Och över alltihopa lyser moder Sol….

Varje gång som det sk. klimathotet kommer fram i debatterna, så hänförs än det ena skyfallet, den andra torkan, den tredje missväxten o.s.v. till klimathotet. Samtidigt ställer sig många frågan hur det kan vara så på ena sidan eller på norra halvklotet och helt annat på andra….. Kunskaperna som varenda svensk skolelev SKALL ha fått med sig från 7:an för att klara godkänt i ämnet geografi i 9:an, är så skrala numera (undrar om majoriteten av geografilärarna verkligen läst geografi och varit ämnes- samt stadiebehöriga lärare? Men det är en annan fråga) att det är dags att återigen (har påmint om det förr) dra lite fakta och försöka förklara vad det innebär:

”Om Du tar ett rep och mäter upp halva jordens diameter. Dvs 12 756 km delat med 2 och låter 10 km motsvara 1 cm på repet, så får Du ett rep som är ungefär 6 meter 37,8 cm långt. Ta detta repet med Dig ut på skolgård, parkeringsplats, gräsmatta etc och be en kompis hålla en av ändarna medan Du slår en cirkel användande repet som ‘passare’. Cirkeln motsvarar jorden.

För att förstå förhållanden mellan jordens storlek och våra högsta berg samt djupaste havssänkor, så kolla upp i kartbok hur högt Mount Everest är. 8 848 m. Dvs. På din cirkelyta motsvarar Mount Everest en utbuktning som är mindre än 1 cm. Gör en markering.

Slå sedan upp Marianergraven, världens djupaste punkt i jordskorpan. 10 911 meter. Med andra ord, något mer än en 1 cm inbuktning från din cirkel. Det Du då ser är hur liten del av den totala jorden som vi människor över huvudtaget har varit uppe på eller nere i för att nosa på kunskaperna om.” Grundkurs i geologi för svenska klimatfantaster, Norah4you 19 november 2008

Övningen är en övning som brukar rekommenderas för att 7-e klassare som läser första kapitlen i Geografiböckerna dvs de om jorden skall få en visuell upplevelse av hur lite vi människor egentligen vet om vår jord. Allt det som inte är längre in på den stora cirkeln än 1 cm eller utanför densamma 1 cm, har vi antingen ingen eller mycket liten kunskap om det kemiska förloppet.

Om vi sedan backar till tidigare årskursers geografi inom SO-blocket, så lär sig eleverna om vattnets kretslopp. (Det finns motsvarande kretslopp för t.ex. kol, metan o.s.v.) Det första som elever får lära sig är att havsyta ALDRIG är en fast fixerad punkt. Havsytan på en plats, vilken som helst på jorden, är ett medeltal över ett år. Då skall man komma ihåg att även i ‘vår’ Östersjö varierar vattenytan under dagen, under året o.s.v. En ‘normal’ variation kan vara +/- 1 meter även under en och samma dag beroende på vindar, hur månen står, lufttryck o.s.v. Skillnaden ute på oceanerna kan vara upp till 41 meter skillnad när månen står som närmast eller längst ifrån en viss plats om vindar, har ni glömt Passadvinden, Monsunen, Pastralvinden, Föhn o.s.v., påverkar platsen där mätningen sker. Nu är det ännu mer komplicerat i verkligheten beroende på luftfuktighet, årstid, solens förhållande till månen, solens avstånd och vinkel till jorden o.s.v. Men för enkelhets skull håller vi oss här till Vattnets kretslopp.

Vattnets kretslopp börjar och slutar i havet. Allt vatten oavsett om det är i moln, faller på land, finns i sjöar och bäckar, finns i växtlighet eller människor, finns i glaciärer eller ligger som snö på marken, strävar efter att nå så långt ner, närmare jordens medelpunkt, som det är möjligt. Vattenånga bildas ute över ocenanerna och stiger upp, förs med vindar i olika riktningar, faller ner som snö eller regn på barmark, på gammal snö och glaciärer o.s.v när vattenångan pressats upp över land (inte längre kan följa havsytan). Vatten som faller ner binds till viss del i marker som kan ta emot vatten, i växtlighet och i levande varelser. Vattnet strävar mot lägsta punkten och hamnar förr eller senare i haven igen. Se Diagram över vattnets kretslopp, Usgs.gov/edu

När man talar om översvämningar i t.ex. Kina så är detta en gammal företeelse att floder svämmade över sina bräddar. I gamla tider var det förutsättningen för att få bra skördar att kunna utnyttja det flodslam som bildades där floderna svämmat över i Kina likaväl som längs Nilen i Egypten. Det som hänt är att vi människor blivit fler och byggt bostäder på platser ingen förr skulle byggt på. När det talas om stora jordskred i t.ex. Indonesien så beror detta ofta på en kombination av var man byggt bostäder, ofta på lerjordar i sluttningar, och att man avverkat skog som förut bundit vatten så att lerjordarna inte blev övermättade.

