Demokrati är svårt

DEMOKRATI

Det är alldeles för många som lärt in på tok för lite av det som ingår i Grundskolans målbeskrivning i ämnet Samhällskunskap. En av de viktigaste hörnpelarna som krävs förståelse för är vad ordet demokrati stått för och står för samt vad som krävs för att demokrati skall föreligga och inte föreligga.

Myten om demokrati
Myt: Eftersom demokrati består av två ord demos och kratein så är definitionen av demokrati att demokrati står för verkligt folkstyre där folket själva väljer sina företrädare.

Verkligheten historiskt: I Aten, demokratins vagga, så fanns under en lång tid något vi skulle kunna kalla direkta val. Det var två delar av det styrande väsendet där personer som kunde väljas till domstol valdes utifrån varierande principer från turordning till lottning och där valet till övriga delen av den administrativa överbyggnaden skedde genom att de som hade råd till möjlighet att väljas, fick ställa upp under förutsättning att de också hade rösträtt.

Då kommer vi till den viktiga biten. Vilka var det som hade rösträtt? För att ha rösträtt krävdes först och främst att den som ville rösta eller ställa upp i val skulle vara man som var född fri. Dvs förutsättningen för att någon skulle kunna komma ifråga att få rösta eller väljas var att båda föräldrarna var fria och Atenare när personen föddes. Nu räckte det inte med det. Utöver ålder som under större delen av den Atenska demokratins tid hade kravet på fyllda 20 år vid tidpunkten för att det beslöts när valet skulle hållas, så krävdes det också som sagt att personen själv utöver att vara född av fria föräldrar och Atenare var fri. Att slavar inte fick rösta och inte fick väljas, något undantag fanns men det var undantaget som bekräftar en regel och så extremt sällsynt att det inte hör hemma på elementär samhällskunskapsnivå, är givet.

Men det fanns också en annan komplikation. Om en Atenare satt sig i skuld, det fanns ett stort klientsystem samt kostade en hel del för de Atenare som ville t.ex. ställa upp i val, utrusta sig själva och sina underlydande med krigsmaterial för att försvara Aten o.s.v., om en Atenare gjorde det, så fanns det två möjligheter som på sitt sätt idag motsvaras av skuldsanering respektive konkurs. I första fallet kunde en person som var i skuld bli ofri under viss period genom att arbeta gratis för någon som hade råd att stå för skulden alternativt var den som var gäldenär. I andra fallet hade Atenaren som var skyldig så mycket att det inte gick att gälda möjlighet att jobba många år på galjärer eller som slav. Nu fanns det också viss möjlighet för en slav att få tillstånd att utöva arbete som gav egna pengar och i slutändan möjlighet att köpa sig fri. Men det tillhör inte heller det den elementära kunskapsnivån som alla som läst Samhällskunskap i svenska Grundskolan skall kunna.

Verkligheten var att cirka 30.000 av 300.000 Atenare var de som var valbara och hade rösträtt.

Nutids historia
Myten: Alla människor som bor stadigvarande i en demokrati skall ha rösträtt i fria öppna val och möjlighet att själva direkt välja vem de vill skall leda landet.

Verkligheten är en annan. Fria öppna val är i sig grundförutsättningen för att ett val skall kunna kallas demokratiskt. Däremot innehåller demokratibegreppet inte något konsensus som gör att alla automatiskt skall få rösta. Det finns och har alltid funnits olika tolkningar vad som menas med alla. Det finns klara begrepp som att vuxna medborgare som är medborgare i ett land har rösträtt i en demokrati. Dock finns det och har alltid funnits begränsningar även i detta. Begränsningarna i Sverige var länge att den som skulle ha rösträtt hade ett visst antal fönster på huset samt hade en förmögenhet som uppgick till visst belopp och/eller en inkomst över ett stipulerat belopp. Trots att vi var ett av de senare länderna i Europa (och världen) att få kvinnlig rösträtt, så hade under äldre tider fram till 1800-talet även kvinnor som uppfyllde de kriterierna rösträtt i kyrkoval och den tidens motsvarighet till kommunalval. Inget är enkelt när vi diskuterar demokrati. Det fanns och finns i många länder som räknas som demokratiska andra begränsningar. Bland annat kan en straffad person som sitter i fängelse i flera av svenska myndigheter och statskunskapen godkända demokratiska länder vara exkluderad. När det gäller vilka som är valbara är demokratibegreppet ännu mer töjbart. Det mesta här ingår i högre kurser men en bit som numera alltid räknas in är att det inte skall göras skillnad på kvinnor och män eller på personer som äger viss eller ingen förmögenhet.

