som skapat problemen med ungdomar i vissa stadsdelar. Varken nu eller tidigare. Det är inte samhället utan föräldrar som av ett eller annat skäl inte orkar vara föräldrar och få barnen att lära sig vanligt hederligt umgängesvett och att man inte bara kan få för att ‘andra får’ eller göra saker för att ‘andra gör’, som är orsak till problemen. Detta gäller både i invandrartäta områden och i andra områden. Vi har t.ex. stora problem med en del ungdomar från sk. fina områden. Föräldrarna kallas ibland V70-föräldrar av idrottsledare m.fl. har också de en hel del ungdomar som när de inte längre kan platsa i A-laget blir strulpellar.
De, V70-föräldrarna har förvisso bättre förutsättningar men de ägnar inte mycket tid med sina barn. Kör dem hittan och dittan och om de stannar så lägger de sig i det som lagledare sköter. Men helst stannar de inte mer än första gången per säsong då de noga kollar när de måste ställa upp och koka kaffe nästa gång.
Enligt Föräldrabalken är det föräldrarna som har ansvaret för sina barn och deras uppfostran. Det går inte att skylla på samhället om ditt barn trampar snett av ena eller andra skälet. Det är heller inte så att de som bor i viss stadsdel och har viss bakgrund är predestinerade att bli arbetslösa. Det hänger på egna val under skoltid, på fritid och efter skoltid.
Jag håller med dig!Föräldrarna som MÅSTE uppfostra barnen inte samhället.
GillaGilla
Krav är nyckelordet. De som invandrade på 50-60-talet hade kravet på sig att de skulle försörja sig. Idag kräver många som invandrar att de har mänskliga rättigheter. det betyder gratis bostad, bidrag, utbildning mm.
Om man inte lyfter ett finger får man ändå bidrag. Jag fattar inte varför ”karriärs-föräldrar” skaffar barn om de ändå inte ägnar dem någon tid. Hittar ungarna på skit, skall såväl föräldrar som barn känna av det. Samhället skall ställa krav, inte tvärt om.
GillaGilla
Botwid,
det är märkligt men de som kom på 90-talet hade samma inställning eller som sämst att vara bra föräldrar. Det var aldrig problem att tala med invandrarbarns föräldrar. De var noggrannare än vad de jag kallar V70-föräldrarna är idag med att barnen skulle göra sina läxor, ville gärna ha tips hur de själva kunde hjälpa till och var mycket noga med att de skulle underrättas om ungarna hittade på bus. När jag vikarierade, springvik när vi kom tillbaka till Göteborg i slutet av 1998 och jag springvikade 1999 bl.a. i Backa. Det var inte invandrarbarnen eller deras föräldrar som var problem rent generellt. Börjat dyka upp en och annan, men de mesta problembarnen hade antingen föräldrar som oavsett var föräldrarna var födda eller växt upp sysslade med alkohol/droger eller hade för mycket pengar trots att de bodde i Backa för att ha tid med sina barn. Dvs de jobbade i vissa fall dubbelt för att kunna resa och även ‘förverkliga sig själva’. Många av de barnen klagade på att föräldrarna aldrig hade tid med dem. Föräldrarna pratade om kvalitétstid….. men det ungarna önskade var att få sitta ner och bara vara och prata spontant eller tiga tillsammans…. Sedan kom 2000-talet inte samma sak längre men fortfarande stökigt i en del ‘svenska’ familjer inte bara sådant som syns i tidningarna.
GillaGilla
Lol… sorry att jag skrattar…
”Detta gäller både i invandrartäta områden och i andra områden”
Problemen är av fullständigt olika art, och av olika numerär och skadig inverkan. Ett subset av ungdomarna kan ha gemensamheter i problemen. Men att på ett generellt sätt sätta Backas (t.ex Fyrklöverns) problem i samband med V70 föräldrarnas i ex. Långedrag (som jag håller med dig är ETT av aspekterna) är att göra det alldeles för lätt för sig.
Ofta märker jag att man gör detta för att inte behöva gräva djupare, utan stanna stanna på tryggt generaliserat avstånd från detaljerna… The devil is in the details!
VAD har en invandrad (inom 15 år) invandrarfamilj med 4-8 barn från säg Irak gemensamt med Göteborgsfödda-chefsfamiljen med två barn i ett dyrt villaområde nära havet?
Föräldrarna (och barn) kommer att ha helt olika sätt att tänka kring OM och HUR man behöver komma tillrätta med detta.
Fullständigt olika värderingar, förutsättnignar, önskningar och framtid väntar.
