Det var på tiden att krav på legitimering av lärare kom.
”Endast den som har yrkeslegitimation får ges fast anställning i skolan och endast legitimerade lärare ska få sätta betyg. Det skriver de borgerliga partiledarna Fredrik Reinfeldt (M), Maud Olofsson (C), Jan Björklund (FP) och Göran Hägglund (KD) på Dagens Nyheters debattsida.”.
Yrkeslegitimation införs för lärare, GP 12 april 2010 Yrkeslegitimation införs för lärare, SvD 12 april 2010
Eller som det står i debattartikeln:
”I vårpropositionen tar vi ytterligare ett steg och satsar en kvarts miljard om året under kommande år på att kvalitetssäkra läraryrket. Den viktigaste faktorn för goda resultat i skolan är en kvalificerad och engagerad lärarkår. Regeringen föreslår därför att en yrkeslegitimation för lärare och förskollärare införs från den 1 juli 2012. Tanken är att endast de som har legitimation ska ges fast anställning i skolan. En person kan bli legitimerad på två sätt, dels genom lärarexamen, dels genom annan akademisk ämnesutbildning kompletterad med praktik och ett års pedagogisk utbildning. Vi föreslår också ett nytt mentorssystem och att lektorerna återinförs. ” Vi inför yrkeslegitimation för alla Sveriges lärare 2012, DN 12 april 2010
Nåväl, så långt så gott. Men nu är det dags för nästa mycket viktiga krav. Det är en sak att den offentliga skolan som institution idag har kommunerna som huvudman och att Skolverket därutöver kan godkänna privata skolor. Dock är det i längden helt orealistiskt att kommunerna får lärarnas löner klumpade i samma påse som de har till läromedel, lokaler och lokalvård. Där kommunerna kan välja att antingen styra om skattepengar helt eller delvis till annan verksamhet t.ex. höja lokalkostnaderna på skolor som ändå inte skulle kunna inbringa samma hyresintäkter som andra lokaler. Utifrån de pengar som kommunerna sedan valt att lägga på skolan har så privatskolornas ersättning per elev räknats. Det senare är i sig riktigt men även där är behovet på legitimerade lärare viktigt:
* Lärarlegitimation bör utfärdas på alla stadier som har Skolverket som tillsynsmyndighet.
* Den del av ersättningen för skolor som avser lärares löner bör plockas ut från ‘påsen’ och öronmärkas för lärarlöner. I korthet bör detta innebära att kommunerna och privata skolor får full ersättning för utbetald lärarlön om läraren är ämnes- och stadiebehörig samt har lärarlegitimation. Därutöver bör ersättningen till kommunerna gradvis sänkas så att de icke behöriga ‘lärarna’ endast ersätts med 75% av lönen.
Tillägg 09.41 ”Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén säger att förslaget om lärarlegitimation är efterlängtat.
-Den stärker skolans kvalitet. Det här, tillsammans med starkare behörighetskrav, stärker även läraryrket som profession, säger hon till TT.” Lärarfacken: Bra med lärarlegitimation, DN 12 april 2010
Förövrigt undrar jag varför Socialdemokraterna inte infört lärarlegitimation t.ex. under GP-s tid om de nu tycker att det är så bra men att förslaget kommer ‘först nu’…… S: Jättebra med lärarlegitimation, DN 12 april 2010
Tillägg 19.44 ”Fakta talar i övrigt sitt tydliga språk: 20 procent av dagens lärarkår är obehöriga. Det är inte någon bra utgångspunkt för en kvalitetsskola” Efterlängtad legitimation, GP ledarsidan 13 april 2010
Norah4you's Weblog 
Njae. Diplomerad lärare. I princip en vacker tanke. Ungefär som läkarlegitimation eller körkort eller nått.
Det är ett par, tre problem dock.
1. Man måste införa det gradvis. Det finns redan ett antal tillsvidareanställda som inte kommer att få legitimation med de regler som nämndes – både i skolor och förskolor. För att vara juste mot dem måste de då antingen få legitimationen eller få (med full lön eftersom de är anställda) ta de akademiska poäng som behövs.
2. Lärarhögskolan (som skulle vara cerifieringsinstans antar jag) har ett grundmurat dåligt rykte när det gäller kvalitet. En certifiering därifrån är kanske inte mer värd en en man köper från ett bluffuniversitet i USA.
