”Under glansperioden i mitten av 1500-talet var imperiet ofantligt: det sträckte sig från österrikiska gränsen i väster till Persien i öster, från västra Ukraina i norr till Jemen och Nordafrika i söder. Dess betydelse för Balkan och Centraleuropa, men också indirekt för resten av den europeiska civilisationen, kan inte värderas högt nog. Faktum är att den europeiska föreställningen om Europa uppstod i kraft av osmanernas expansion. Hotet skapade en stark europeisk identitet.”
Mötet med turkarna, Sören Wibeck i Populär Historia nr 5 1997
Osmanska riket hotade Europa och hade inte framryckningen stoppats vid Wien, sista försöket att belägra staden för att gå vidare västerut skedde i slaget om Wien 1683 så hade vi knappast haft ett Europa som såg ut som det gör idag. Men en stor del av de svårigheter som Balkan upplevt var precis som de svårigheter vi ser idag från gränsområdet Turkiet/Syrien mot kusterna längs Röda Havet har långa rötter tillbaka i tiden innan Osmanska Riket började sönderfalla. Först blev Grekland självständigt 1821. Rumänien, Serbien och Montenegro följde i Greklands spår 1878. Tunisien och Egypten på 1880-talet. Under fredsförhandlingarna efter Första Världskriget tvingades Osmanska Riket som stått på Tysklands sida att stycka upp riket. Kort därefter gjorde ett uppror Turkiet till en egen självständig stat.
Det är i skuggan av den historien med de många självständighets upproren som redan på 1800-talet gjorde att t.ex. områden som tillhört Osmanska Riket inte kände samhörighet utan tvärt om som de grupper som idag strider i Syrien, dvs nuvarande ledarens Baathparti som blev det största partiet under 1950-talet och där en militärkupp på 60-talet knöt Syrien till socialismen, Sovjetunionen och Kina, men där det även är en religiös skillnad mellan muslimska grupper som i sig utgjort grunden för en inre oro, mycket väl skulle kunna leda till ett storkrig i Europas närhet.
”Senaste oroande tecknet är Turkiets hot att inrätta en buffertzon i Syrien för att hindra den syriska armén att skjuta mot flyktinglägren vid den turkisk-syriska gränsen.
Om Turkiet gör allvar av sina planer innebär det i praktiken att man ockuperar en del av Syrien närmast gränsen. Kanske 20 kilometer. Kanske mer. Kanske mindre.
Något man enligt internationella regler har rätt att göra eftersom Syrien skjutit in i Turkiet. Samtidigt ökar risken för en direkt konfrontation mellan de båda länderna.
Lydstat
Turkiet har en mycket stark armé och är dessutom medlem av Nato. Risken för att fler länder dras in i konflikten är uppenbar.”
Passiv omvärld kan leda till nytt krig, Wolfgang Hansson, Aftonbladet 11 april 2012
Tillägg 12 april 07.20
Nu på morgonen inleddes den vapenvila mellan parterna i Syrien som Kofi Annan förhandlat fram. Många runt jorden tvivlar på att den kommer att hålla. Så även jag. Problemet som finns i Syrien löses tyvärr inte ens om vapenvilan håller. OM den gör det kan det utgöra ett första pyttesteg framåt. Men det räcker inte för att lätta på oroshärden. Det är som att sätta ett lock på en kastrull med ris som vrålkokar utan att lämna en glipa mellan lock och kastrull. Det kokar mycket lätt över.
Vapen vila inledd i Syrien, GP 12 april 2012
Vapenvila inledd i Syrien, Expressen 12 april 2012
Vapenvila inledd i Syrien, SvD 12 april 2012
Vapenvila formellt inledd i Syrien, DN 12 april 2012
Vapenvila har inletts i Syrien, Aftonbladet 12 april 2012
Vapenvilan har inletts i Syrien, di.se 12 april 2012