Nåja, jag vill inte dra en harang av teoretiserande. Låt mig bara konstatera att problemen är av olika art, och framförallt av olika magnitud, och största problemet är just nu i socialt svaga invandrarområden, i numerär, i resurskrav och i kostnad för samhället.
För även om man kan tycka att det inte är föräldrarnas ansvar (som jag håller med om i grunden) så är just nu Sverige uppbyggt så att samhället tar på sig en stor del av kostnaderna.
Ett altenativ vore ju att samhället aldrig hjälper till, då får väl desillusionerade invandraungdomar som aldrig kommer att få en laglig inkomst vänligen flytta ut till kåkstäder som i New Delhi eller Bangkok.
Om vi vill behålla ett något så när mänskligt samhälle när resurserna minskar stadigt, har vi något annat val än att minska förändringstakten i befolkningen = minska invandringen?
My two cents, for what its worth.
GillaGilla
Problemen är exakt desamma om man lär känna barnen. Jag har haft många svenska och invandrarbekanta i Backa från min egen barndom och fram till nu. En av min mors ingifta släktingar var skolvaktmästare och många av mina bekanta från Volvo Data som jag hade kontakt med, de blivit äldre nu – äldre än mig vill säga…., har bott i såväl Blå Staden som i övriga Backaområden. Jag känner även socialsekreterare som jobbat där. Jg har släkt o vänner i allt från Örgryte till Askim och Hovås samt Johannebergs ‘finare’ delar och många andra ställen i stan. Problemen är exakt desamma.
Om du bara visste vad de två grupperna har gemensamt. Flera av de som kommer från Irak har haft precis samma position i sitt gamla hemland eller jobbat som allt från Universitetslärare, Veterinär, Arkeolog m.m. till soldater eller höga tjänsemän. Den förra gruppen kom från Gulfkriget och fram till cirka 2000. De tog de jobb de kunde få och om de inte hittade något, så såg flertalet jag känner till till att starta eget inom olika verksamhetsområden. Observera att den gruppen var vana vid minst lika hög standard, fast du inte kan tro det idag, som en hög Volvo-chef. Normerna de tillämpade hemma var förutsatt att de inte kom från Kurdistan, där var det mer problematiskt, i stort sett desamma när det gällde vad barn fick och inte fick göra som vad vi hade här så sent som för 50 år sedan.
Problemen blir desamma när barn inte får tid att sitta ner med sina föräldrar när barnen vill/behöver. Många barn som det blir strul med äter inte frukost tillsammans med sina föräldrar. En del av dem inte heller kvällsmat/middag. Skillnaden är att föräldrarna som bor i fina områden har pengar att ge sina barn….
GillaGilla
Jag menar att der ÄR föräldrarnas ansvar. Typo i min förra post.
GillaGilla
Som det är skrivet i artikeln, ”Föräldrarna är viktiga…..”. Föräldrarna är det viktigaste. När de sedan påpekas att ”….det började redan på dagis” och ifrågasätter varför ingen tagit tag i personen. När vi pratar dagisbarn, kan man inte som föräldrar hantera sina barn i den åldern, då är det också troligt att det skiter sig i senare år för barnet. Visste har politikerna misslyckats med sin integrationspolitik, men ansvar för sina barn är enbart föräldrar. Det låter så enkelt att säga att vi har inget att göra, vi bränner lite bilar. Förälder är man 24 h 7 d, det tuffaste jobb som finns! Ta med föräldrarna i debatten oavsätt etnicitet!
GillaGilla
Håller med Emma.
Det är också så att förälder är man hela livet även när barnen vuxit upp. Det man sår i unga år får man skörda som gammal. Min dotter bjuder mig på utlandsresa minst en gång per år. Hon har råd. Jag har definitivt inte råd men uppskattar även om resan bara går till Kiel.
GillaGilla
När vi bodde i Skåne gjorde vi också buss/båtresor till Tyskland. Inget fel på Kiel! Vad vi behöver är bara litet omväxling i vardagen. Man behöver inte resa så långt. I går tog vi en tur på norra delen av Teneriffa. Finns det sommarängar i Sverige måste det finnas på Teneriffa. Vi fann dem igår:
GillaGilla
Helt underbart ser det ut.
Själv skall jag äta lunch på Golden Days med en kusin som bara väntar på att bli farmor igen. Denna gången till ett tvillingpar vars kön ännu är okänt.
Regnet hänger i luften. Idag som igår. Men Göteborg kallas ju Lilla London 😛
GillaGilla
Efter regn kommer sol! Smaklig spis!
GillaGilla