under en längre period (över 20 år) gjorde att fler barn överlevde upp till vuxen ålder. Det vi ser om vi tittar noga på agrikulturella historien i Norden, för det var nordbor inklusive folk från Jutland och från Tjust som först började röra på sig söderut. Tänk om de sk. klimatforskarna lärt sig historia. Tänk om de kunnat läsa latin och som sämst arabiska språk. Det finns en extrem mängd samtida källor, tvärt emot vad även många historiker tror, bevarade genom att skrifter bevarats i den östra delen av Medelhavet. Bland alla dessa finns kända som Tacitus, som oftast citeras utifrån sin
andra med Romarrikets fall som har sin början redan när den förste icke romaren, faktiskt en halv-got blev utsedd till Romersk kejsae under den sk. kejsartiden, och som fick sin stora upplösning när kejsar Valens mördades (av en gotisk ledare/härförare/kung). Samtida författare lätta att få tag på för de som vill lära sig lite själva från den senare perioden är t.ex.
Ammianus Marcellinus,
Roms historie i det fjerde århunrede e.Kr., Arendal 1877
The later Roman Empire, Harmondsworth 1986
Rerum gestarum libri qui supersunt, Leipzig 1978
Eunapius Fragment 39M
Live of the Sophists, transl. W C Wright Ph.D.,London 1921
Vitae sophisarum, Romae, 1956
Eutropius Book I och II, ed EC Marchant M.A., London 1899
Jordanes, Getica
Origin and deeds of the Goths, Princeton, N.J., 1908
Orosius
Seven books against the Pagans, Washington DC 1964 (ingår i serien The Fathers of the church)
Historiarum adversos paganos libri vii, Lipsiae 1889
Zosimus
New history, Sydney 1982
Neue Geschichte, Stuttgart 1990
men de mer intressanta uppgifterna kommer ner till oss via
Ora Maritima
‘Jordanes’ Dio som var en grek som kom i bråk med romarna och i mitten av första århundradet blev utslängd från dåvarande Romerskt område och via en handelsplats för Getae söder Ungerska Pustan längs Donau tog sig upp till Getaes handelsplats vid norra Visla och över havet till Getaes hem på ön uppe i den norra Oceanen. Hans bok om den exilen är ‘försvunnen’…. kan ha återfunnits härom året av en amerikansk forskare med rötter i gränstrakten mellan Turkiet och Irak. Senast jag hörde om den var den under källkritisk analys och tolkning. Oaktat detta så finns det idag över 50 tal bevarade som Dio höll där han berörde samhällsskick och natur här uppe i Norden. Att Dio som jag talar om verkligen var den som Jordanes hänvisade till och som många historiker inte trott existerat, var verklig berättar utöver hans egna bevarade tal även Philostratus om i Lives of the Sophists där han berättar att Dio var författare till boken om Getaes historia. (Obs Getae kom från norr inte från Turkiet eller Iran som en del försökt få det till. Dokumenterad första gången när Vigotha elf som kom brusande ner i norra Oceanen från mitten av landet finns beskriven i ett par B2 handskrifter av Ptolomy’s verk
Dio besökte under sin 14-åriga exil någon gång runt år 50 e.Kr. det avlägset liggande landet Getae. Men han var inte först. En av de andra stora romerska historikerna besökte som minst den norska kusten före detta.
Ablabius, kejsar Konstantin den stores Ablabius. Den historiske Ablabius var på sin tid(300-talets första hälft) en av de mäktigaste männen i hela Romarriket. Hans var en av de få på 300-talet som på grund av sin maktposition och i sitt ämbete inte bara hade möjlighet att träffa gotiska ledare och soldater. Hans starka position från tiden i Arles när Konstantin den store bara var Caesar och fram till de höga posterna han beträdde under åren gjorde det omöjligt för honom att inte ha fått god kontakt med germaner i allmänhet och goter i synnerhet.
Historien om Ablabius börjar i Estathius. Föräldrarna beskrivs som obskyra. Familjen var ju varken romersk eller grekisk. Ablabius far var sägs i vissa källor vara av gotisk släkt, i andra av alansk härkomst. (Detta med alansk har fått en del historiker att tro att Alanerna härstammade från område i nuvarande Iran. Dock är alansk en beteckning som används om en grupp med germanskt ursprung i vissa översättningar till latin samtidigt som samma personer, t.ex. Sveinar, Kol, Stein, Gudomar m.fl. också kallas ‘halaner’ respektive ‘reidgetaes’ m.m.
Men åter till vädret och klimatet. Det finns ett otal källor som berättar om och bekräftar pollenanalyser som gjorts i Norden och norra Tyskland. Människor började röra på sig efter att nyodlingar först tagits upp och det trots betydligt bättre odlingsmetoder inte fanns land så att det räckte till alla. De som först rörde på sig var handelsmän. Handelsmän hade tvärt emot vad vi blivit upplysta om färdats långväga sedan slutet av Bronsåldern, via Oder, Visla (Weissel) tog de sig ner sjövägen till Ungerska Pustan vidare via Donau österut samt via Volga och ‘stora’ Dnjepr tog de sig till norra delen av nuvarande Ukraina. Ett större antal bosatte sig där redan under första århundradet. Deras uppgifter finns bevarade. Bl.a. den märkliga omständigheten att dessa nordbor var vana (!) att betala 10:e i skatt till sin härförare och därför frivilligt (!) betalade skatt där de kom. Detta har många missat eller inte läst när de gått igenom de gamla källorna. Men som sagt pollenrapporter, arkeologiska utgrävningar av boplatser m.m. berättar tvärt emot vad de sk. klimatforskarna påstår att det var vid tre olika tillfällen efter vardera minst 20 års goda jordbrukstider som nordbor och de som bodde i norra delarna av Germanien började röra på sig. Precis som vikingarna gjorde långt senare.
Det där med historiska källdokument från 200 talet f.Kr fram till 555 e.Kr. de har Klimatologerna missat, glömt eller struntat i. Verklighet gäller före datateorier! Citat ovan från mitt eget manuskript Den Gotiska Mosaiken. Se även Goter och Romare När hände Vad?, Norah4history sida
Norah4you's Weblog 