När SMHI tar upp att ”Övergödningen som från början orsakat syrebristen ger kraftigare algblomning som i sin tur minskar syretillgången. När syrehalten sjunker under två milliliter per liter slås allt liv på bottnen ut.” så är de precis som miljöforskare (hm) från Baltiskaländerna när de 1991 fick besök av Valfrid Paulsson, fd Naturvårdsverkets chef, i spetsen för en 14-manna delegation med representanter från SLU och KSLA ingalunda de pionjärer de tycks tro sig vara. Problemet med att stor del av Östersjöns bottnar dör pga låg syresättning har varit känt, diskuterat, behandlat, lagstiftningar har kommit till ända sedan 1970-talet. ”men Valfrid Paulsson hade varit där redan under 1970-talet för diskussion om Östersjöns framtid och hade mycket att berätta från denna tid.” står det i Kungliga Skogs och Lantbruksakademins minnesord över Valfrid Paulsson. Källa: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens minnesord över ledamöter avlidna 2005–2006, Småskrifter nr 8 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Enhet för de Areella Näringarnas Historia.
Man borde ha kunnat förvänta sig att SMHI som minst letat reda på: Diagnos – Östersjön; red. Anders Åkerblom; Statens naturvårdsverk Solna 1978, Serie: Rapporter / Statens naturvårdsverk, 0347-8173
Men som vanligt SMHI gör inte sin hemläxa innan de går ut med det som varit allmänt känt sedan 40 år. Hade de gjort detta, så hade de också vetat att det inte bara är frågan om övergödning, i sig ett mycket stort problem för syresättning av bottnarna, men också att Östersjön pga landhöjningen tippar söderut och att Östersjön förlorar varje år 10 miljarder kubikmeter vatten p.g.a. landhöjningen. De hade vetat om att kombinationen av för mycket gödningsmedel, flagnater, perborater, allmänna fosfater i tvättmedel och tvålar, tillsammans med andra kemiska produkter ytterligare förvärrat situationen. De borde också vetat om att problemet även är att Östersjön pga tippningen inte längre syresätts från Västerhavet, Skagerack, Kattegatt och Nordsjön via Öresund och Bälten på samma sätt som för 50 år sedan. Redan då var det problem med syresättningen och/eller för syresättningen viktiga salthaltennivån i Östersjön…. OM inte åtgärder vidtagits främst i Sverige på detta området, så hade mer än hälften, inte en fjärde del av bottnarna med allra största säkerhet varit döda idag. Det var på den vägen det gick då för 40 år sedan.
Allt mer av Östersjöns botten dör, GP 20 januari 2011
Allt mer av Östersjöns botten dör, SvD 20 januari 2011
Norrländska Socialdemokraten 20 januari 2011
Se även: Naturvårdsverket (1987) Östersjön : känslig miljö i förändring ISBN 91-620-1034-4
men även Fältbiologerna var tidigt ute med sina varningar: Liv och död i Östersjön, red. Elmfors Anders Fältbiologerna Sollentuna 1982 ; ISBN 91-85094-15-3
Lite kuriosa – samtliga tidningar ovan refererade till DN-artikel som inte fanns tillgänglig på nätet förrän 07.26 dvs en halvtimma senare än de övriga….. Bottendöden breder ut sig i Östersjön, DN 20 januari 2011
Norah4you's Weblog 
Jo man kan ju klandra att man på SMHI inte rapporterat tidigare men o andra sidan så gör varje artikel som publiceras att fler och fler människor blir medvetna/påminns om problemet. Inget fel med det. Nu gäller det att se om man kan göra något åt problemen bara…
Tillägg till det föregående. Det är kanske så att ”nyheten” i sig är följande (ur artikeln i DN): ” På 28 procent av de uppmätta bottnarna råder akut syrebrist, vilket är den största volymen som noterats sedan 1960-talet.”. Dvs att man nu har nya, konkreta, alarmerande mätdata att redovisa?
GillaGilla
Problemet är att påståendet om största volymen är ren och skär lögn. Ytan av döda bottnar i Östersjön har varit större under början av 1970-talet. Speciellt i svenska vatten. Det är mycket i SMHI-s uppgifter som som vanligt inte stämmer. Det är därför jag hänvisar till ett antal grundläggande arbeten som de som minst borde känt till. Sedan finns det ett antal studier som presenterades i samband med symposier, kurser och konferenser på Nordiska Hälsovårdshögskolan (Gbg) under 70-talet. Alla de finns tyvärr inte tillgängliga annat än på styren (Länstyrelser), hos SGI och inom Lantbrukshögskolorna.