3. Dagis (förlåt förskolan) inbegrips i certifieringstvånget. Där finns det två grupper – förskollärare och barnskötare. De har i stort sett gått samma utbildning. Men förskollärarens anses akademisk eftersom man har ett halvår med pedagogik mm. Nu är det så att de anställda på dagis läser hur mycket böcker som helst om barn och pedagogik och går på diverse seminarier. Inget som ger högskolepoäng dock. Jag skulle gissa att de som jobbat ett par, tre år på dagis (förlåt förskolan) är ganska likställda oavsett utbildning.
4. Det finns ingen generell lärarcertifiering. Min syn på lärare är att de skall vara mycket duktiga på och intresserade av de ämnen de skall undervisa i. Aldrig så mycket pedagogikstudier kan inte ersätta genuin kunskap och engagemang i ämnet. Skolor verkar tro att de kan anställa ett antal lärare och sedan använda dem lite här och där. Det tror jag inte går. Kan matte-läraren inte historia så har han inget på en historielektion att göra.
5. Akademiska studier är inte allt. En lärare skall kunna det som skall läras ut och ha viss fallenhet för att leda en lektion. En lärare kan (om han är engagerad) också växa med åren. En oengagerad och välutbildad lärare däremot blir aldrig någon succé.
GillaGilla
De Du nämner under punkt 1 skall INTE få gå före. De har i många fall sedan kommunaliseringen trängt ut eller hindrat ämnes- och stadiebehöriga lärare att få jobb. När jag härom året innan finanskrisen efter senaste skadan pratade med en som hade hand om anställningarna på Volvo, berättade denne att ett stort antal lärare sökt jobb för att de inte kunde få jobba inom skolan då kommunerna hellre anställde billigare obehöriga lärare. DESSA OBEHÖRIGA LÄRARE FÖR VÄNLIGEN KOMPLETTERA MED LÄRARUTBILDNING! INGET ANNAT.
Certifieringen borde falla på Högskoleverkets bord – lärarexamen + godkänt praktikår efteråt på samma sätt som man får ut sin BA, MA och så vidare.
Punkt 3 kan jag inte ta ställning till eftersom det finns alla möjliga typer av dagis idag och de föräldradrivna koperativen borde ha samma krav som vanliga dagis.
Du har fel skillnaden mellan ämneskunniga och de som läst ämnet samt pedagogik, metodik och didaktik (glöm inte de två sista) är att den förre visserligen kan sitt ämne men saknar all utbildning, kunskap och praktisk erfarenhet av att lära ut samt anpassa lärostoffet till enskilda elever. För detta krävs utbildning i Barn- och Ungdomars utveckling, socialpsykologi bitar samt pedagogisk, metodisk och didaktisk utbildning kombinerad med praktik!
Det hjälper inte om en lärare kan lära ut och har fallenhet för att leda en lektion. Ämneskunskapen måste alltid finnas i botten tillsammans med pedagogik, metodik och didaktik. Fallenhet för att leda en lektion har inte ett dugg med hur lille Agust och lilla Beda kan få läroboken förklarad så att Agust och Beda kan lära in. Därtill kommer att det idag inte handlar om att leda lektioner innan eleverna kommer på gymnasiet. Svensk skola har så dålig administration och så dålig uppbackning av SKL när det gäller ording, etik, demokratiutbildning o.s.v. att stor del av lektionerna i klassrummet går åt för att få eleverna att sitta på sina platser med rätta böckerna, anteckningsböckerna och pennor, få dem att inte springa omkring eller prata i munnen på varandra, få dem att arbeta med det som var och en av dem har fått att arbeta med – i en och samma klass kan det finnas upp till 7-8 olika hjälpmedel beroende på de enskilda eleverna och du har normalt minst en elev som behöver få text uppläst för sig alternativt extra förklaringar för att både ord- och inlevelseförmåga skall göra att eleven lär in.
GillaGilla
Självklart måste de som har tillsvidareanställning få ha den kvar. Visst – komplettera är OK – men då de är anställda så skall det kallas fortbildning och göras på betald arbetstid. Man skall inte ta ifrån anställda deras anställning. Det kontrakt man tecknade när man fick anställningen måste gälla. Allt annat är omänskligt.
Detta är tydligast på dagis – skillnaden mellan en förskollärare och en barnskötare är inte så himla stor.
Jag känner en som kompletterat. Hon fick plugga i två år – trots att skillnaden i teoretisk utbildning är ett halvår. Förskollärarutbildningen är upphaussad. Så himla bra är den inte.
