri är en ödesfråga, Expressen ledarsidan 6 maj 2012

Tillägg 22.10 8 maj 2012. Samma betydelse har bra lärare för de invandrarelever som kommer hit och inte bara skall utan MÅSTE få chans att lära sig bra svenska. Hemspråkundervisning i all ära, men det är viktigast att eleven får verktygen att förstå lärarna i alla ämnen som klassen har gemensamt. Språk är nyckeln, GP ledarsidan 9 maj 2012

Det förvånar mig en hel del att det numera tycks vara ont om lärare som kan utföra diagnostiska prov för att fastställa var eleverna var och en står och var läraren skall möta varje elev. Självfallet också förvånansvärt att det tycks saknas kunskap på Skolverket hur diagnostiska prov skall utföras. Flera av de som var duktiga på att producera diagnostiska prov så sent som på 90-talet lever även om de gått i pension. Varför inte koppla in några av dem?

Tillägg 05.11 (ja jag har lärt mig yoga så jag kan somna, men vaknar av värken minst en eller två gånger varje natt)
Det finns en mycket viktig artikel i dagens GP ”-Det kan handla om omognad. De sent födda pojkarna klarar inte att möta skolans krav, säger Björn Kadesjö, överläkare i barnneuropsykiatri vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Han tror att barnen kanske inte hade behövt få så stora problem om skolan mött dem utifrån deras egna förutsättningar.” Omogen kan få ADHD-diagnos, GP 10 maj 2012
De studier som kommenteras ger direkt besked av vikten av bra lärare. Bra lärare SKALL precis som Enoch Görfelt som jag själv hade möta eleverna där varje enskild elev är och inte enligt någon princip ‘alla skall med’ där man sorterar ut de som inte fyller de mått som helt obefogat läggs på hur barn s k a l l vara. Bra lärare har läst barn- och ungdomars utveckling och vet att Alla är lika värda, men utvecklas olika.