I min bloggartikel Lösa bolinernas spekulationer fortsätter, Norah4you 12 juli 2010 påpekade signaturen Hasse 20.35 en mycket väsentlig sak:
”Förstår inte hur stadsvetarna tänker. Skulle Reinfeldt ha offentliggjort att det förekommer rykten om att Littorin har köpt sex? Innan ens Aftonbladet ens har skrivit om det? Eh… låter inte så ”stadsmannamässigt” i min bok”
I klartext:
Menar Aftonbladet, Expressen, GP, SVD och DN att Reinfeldt skulle talat om ett obevisat rykte som vid det laget inte ens skvallertanten Aftonbladet hade fört vidare? Goddag Yxskaft. För vad annat kan sägas när man förmedlar sådana påhopp på Reinfeldt.
Reinfeldts hantering kritiseras, GP 12 juli 2010
Insyltad i onödan, Expressens ledarsida 12 juli 2010
Reinfeldts hantering kritiseras, SvD 12 juli 2010
Moderaternas krishantering sågas, SvD 10 juli 2010
Reinfeldt mörkade om Littorin, DN 11 juli 2010
att sedan Aftonbladets chefredaktör gör bort sig och visar att han inte ens förstår vad som krävs för källkritisk analys av en källa när han påstår att kvinnan är trovärdig, på så lösa boliner och fyra år efteråt, Jan Helin: Sex lögner och Littorin, Aftonbladet 11 juli 2010 säger tyvärr en hel del om möjligheten att lita på artiklar i Aftonbladet framledes. Men det har de kanske missat? Även en del om svenska utbildningens sk. kvalité….
Näste i raden är Expressen som försöker sina gamla trix igen: Littorinaffären säker regeringen, Expressen 13 juli 2010
Nej OM detta påverkar människors val på valdagen, så är det skvallerpressens försök att bortse vad som gäller enligt svensk grundlag och i svenska lagar. Att flumskolan lämnat mycket övrigt att önska är en annan sak.
Men att försöka få det till att någon som inte är bevisad i domstol att ha gjort något, gjort det för att massmedia säger så, och att statsministern borde talat om att Littorin beskyllts för något som inte ens Aftonbladet eller Expressen har rätt att sprida vidare om de läst såväl Tryckfrihetslagstiftning som Brottsbalken och liknande ärenden som varit uppe i HD där båda dessa lagtexter åberopats, det är väl magstarkt att tro att svenskar går på vad som helst bara för att Expressen ansluter sig till Aftonbladets påhopp på Reinfeldtregeringen ännu en gång! Observera att om Reinfeldt sagt något = spridit rykte vidare, så hade det varit brottsligt. Med andra ord vill Expressen och Aftonbladet få folk att tro att Reinfeldt borde begått brott för att media så önskar. Är de aldrig nöjda 😛
DN, vilka annars, försöker dra växlar av opinionsundersökning beställd av Aftonbladet och Expressen, läste jag verkligen rätt de två tillsammans, hos Demoskop….. Minskat förtroende för Reinfeldt, DN 13 juli 2010
Minskat förtroende för Reinfeldt, SvD 13 juli 2010
På förekommen anledning ber jag 09.34 den som påstår sig vara ‘gammal moderat’ användande ett IP-nummer, ett som tillhör de Rödgrönas skara, slutas upp med dumheterna per omgående. Observera att jag redan i mitten på 70-talet i samband med frivillig militär utbildning gav säk tillstånd att för all framtid avlyssna mig.
Norah4you's Weblog 
Saken är nog den att med en ordentlig källkritik skulle kvällspressen inte ha något att skriva om. Kanske låter hårt men det är den känslan jag fått efter alla dessa år.
GillaGilla
Jag misstänker att Du har rätt Joakim.
GillaGilla
Jo men kruxet är ju att ab har fabricerat
historien fattar vilken åsna som helst
GillaGilla
Kalle,
att historien som AB presenterat inte håller eller är trovärdig, innebär inte logiskt att AB skulle vara de som fabricerat historien. Forcerat, feltolkat i bästa fall, under alla händelser försökt koka lyxsoppa på en spik utan basråvara och med diskutabel kryddning. Gjort bort sig helt enkelt.
GillaGilla
Varför skulle hon inte vara trovärdig?
För att hon är kvinna, eller på grund av tidigare sysselsättning?