GillaGilla
Det beror på Wunder,
de som inte har lärarlegitimation skall inte omfattas av LAS på annan skola än den de varit anställda. De skall inte kunna fortsätta att glida på räkmacka, få betalt för att de skaffar den utbildning de borde haft innan och som de behöriga lärarna fått ta lån för att skaffa. Det är INTE FRÅGAN OM VIDAREUTBILDNING ELLER FORTBILDNING.
GillaGilla
Personligen tycker jag man skall ha en positiv inställning till andra människor. Oavsett hur de kom till den situation de befinner sig i skall man se vad de har för möjligheter och rättigheter.
Den lärare du talar om – och anser ha oförtjänt skaffat sig sin tjänst – har precis som de flesta andra i samhället sökt en tjänst – och fått den. Och arbetsgivaren har tyckt att det var ett bra val – annars hade han/hon inte fått jobbet.
När man har kommit dit bör man nollställa historien varför man är där – om det inte är något som saknas i kunskapen. Och denna saknade del är nu främst arbetsgivarens problem. Och det är arbetsgivaren som skall i detta läge (om det inte finns annat avtal vid anställningen) bekosta vidareutbildning.
Att ändra spelreglerna och tvinga en redan anställd till att inte kunna få sin utkomst är inte förenligt med humant beteende.
Sedan så kan man ju sätta skolan och eleverna före de anställdas rättigheter. Visst. Ändamålen helgar medlen. Jag tror dock att man då skadar skolan. Att slänga ut anställda och sätta in andra i stället är sällan ett bra sätt att göra en bättre arbetsplats.
GillaGilla
Du förstår inte skillnaden Wunder,
den ‘lärare’ Du talar om hade inte rektorn som anställde den den lagliga rätten att tillsvidareanställa i nästan samtliga fall. Något undantagsfall kan finnas men nästan 95% av de icke ämnes- och stadiebehöriga lärarna skulle rektorn om rektorn förstått vad som står i Skollag och Läroplaner aldrig fått anställa annat än på visstids-, termins eller i undantagsfall läsårsbasis.
Du kanske tycker att det inte är rätt att den sk. läraren drabbas. Men de som har drabbats av att den sk. läraren felaktigt anställts har själva bekostat sin utbildning, antingen genom att jobba vid sidan om helt eller delvis eller också tvingats ta 300-400.000 kr i lån för att få utbildningen. Det är helt sjukt att någon ofta anställd pga att den känner den som anställt den skall få åka räkmacka.
GillaGilla
Du ser för enögt på det hela. Det finns inte bara lärarutbildning. Det finns annat också. Jag pluggade matematik och fysik och nu är jag programmerare. Jag känner en hel del kemister och fysiker som är programmerare. Om man skulle införa ett krav på formell programmerarutbildning för att få vara programmerare så skulle merparten bli av med sitt jobb. Trots detta gör massor med folk utmärkta jobb.
Jag är också projektledare. Jag vet att i stort sett alla människor är kapabla – om de får chansen.
Jag är fullständigt övertygad om att de som jobbat som lärare några år – om de har haft en kompetent skolledning – i stort sett samtliga kan – kanske med komplettering av några enstaka kurser – bli minst lika bra lärare som de som gått den formella vägen.
Enstaka kurser kan man göra på kvällar, helger, semester, tjänstledigt. Inga problem med det. Tyvärr så brukar man i stället kräva att man går flera år – vilket bara är nojjigt. Så himla bra är inte skolan att man missat så mycket.
Du ser dessa människor som smitare och stopproppar som hindrar de rättmätiga att få jobb. Det är en negativ syn.
Du anser att rektorn begått fel. Möjligt. Det vet inte jag. Kanske tom troligt. Men … vad har de anställda med det att göra? Man får väl sparka rektorn då för tjänstefel. Eller pricka eller vad man nu gör.
GillaGilla
Nu har du fel Wunder.
jag är själv från början systemprogrammerare (71) Algol, Cobol, Fortran, Dac, Assembler, Basic osv fram till att jag själv lärde mig C++.