Det finns andra komplikationer. Schweiz har direkta val. En form av demokrati där varje person som fått rösträtt också har rätt att rösta i frågor som i t.ex. Sverige med indirekt demokrati skulle ligga på Riksdagens bord. Vad står då direkt och indirekt demokrati för? Den direkta demokratin innebär att medborgare som har rösträtt har möjlighet att som minst begära allmänt val i större fråga. Huruvida det blir så brukar bero på andelen i det som motsvarar vår Riksdag, Landsting och Kommun ställer sig bakom kravet. Den direkta demokratin kan vara rådgivande men kan också vara beslutande. Något krav för att demokrati skall råda finns inte i det fallet.

I en indirekt demokrati som Sverige och t.ex. England, så kan väljarna ha full eller liten möjlighet att påverka vem som skall leda ett parti. Vi har senast sett det i Sverige när det gäller hur Socialdemokraterna valt sina senaste partiledare. Där har varken insyn eller väljare varit något som varit viktiga som grundförutsättning för valen.

Men vi i Sverige har inte någon som helst möjlighet om vi inte går med i ett parti som räknas som ett demokratiskt parti att påverka vem som väljs till vad i det partiet. När vi går ut i våra omhuldade demokratiska val, så har vi begränsad möjlighet att påverka vilka som väljs. Inte bara därför att det är respektive parti som väljer hur listorna med kandidater skall se ut, utan också för att i Sverige är en vald representant för det parti på vars valsedel personen är vald. Inte som i England där en vald delegat är vald personligen men som representant för ett parti. Vi i Sverige har heller ingen automatisk möjlighet inskriven i våra grundlagar att alla som representerar ett parti i t.ex. en nämnd skall ha stått på valsedel. Det innebär i sig en stark försvagning av demokratibegreppet i och med att väljare i en kommun eller ett landsting har ringa eller ingen som helst möjlighet att under pågående valperiod avsätta en olämplig person som av sitt parti (obs parti inte i allmänna val) utsetts att representera partiet.

Ett av de kriterier som bl.a. Popper fört fram för demokrati, nämligen att väljare skall ha möjlighet att avsätta personer som valts, uppfyller inte Sverige. Det är mycket begränsade möjligheter för ett parti att själv avsätta en person som valts på valsedel till t.ex. kommunstyrelse, landstingsstyrelse eller svensk Riksdag. Detta beror bl.a. på att personer som står på valsedel är valda av parti men när de väl valts till kommunfullmäktige, riksdag o.s.v. så sitter de där som personer fast de enligt alla våra grundlagar sitter där som representant för ett politiskt demokratiskt (hm) parti.

Ett annat kriteri som brukar föras fram i debatten är att det inte skall få finnas dödsstraff. Frågan om dödsstraff i fredstid eller krig är en moralisk, etisk och juridisk fråga men har i sig inget som helst med demokratibegreppet att göra. Varför undrar då de som sovit på samhällskunskapslektionerna eller haft oturen att ha haft icke ämnes- och icke stadiebehöriga lärare som skall se till att de lärt in vad demokrati innebär såväl som vi i Sverige tolkar den som vad den allmänt vedertagna synen på definitionen innebär.

Däremot finns det tre viktiga bitar som alltid skall vara med i en demokrati.
* Det skall finnas mer än ett parti att välja på.
* Valen skall ske utan direkt påverkan i t.ex. vallokal på den som röstar
* Det skall inte gå att se vad en person röstar på (föreningsfrihet, fria val o.s.v.)

Sedan har i den senaste debatten som avsett Sveriges handel med främmande makt och då speciellt vapenhandel förts fram att demokratibegreppet skulle betyda att alla har rätt att få insyn. Så har aldrig varit fallet någonstans i någon demokrati. Sverige inte undantaget trots vår Tryckfrihetsgrundlag m.m. Det finns två varianter även av det där med insyn. I Sverige är allt som inte finns med som undantag i Grundlagar och Offentlighets- och Sekretesslag normalt att betrakta som Offentlig handling som varje medborgare skall ha rätt att få se. Så enkelt är det inte men det är också överkurs.