GillaGilla
Bengt Svensson,
många skäl till icke trovärdig. Inte något har med könstillhörighet eller tidigare sysselsättning att göra.
1. Hon har inte något som efter källkritisk analys har källvärde över noll som styrker hennes muntliga uppgifter. Att tycka sig känna igenom honom i media nu, efter fyra år, är magstarkt för att tala klarspråk och inget som stöder hennes berättelse för att tala källkritisk analys.
2. Uppgift om telefonnummer i en telefonkalender säger inget om hur, när eller var personen som har telefonnumret fått telefonnumret eller att telefonnumret ringt upp henne. För det skulle det krävts telefonlistor från 2006. OBSERVERA att inte ens om sådan telefonlista funnits OCH det samtidigt funnits oberoende bevisning, inte bara muntlig från henne eller någon hon känner, att Littorin skulle besökt hennes lägenhet, så hade det funnits ens ett indicie på att han skulle gett henne betalt för sexuell tjänst. OBSERVERA detta faktum noga.
3. Anonyma mail är inte värda ett dyft som källa. IP-nummer går att förfalska. Om man inte samtidigt som man öppnar ett mail första gången spårar riktiga IP-numret, så är källvärdet i sådan källa noll.
4. Filmade filer på en laptop har källvärde noll så länge inte SKL analyserat dem. Du kan fås att tro vad som helst med skickliga programmerares hjälp och det är inget som du kan avgöra ens om du tittar på filen. Tvärt om varje gång du tittar på en fil så försämrar du värdet i och med att filen inte återskrivs på samma fysiska plats där den fanns innan du såg den. Det gör att både mixtrade filer och riktiga efter många gånger kan ha fått extra positioner som hänvisar hittan och dittan och där ingen vanlig skicklig hacker eller liknande har kunskap nog att analysera hur den ursprungligen såg ut när den kom till laptopen eller nästa steg – var den mixtrad med innan dess.
5 Närhetskriteriet falerar, så också tendens återstår att få fram syftet.
Som sagt könstillhörighet och tidigare sysselsättning har inte ett dyft med källkritisk analys att göra. Hade man lagt till det, så hade det kanske t.o.m. verkat som svartsjuka eller liknande. Men det finns som sagt var inget som har med källkritisk analys att göra som tyder på något sådant syfte.
GillaGilla
norah4you
Du verkar blanda ihop trovärdighet med bevisläge eller nåt. Inte en enda av dina 5 punkter handlar om trovärdighet, ändå är det det du åberopar.
1. Är det känt sen tidigare att kvinnan brukar fara med osanning?
2. Har hon något motiv för att ljuga?
Jag har inte något annat än möjligtvis antydningar att hon skulle vara köpt av tidningen, men då är det ju tidningens arbetssätt som skall angripas i så fall.
Men man kan ju ställa samma frågor om motparten
1. Är det känt sen tidigare att Littorin brukar fara med osanning?
2. Har han något motiv för att ljuga?
GillaGilla
Nej Bengt,
om det är något jag inte gör, så är det det.
Inget av de frågeställningar Du räknar upp har ett dugg med källkritisk analys att göra. De har däremot med en eventuell domstols behandling av bevisläget att göra. Mina 5 punkter däremot är de som alla som läst vetenskapsteori är väl medvetna om utgör basen för att någon källvärdering skall kunna göras.
Däri ligger skillnaden.
Det är helt ointressant om person X (vilken som helst, flickan, Littorin, journalist på Aftonbladet etc) brukar fara med osanning. Det är en subjektiv värdering som inte har ett dugg med källkritisk analys att göra.
Syftet har jag redan tagit upp och det har att göra med att närhetskriteriet fallit och i sig gjort hennes utsaga som bäst obestämbar. Att då komma efter fyra år och dessutom beskylla Littorin för något han skulle gjort innan han blev minister och som om utsagan var sann varit preskriberat för två år sedan, ställer henne syfte – det du kallar motiv – i mycket dålig dager källmässigt.
Så ledsen, men det är du som blandar ihop bevisläge och källvärde.
GillaGilla
Juridiskt kommer det aldrig att prövas, så det kan vi lämna därhän. Jag kan bara konstatera att gäller det att bedöma ord mot ord, så verkar även moderaternas ledning ha tagit ställning och agerat därefter. Och dom kan har nog bara tillgång till Littorins trovärdighet.