Övning: Ta och mät upp en vanlig lera 10cm hög, 10 cm lång och 10 cm bred. Se hur tunga vikter du kan placera på dem. Ta sedan leran och placera den i ett större kärl samt börja röra, pressa o.s.v. vatten kommer ut och den ev. ‘jordmån’ du får kvar klarar inte några större vikter. Tänk på Tuveraset för att få ett enkelt och näraliggande exempel på vad som händer om man bygger bostäder på fel sorts ‘mark’. Har du haft kvicklera som kub, så får du dessutom bara lervatten när du rört om.

Det nästa som alla elever skall ha lärt för att få godkänt i ämnet geografi är skillnaden mellan geografiska och magnetiska polerna. Vi har nämligen en poldrift. T.ex. är magnetiska nordpolen som en gång låg närmare där Grönland ligger på väg bort från den geografiska nordpolen mot Ryssland. Det vi vet är på väg att hända, även om vi talar om 10.000-tals år in i framtiden är också att polerna bytt plats. Inte så att jorden snurrat upp och ner utan bara rent polbyte. Svårt att förklara så jag hoppar över det.

Vi som lever på land lever på tektoniska plattor som alla som gått i svensk 7:a de senaste 40 åren fått lära sig. Dessa dras mot varandra, kolliderar eller stöter bort varandra repellerar och ger upphov till t.ex. jordbävningar och vulkanutbrott. Låna en 7:e klassares geografibok för närmare upplysning.

CO2-värdet har varit detsamma utanför centrum av mycket tätbebyggda områden, dvs mycket små och lokala förändringar, så länge CO2-värdet kunnat mätas. Observera att vi talar om samma avrundade 0,04% idag som fanns upptagna i skolböcker i slutet av 1800-talet, på 1920-talet, på 1950-talet och idag. Den enda förändringen som skett under alla dessa år är att 6:e decimalen som inte påverkar eller kan påverka vår avrundning rör sig upp och ner en enhet. Dvs 0.000001 upp och ner.

Jordens medeltemperatur har ALDRIG ens idag existerat faktiska siffror för. Detta pga jorden till mer än 70% består av vatten eller hav och att bara 1 % av dessa 70 % någonsin haft fasta väderstationer över längre tid än 40 år. Den mätning som sker från sateliter använder sig inte av de traditionella mätningarna 1 meter över respektive 1 meter under vattenyta respektive vid vattenyta samt i förekommande fall i den traditionella mätningen 3 meter ovan havsbotten. Det sateliter kan mäta är återstrålningen. Vilket inte är exakt detsamma som temperatur vid vattenytan över eller under densamma…..

Det antal som finns på land är alldeles för litet eftersom temperatur precis som landhöjning är något som kan skilja mellan två närliggande orter. All fantasi i form av databeräkningar, interpoleringar och extrapoleringar utifrån andra grundförutsättningar, andra jordmåner, olika höjd över hav respektive avstånd till större vattendrag, skillnad i vindar o.s.v. är ren och skär fantasi.

Sedan har vi erosion i olika former, solvindar och annan fysisk påverkan på jorden utifrån o.s.v. men förstår man inte det enkla är det dumt att gå in på det mer komplicerade. Se även: Fakta som alla bör känna till, Norah4you Miljöfrågan-sidan

Vad händer egentligen med jorden, DN 10 augusti 2010
Vi kan vänta oss fler extrema händelser, Expressen 10 augusti 2010 Ja jag som i dagarna blir 61 år minns ett antal extrema händelser på samma platser minus Ryssland som hände under 50-60 talen….. så inget nytt under solen….. Då hade vi t.o.m. sparbössor i hårdpapp som alla elever i min skola fick hem för att lägga på slantar i…..