GillaGilla
Är det inte ett faktum att Östersjön sedan många år far illa av övergödning och syrebrist? Du verkar initierad, varför inte skriva en understreckare i SvD eller en debattartikel i DN?
Enligt min mening är det viktigt att påtala icke önskvärda förhållanden, som att Östersjön dör, varje dag om det krävs tills informationen landar hos oss. Vi tycks ju inte ha förstått det på de 40 år som vi skrivit om detta.
Kris är bara förnamnet.
GillaGilla
Ja det är ett faktum.
Själv var jag med min far, som var en av världens första att jobba heltid med blåsidan inom miljöområdet (Linköping), på provtagningar i St Annas skärgård och söderut redan i slutet av 1950-talet. Jag var intresserad och han behövde assistent som höll grejer, räckte honom kärl med eller utan kemiska tillsatser när han tog prover vid havsytan, 2 meter respektive 5 meter ner samt 2 meter över bottenytan. Det togs sedimentprov, kemiska och biologiska prov, noggranna temperaturavläsningar gjordes i vatten på resp. nivå, o.s.v.
Det finns ett otal mycket viktiga undersökningar som gjorts och som Valfrid Pålsson på sin tid och även Pehr Eckerberg (Landshövding i Östergötland med stort inflytande politiskt) påtalade den aktuella problematiken om. Problemet var bakgrund till att svenska Naturvårdsenheter vid länstyrelserna runt landet fick göra den stora Natur och Kultur miljöer i respektive län undersökningen som finns att tillgå på varje välsorterat bibliotek för just det län du själv bor i/är intresserad av.
Ett av de större problemen var Hjälmaren, Mälaren som inte alls hade samma uppbackning expertismässigt, politiskt och från landshövdingar som Östergötland hade. Det var pga den uppbackningen som Östergötland lyckades få med sig industrier och länstyrelser runt Vättern vilket genom Vätterns Vattenvårdsförbund ledde fram till åtgärder som gör att Vätterns vatten som var starkt förorenat pga kemikalieutsläpp och påbörjade övergödning idag är så rent att det i princip går att dricka, det var samma uppbackning av Motala Ströms Vattenvårdsförbunds undersökningar och arbeten som ledde till att Holmens (dåvarande Holmens Bruk) i Norrköping kom att bli pionjärer på slutna system som minimerade utsläpp från pappersindustrin. Ett annat av de tidiga problemen när det gäller att bottnar dör.
GillaGilla
SMHI har berättat om situationen i Östersjön i över 40 års tid, problemet är bara att ingen lyssnar. Anser du att Naturvårdsverket har bättre koll på läget i Östersjön? Det är SMHI som utför den största delen av syremätningarna i Östersjön – på uppdrag av Naturvårdsverket. I SMHI:s arkiv finns data från de senaste decenniernas syremätningar, tillgängliga för både forskare och allmänhet.
Vad menar du förresten med ”flagnater”?
GillaGilla
Hundra procent fel Johan,
inte illa. NEJ SMHI har INTE berättat om situationen i Östersjön i 40 års tid. Så sent som för 25 år sedan ville SMHI inte förstå problematiken! Jag har själv varit närvarande när representanter för det som blev Blå sidan på Naturvårdsenheten försökte få SMHI att förstå problemen med Östersjön och när SMHI:s folk möjligen undantaget Polman som inte var närvarande när jag var med pappa ngn gång och som jag heller inte träffat och diskuterat situationen ur Humanekologisk synpunkt med över kaffet på militärövningar där man stötte på flera av de gamla riktigt djuputbildade meterologerna. SMHI har även i artiklar lyckats misstolka så enkla saker som hur svavel och andra utsläpp sprider sig och det tog i det fallet mer än 15 år att få SMHI att förstå vissa kemiska reaktioner som händer när nerfall sker i granskog till skillnad från lövskog. Det fanns ändå verkligt skickliga vetenskapsmän bland äldre meterologer till skillnad från efter 1990 då kvalitén på publicerade undersökningar och utredningar lämnar mycket övrigt att önska!
De som talade och faktiskt fick samtliga svenska myndigheter, och även stor del av allmänheten att förstå problematiken var bl.a. Perry Jovén, Folke Aagard, Valfrid Paulsson, samt även min egen far som var frekvent intervjuad av tidningar, radio och tv om problem i Östergötland från 1955! SMHI har inget att hänga i julgranen efter 1950! Inte när det gäller problemen i t.ex. Östersjön. Vänligen gå tillbaka och läs baslitteratur i geologi, oceanografi och havsströmmar. Tyvärr är kurslitteraturen från 15 år efter flumskolans införande på grundskolan bedrövlig på högskolenivå för blivande meterologer. Läs den kurslitteratur som finns för engelska och franska blivande. De har djupet som saknas här!