Vi kan du titta på din punkt 4, när vi skall bedöma din vetenskaplighet. Det kan alla tekniker lätt konstatera att det är bara hittepå det du skriver. Filmade filer på en laptop förvanskas inte hur många gånger du än kopierar dom, det är det som är vitsen med digital teknik. Och filerna skrivs inte om när man tittar på dom heller, dom läses bara. Det krävs en fysisk skada på hårddisken för att data ska gå förlorad.
GillaGilla
Bengt Svensson,
hittepå står Du själv för.
Om Aftonbladets rader kommer att prövas juridiskt eller inte, det återstår att se.
Däremot borde du om du kan det minsta om datorer veta att det jag skrev är sanningen. Vet du inte det så tillhör du de sk. snillen som tror att de kan, men i verkligheten klarar sig mycket dåligt utan manualer och verktyg när de skall analysera datorer. Två laptoppar i bekantskapskretsen har bara senaste vecka fått den typen av mycket vanliga problem. Riktiga datasnillen inte de som bara fått betyg i datakunskap på senare år har råkat ut för detta. Dra något gammalt över dig i stället för att snacka goja.
GillaGilla
Dagspressen lyckas åstadkomma massor med artiklar varje dag. De flesta artiklarna med ganska så mycket innehåll. Det blir många sidor, spaltmeter och bilagor. Det är mycket duktigt av dem att lyckas få ihop denna mängd med ord och bilder. Imponerande.
Allt är ju inte nyheter då. Men en stor del. Och dessa nyheter har ett bäst-före-datum – dvs i dag! I morgon så är de oftast inte värda att publicera.
Det säger sig ju självt at i detta läge så vore det ju katastrofalt för tidningarna att kolla för mycket vad de för in.
Vissa tidningar gör det mer – och vissa mindre. Aftonbladet och Expressen hör nog till dem som kollar minst.
Motiveringen är ju att tidningarna utgår ifrån att läsekretsen hellre köper tidningar och läser tidigt än att de vill läsa korrekta artiklar.
De kanske har rätt – eller fel där. Vet inte.
Dessutom – jag tycker Bengt har en poäng.
Du Norah angriper Afronbladets rapportering för att den inte håller för en källkritisk analys.
Kanhända – men det är ganska uppenbart från ditt sätt att resonera om källkritik – att det gör nästan ingenting. Bl.a. så kan man inte lita på vad folk säger.
Om man inte kan lita på vad folk säger så lär det bli i stort sätt noll sidor nyheter i en tidning. Lite hårdraget iofs. Kanske kan man skriva om den bortsprungna katten. Det är ju egalt om det är sant eller ej. Så – det vågar man nog skriva.
Men … artiklar om riktiga och viktiga saker lär det bli ont om om man stryker det som inte håller för dina kriterier.
Det kanske vore bra om så var fallet på sätt och vis. Väldigt mycket som står i dagspressen är fel eller lögn. Det vet var och en som var med när något hände. Beskrivningen i tidningen är annorlunda.
Men – Norah – vill du inte ha dagstidningar att läsa? Tidningar som skriver om något intressantare saker än bortsprungan katter?
GillaGilla
Wunder, 13 juli 23:22.
Nej det blir inte alls ont om källkritiskt kontrollerade artiklar är kravet. Norrbottenskuriren är ett bra exempel. Östgöta Correspondenten oftast också ett bra exempel. Observera att det inte handlar om, om jag håller med deras slutsatser eller inte utan om de presenterar material de kollat källkritiskt.
GillaGilla
Jag håller med norah4you jag. Varför blanda in något så trivialt som vem som har högst trovärdighet. Fan, fallet är ju preskiberat sen nästan två år tillbaks, det borde horan veta om. Det innebär ju att horan fortfarande bara är hora och Littorin är lika trovärdig som innan. Så bry er inte om bevisläget. Det är ju inte trovärdigheten det handlar om. det är bevisen. Horan eller Littorin. Vilken av dem är mest bevis? Det är ju precis som vanligt. Ord står mot ord. Det kan vara en fru mot sin man, en hora mot sin torsk eller en pedofil mot sitt barnsliga offer. Fast framförallt. Är det preskiberat så är det bara bra. Jag komer självklart att rösta på Littorin. Hmm? Vart är han?
GillaGilla
ord ett, rad åtta, skall det såklart vara ”bevisläget”. (Inte trovärdigheten.)
GillaGilla