Principiellt går att säga att om en svensk vill få ut en handling och inte får ut fullständig handling eller nekas, så kan svensk domstol oftast inte göra mycket just för att vi i svenska Grundlagar har ett stort antal undantag bl.a. för att skydda rikets säkerhet, rikets handel, enskilda personers förhållanden o.s.v. Vi kan inte heller anses uppfylla ett av många demokratier ansedda viktiga kriteriet i form av Författningsdomstol. Sådan har vi inte i Sverige och JO m.fl. har förvisso en hel del befogenheter, men inte att besluta om vad som skall vara under sekretess och vilken typ av sekretess. I Sverige har vi i grundlagar och sekretesslagar 70 år som handlingar kan vara sekretessbelagda som gör att handlingar kan vara omöjliga att få tag på ens för forskare.

I t.ex. USA ger konstitutionen den amerikanske medborgaren betydligt större möjligheter att få tillgång till handlingar som myndigheter sekretessbelagt. Vissa går aldrig att få ut. Exempel på det senare är när minderårig åtalats i domstol och släppts fri när personen blivit myndig. Då är handlingen ‘sealed’ för all framtid rent generellt.

Detta är i korta drag de viktigaste bitarna i demokratibegreppet som alla skall känna till. Tyvärr är det få idag som visar att de lärt in/fått möjlighet att lära in detta som ingår i målen för alla som skall vara godkända i ämnet samhällskunskap i årskurs 9.

Nu har vi i Sverige tack och lov en hel del ‘extra’ skarpa texter i våra grundlagar som på många sätt hjälper upp demokratin i Sverige. Se Svensk Grundlag och speciallagar, Norah4you 31 januari 2010
Men vi skall verkligen inte klappa oss på axeln för det är svårare än i många demokratier för den enskilde att få möjlighet till insyn inte bara pga sekretesslagar i sig utan mer för att vi i Sverige inte har en Författningsdomstol där frågorna kan prövas i laga ordning.

Tyvärr visar samtliga nedanstående artiklar som behandlar Saudi Arabienavtalet fullständig okunskap om vad demokratibegreppet betyder och varför det är svårt att hävda att Sverige har rätten eller ens möjligheten att avgöra vad som är demokrati. I vissa fall kan det vara enkelt, dvs se enkelt ut, i de allra flesta fallen är det mycket svårt att avgöra vad som är grundläggande krav som är allmänt vedertagna av alla FN-s stater om vad demokrati innebär. Då har jag heller inte tagit hänsyn till att större delen av de svenska exportordrar som svenska industriföretag ‘tar’ hem innehåller någon form av motköp eller överföring av teknik/data även utanför det individuella företagets avtal. Stora order har oftast en motsvarighet i form av någon form av avtal mellan länder.

Kräv demokrati för vapenexport, GP 8 mars 2012
Sveriges val fredsprofil eller vapenaffär, GP 9 mars 2012
Sverige måste sluta stödja upprustning, GP 9 mars 2012
Saudi-skandalen är inte bara Tolgfors, Expressen 10 mars 2012
Tolgfors: FOI gick för långt, Östgöta Correspondenten 9 mars 2012
Missförståndsavtalet är boven i dramat, SvD ledarsidan 9 mars 2012 Missförstånd? Det avtalet var i sig bara fortsättning på ett antal avtal som slutits mellan Sverige och Saudi Arabien efter oljekrisen på 70-talet. Tala klartext efter att ni gjort hemläxan.
Tolgfors framtid hänger på förtroende, SvD Opinion 9 mars 2012 partsinlaga mot Alliansen är vad den opinionsartikeln kan kallas. Kasta sten i glashus verkar en del tycka vara roligt.
Sten Tolgfors om vapenfabriken, DN 9 mars 2012
Fler frågor än svar, DN ledarsidan 10 mars 2012 En enda fråga behöver besvaras är det bättre om Sverige går med i Nato i stället för att ha egen vapenindusti?
Förtroendet är slut Tolgfors, Aftonbladets ledarsida 9 mars 2012 visar ytterligare personer som gillar att sitta i glashus och kasta sten på andra…..

se även: Tala klartext, Norah4you 7 mars 2012 samt Svenska Grundlagarna Ångström, Norah4you 8 mars 2012