De senaste decenierna????? NEJ SMHI erbjöds när Gamer’s laboratorium lades ner samtliga riktiga mätningar av syresättningar, erbjöds återigen 1995 – den gången av undertecknad! inte de bedrövligt urvattnade siffrorna(för få mätstationer) som Ni hade. Skälet att Ni erbjöds var att jag blev ombedd att förmedla rätten till samtliga rådata i Östergötland-norra Småland och hade möjlighet att förmedla kontakten med andra. Jag upptäckte när jag skrev min C-uppsats om Vattenvägarna in till Roxen i äldre tider där jag utifrån 43 parametrar inkluderat verklig landhöjning, erosion, syrehalt, micromiljöer runt kontrollstationerna (det Ni skulle haft om Ni haft allt var mätningar som minst på var 800 meter längs kusten. Glöm att Ni har det. Det fanns inte ens i SGI:s arkiv än mindre i SMHI:s). För övrigt var samma bedrövliga situation om förståelsen för verkliga rådata det som gällde när det gällde temperaturmätningar, kemiska provresultat utanför de som Motala Ströms Vattenvårdsförbund har eller rättare sagt hade i sina arkiv. Naturvårdsverket har bland sina i Vadstena Landsarkiv arkiverade föregångare till Naturvårdsverket
SMHI har inte ens riktig vattennivå för 1500-talets Östersjö, än mindre för år 1000. Kan man inte sin historiska bakgrund till problem idag, inklusive micromiljöer som finns i det känsliga kusskärgården, då har man inte mycket på fötter! Kan man inte använda sig ens av Melins refererade mätdata för Sveriges floder (Melin Ragnar, Vattenföringen i Sveriges floder, Stockholm 1955) för att räkna ut rätt landhöjning antingen utifrån de uppgifterna eller från de källor Melin använt sig av, då förstår man inte Östersjöproblematiken, lika lite som man förstår hur Vättern har tippat och framför allt varför, då har man inte gjort sin hemläxa. Har man däremot tittat på verkliga värden och valt att inte använda sig av dem, frågan står i vissa fall öppen, så har vetenskapligheten åkt ut med värmen för kråkorna.
Flagnater är flockar av diverse kemiska ämnens reaktioner när de kommer tillsammans i bräckt eller salt vatten. Det trodde jag faktiskt var allmänkunskap. Det var det en gång i tiden.
GillaGilla
Uppenbarligen har flagnaterna fallit ur allmänbildningen någon gång under det senaste halvseklet. Din förklaring ”flockar av diverse kemiska ämnens reaktioner” är ganska vag, den kan du kanske förtydliga? Ett utmärkt tillfälle att göra en folkbildande insats – du kanske har en litteraturhänvisning till oss?
GillaGilla
Johan om det bara vore det som fallit ur allmänbildningen de senaste 40 åren. Inte 50. Så hade det varit en sak. Återkommer med en större artikel om dittan och dattan som var allmänkunskap även för gymnasister fram till 60-talets slut.
GillaGilla
Menas ftalater?
GillaGilla
Nej Ilija, ftalater är i sig ett problem som är större än vad som brukar framkomma i debatten. Inte samma alls.
GillaGilla
Viktig information om agrara samhällets utveckling före folkvandringarna. Utdrag ur Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, Johansson Inger E, C-uppsats Historia Linköpings Universitet VT 1993
GillaGilla
Varje ny artikel om Östersjöns miljötillstånd är idag en lisa för själen. Jag menar att denna oerhört viktiga fråga förbigås och fortfarande sällan diskuteras. Äntligen lite satsningar från EU. Men vem har sett det omnämnas i tidningarna? Först 100 miljoner euro (Bonus 169) och sedan 20 miljoner till konkreta åtgärder (främst norra Östersjön) har beslutats i EU parlamentet.
Håller med om att havsforskarna för 50 – 60 år sedan gjorde ett bra jobb. Då var det sämre med politikerna. Är det tvärtom i dag eller hur ska man tolka läget? Min en skolkompis för länge sedan var den första som åren runt 1970 i Nordiska Rådet tog upp frågan om Östersjöns miljötillstånd. Delegaterna rynkade på näsan berättade en som var närvarande.
Vi – allmänheten – behöver ha koll på vad pengarna används till. Används de bara till pappersskrivande på kontor?
