Tvärt om

”Världen pratar klimat och miljö när det inte finns andra mer påträngande bekymmer, skriver GP:s Abraham Staifo.” Abraham Staifo: Klimatångesten tar paus, GP Ledarsidan 14:e oktober 2010

Det finns andra mycket mer påträngande bekymmer, som rent dricksvatten, föroreningar i vattendrag, sjöar och hav. MEN att lösa de problemen skulle kosta mer än 10 gånger mer än vad den sk. klimathotet skulle kosta att lösa. Sk. Klimathotet? Ja verkligheten är den att något klimathot har aldrig funnits! Som jag skrev:
”De sk forskarna börjar kanske bli oroliga nu när det avslöjats att det inte finns något CO-2 hot ens om man räknar med alla planerade byggnationer….. Skrev om det härom dagen. Dags att kyssa CO-2 hotet Good bye MP, Norah4you 21 september 2010
Se även: ”Slowing climate change requires overcoming inertia in political, technological, and geophysical systems. Of these, only geophysical warming commitment has been quantified. We estimated the commitment to future emissions and warming represented by existing carbon dioxide–emitting devices. We calculated cumulative future emissions of 496 (282 to 701 in lower- and upper-bounding scenarios) gigatonnes of CO₂ from combustion of fossil fuels by existing infrastructure between 2010 and 2060, forcing mean warming of 1.3°C (1.1° to 1.4°C) above the pre-industrial era and atmospheric concentrations of CO₂ less than 430 parts per million. Because these conditions would likely avoid many key impacts of climate change, we conclude that sources of the most threatening emissions have yet to be built. However, CO₂-emitting infrastructure will expand unless extraordinary efforts are undertaken to develop alternatives. ^” Future CO2 Emissions and Climate Change from Existing Energy Infrastructure, Steven J. Davis,Department of Global Ecology, Carnegie Institution of Washington, 260 Panama Street, Stanford, CA 94305, USA.Ken Caldeira Department of Global Ecology, Carnegie Institution of Washington, 260 Panama Street, Stanford, CA 94305, USA, H. Damon Matthews Department of Geography, Planning and Environment, Concordia University, 1455 de Maisonneuve Boulevard West; Science 10 September 2010: Vol. 329. no. 5997, pp. 1330 – 1333.
Inget klimathot, Norah4you 5 oktober 2010

Någon som helst risk för att Vattennivån i Göta Älv skulle stiga om havsytan stiger, vilket är diskutabelt läs på Archimedes princip, finns inte heller. Innan landhöjningen, vilken ännu inte är avslutad i vårt land, som skett de senaste 2000 åren, i snabbare takt norröver än söderöver (dvs landet har tippat och tippningen fortgår än i dag), när havsytan gentemot Ferroscandia i Västerhavet stod mer än 12 meter över dagens som minst (varierade med årstider och var längs kusten vi talar om, och innan Vänern tippat ens så mycket som den gjort från 1000 talet till nu, innan älven reglerats o.s.v. så finns det dels en skriftlig uppgift som nästan är 2000 år gammal, på 50 år när för att ge mer besked, där en älv som forsade fram från det inre av ön i norra Oceanen kallades Vigotha Elf(!) Jag har skrivit om den på flera ställen i mina bloggar med angivande av referenser. På den tiden skapades genom förslamning en hel del av den lera som finns längs älvens stränder och i botten där man inte muddrat. På den tiden liksom tidigare och senare. Varje vattendrag medför erodering längs ner. När landet fortsätter tippa, så är problemet inte att vattnet i älven inte skulle kunna forsa fritt ut i västerhavet men en ev. deltabildning i yttre övärlden. Dock är detta heller inte något aktuellt problem.

Däremot har vi två stora problem i samband med vattenfrågan:

* En stor del av de utsläpp som görs ut i vattendrag innehåller kemikalier, kemikalierester, hormon- och medicinrester m.m. som INTE försvinner vid rening i reningsverk innan de når oceanerna. I sig är detta ett stort problem som gör det kostsammare att få rent vatten, för att inte tala klarspråk: En stor del av jordens befolkning har inte tillgång till ens acceptabel kvalité på dricksvatten. Men det är värre. När dessa i sig små mängder från varje utsläpp kommer tillsammans och med vindar och strömmar förs så de kommer i varmare vatten, så kan många av ämnena reagera tillsammans för att försämra vattenkvalitén på djur och växter i våra hav. Vilket i förlängningen självfallet drabbar människan inte bara genom att tungmetaller anrikats i varje steg på väg till föda på våra bord.

* Vi är rent ut sagt lata. Stor del av den föda som finns i t.ex. våra svenska skogar går till spillo. I stället låter vi i industrialiserade världen Brasilien och Argentina odla sojabönor för att utfodra våra grisar och ibland kor med. Sojabönorna är i sig tveksamt om de skulle odlas på åkrar som kunde använts bättre, men hur någon kan försvara att bulkfartyg går över Atlanten till t.ex. Sverige för att våra grisar och kor skall få föda, det förvånar mig.
Men födoproblemet finns på närmare håll också. Vem har inte sett Omega 3 reklamen. Observera att jag inte ifrågasätter Omega 3 i sig, men sättet att använda krill som är många fiskars föda och även vissa av valarnas; sättet att fiska inte bara ‘skräpfisk’ som i sig är föda för andra av havets djur och t.o.m. matfisk längs Afrikas kust för att i fiskfabriker göra om detta till Omega 3-olja är inte bara helt förkastligt, det finns andra och mer närliggande ställen där fiskleverolja som är lika bra kan ‘utvinnas’, det är dessutom ett bevis på vår lathet att inte se till att vi får tillräckligt allsidig kost i oss.

Men som sagt. De närliggande problemen bara i vattenfrågan kostar 10 gånger mer än vad beräkningarna för klimathotet om det funnits skulle kostat. Matfrågan i sig kostar mycket mer och det hade inte varit så svårt att föda världens befolkning om helhetssyn på vad som är rimligt när det gäller var man odlar var och hur långa sträckor mat som går att hitta på närmare håll skall transporteras hade varit frågan för dagen!