Jag är mycket sur på forskare som talar emot syresättning. Varför avvisar man tankar på att rädda biologiskt liv, då det är på gång att kvävas av syrebrist? Kanske redan 100 kvadratmeter syresatt botten ken rädda arter av bottendjur från att helt utrotas. Förbättras deras livsrum sprids de överraskande snabbt. Jag tycker det är bra att SMHI tar upp det här. Den syrefria ytan är mycket större än så här. Jag tänker på alla skärgårdsområden där hårda bottnar har förvandlats till mjuka bottnar och med omfattande syrebrist. Åtminstone tillfälligt syrefattiga, vilket gör att bottendjuren dör. Redan för femton år sedan fick vi bevittna hur flundran lämnade sitt naturliga levnadsområde c 12 -20 m djup och flyttade upp till grundare vatten där den lever på småfisk. Vi fick bevittna hur fågelrika holmar blev tomma. I dag finns ett annat facit att slå upp. Ejdern minskar i hela Östersjön. För fyra år sedan märktes att ejderns beteende ändrade. Dessutom dog ovanligt många av de kläckta ungarna. För oss som bor i skärgården och är intresserade går det lätt att gissa orsaken. Näringsbrist. Forskarna har konstaterat brist på tiamin B1 vitamin. Pusselbitarna faller på plats, men varför detta fruktansvärt sölande med pusslet?
GillaGilla
Problemet Berra är att SMHI inte har en susning till aning om verklighetens utveckling. De är inte specialister på blå sidan. Det finns många mycket skickliga specialister på området bl.a på landets Länstyrelsers Naturvårdsenheters blå sida samt bland forskarna i Humanekologi.
Det som behöver till är inte heller politiker som är engagerade. Sådana finns, några av dem är själva verkliga experter till skillnad från SMHI. Östersjöns bottnar har en tickande bomb som kommer sig av att bottenslamet är fullt av gifter och läckage från t.ex. det senaste århundradets skeppsvrak många gånger innehåller mängder av för Östersjön farliga ämnen. Jordbruket är inte samma problem som det var, däremot att vi vid EU-inträdet åter fick vitmedel, flamskyddsmedel m.m. i större mängder än tidigare samtidigt som avlopps- och industriutsläppsproblemet på Baltikum inte löstes så snabbt som önskvärt hade varit när länderna blev fria.
Ett annat problem som sällan uppmärksammas men som har större betydelse än som framkommit när det sagts, är att det vatten som släpps ut (slutna system) från nedkylning i kärnkraftverk förändrat bottnarna upp till flera kilometer från utsläppen pga den lilla, oftast 1-1,5 grader C, högre värmen. Biotopiska situationen i kustbandet och på omgivande bottnar har försämrats drastiskt pga detta.
GillaGilla
Om någon hittar uppgifter om förekomsten av kadmium 3 – 4 cm ner i sedimenten i djupet på östra sidan av Gotland, så är jag intresserad. För fem år sedan fanns uppgifter om mycket stor förekomst av kadmium på nämnda plats. Mest sannolikt att tungmetallen härstammade från översvämningarna i Mellaneuropa åren runt milleniumskiftet. Stora mängder handelsgödsel sköljdes då ut i Östersjön. Tunisisk och Marockansk fosforgödning innehåller stora mängder kadmium. Min uppfattning är att det finns krafter som försöker mörka denna viktiga information. Har jag rätt?
GillaGilla
Vet inte om jag tror på att översvämningar i Medelhavet resulterade i kadmiumficka på östra sidan av Gotland. Misstänker starkt annan bakgrund. Skall undersöka.
GillaGilla
Översvämningarna inträffade i Tyskland, Polen, Tjeckien, m.fl. länder. Vattnet rann ut i Östersjön via olika älvar. Wisla kanske främst.
GillaGilla
Nja Berra,
rätt och fel. Under en kortare tid efter peaken i senaste Istiden rann floderna i södra Östersjön inte ut i Östersjön utan flödade över söderut. Men vi kan ta det en annan gång. Tar alldeles för lång tid att förklara varför här.
GillaGilla
Nu har jag frågat ett antal rutinerade kemister, men ingen av dem hade hört talas om ”flagnater”. Ett par av de tillfrågade tog studenten före 1968, så de bör vara bildade människor. Kan du nu upplysa oss om var du hittat dina uppgifter om ”flagnater”?
GillaGilla
Johan,
rutinerade kemister är sällan över 70 år gamla. Det var av di gamle de som nu är borta efter mer än 80 – 90 års levnad jag lärde mig det första gången. Andra gången när jag jobbade med farligt gods och flagnater användes som begrepp i div. specialskrifter.
GillaGilla