När jag pga första benbrottet 92 fick nerven i kläm så hände det så olyckligt att det inträffade under vinterlovet när jag läste till SO-lärare i Linköping. Under de år som följde närmast efter att jag som om skadan inte hänt bara haft 1,5 termin kvar (hade fått tillgodoräkna mig ämne och kurser jag läst tidigare) var jag inne och jobbade 75% som datalärare. Hade jag inte haft mina år på lärarhögskolan, så hade jag inte varit en bra datalärare trots bra kunskap i ämnena. Det gick så bra att jag fick förfrågan från lärare hur det kom sig att elever som alltid skolkat från data satt och jobbade häcken av sig i mitt klassrum. Så fick jag även elever som frågade om de fick komma in och lyssna på sina håltimmar. (vilket deras andra lärare sa ok till)
Det krävs pedagogik, metodik och didaktik för att kunna anpassa kurser så att de passar alla elever i klassrummet. Det innebär att i vissa klasser krävs det att varje enskild elev får vissa specialuppgifter, extra hjälp, annan kurslitteratur etc. Allt för att eleven skall klara av att lära in det som lärs ut.
Jag har även erfarenhetsår som projektledare, bla Studiefrämjandets forskningsprojekt Vreta, Kaga och Ledbergs socknar m.m. Även där hade jag mycket stor nytta speciellt när vi höll föredrag eller gick igenom material av att ha läste metodik och pedagogik.
GillaGilla
Hmmm … du undviker kärnfrågan.
Varför tycker du det är OK att sparka folk som har en fast anställning?
GillaGilla
Sparka? De får som många andra söka om tjänsterna och kan även få termins eller visstidsanställning så ser jag inte varför de som åkt på räkmacka utan att ha körtillstånd för räkmacka skulle gynnas före de som har det.
Sedan är det ren bluff som SKL kommer med att det inte finns tillräckligt med behöriga lärare. När det gäller SO- fanns det förrförra året, då extra många obehöriga lärare alternativt ämnes- och stadieobehöriga SO-lärare anställdes, 154 arbetslösa i södra Sverige registrerade som ämnes och stadiebehöriga för senare åren på grundskolan i SO-ämnen. För fyra år sedan var det enligt en rektor på en större grundskola jag känner mer än 150 arbetslösa NO-lärare som var ämnes- och stadiebehöriga i matematik + fysik och/eller kemi som sökte tillsammans med andra till tre utannonserade tjänster.
GillaGilla
Förutom kärnfråga – varför du tycker att det är OK att sparka fast anställda – så har jag en annan som jag tror viktig observation.
Du och många andra överdriver vikten av formell utbildning som skall utföras innan man får jobbet.
Hela livet är skolan – inte bara skolan. Man lär sig genom att arbeta.
Kan inte påstå att jag minns någon lärare från min skoltid som varit helt fantastisk pga att denna använt några pedagogiske lärdomar från sin skolgång.
Jag har jobbat på KTH. Därifrån kan jag bara minnas en riktigt bra lärare. Och han hade ingen formell pedagogutbildning.
Kanske skulle den allmänna kvaliten höjts om pedagokutbildning varit obligatorisk – kanske inte. Men på individnivå har jag inte upplevt det som vesäntligt. Variationen från individ till individ är större än vad en uybildning kan ge.
GillaGilla
Stor skillnad mellan att vara lärare på KTH eller Chalmers för elever som är som minst 19 år dvs kan förutsättas ha lämnat barn- och ungdomsåren till stor del och att undervisa de som går i grundskolan. En av mina kompisar, vi äter lunch eller middag en gång i månaden och har så gjort i 42 år sedan vi tog studenten när vi befunnit oss i samma stad, undervisade utan lärarutbildning många år på Chalmers innan han kompletterade med gymnasielärarutbildning för sina kärnämnen matematik och fysik. Han har gång på gång, senast igår på lunchen, poängterat behovet av metodik, didaktik och pedagogikstudierna.
GillaGilla
De har inte åkt räkmacka. De har sökt en tjänst och fått den. Om någon skall sparkas så är det den rektor som anställde dem – om det var mot bestämmelserna.
Söka om tjänsten? Det är en tillsvidaretjänst. Den behöver man inte söka om. Det enda man kan göra är att säga upp den.
Tänker man kringå detta så gör man våld på arbetsrätten och desutom beter man sig omänskligt mot den man berövar sin inkomskälla.
Hur var det med kärlekens budskap?
GillaGilla
De HAR åkt räkmacka. Det är med dem som det är med de firmor som träffat avtal med någon kommunalenhet i strid med att kommunerna är skyldiga att begära in anbud. Det är frågan om icke lagligt tillåten räkmacka. Så enkelt är det med det. Många har utnyttjat detta. Samtliga har när de sökt kännt till att lärarutbildning krävts. Inget Du säger förändrar det för varje lärartjänst som utannonserats har gjort detta klart.
GillaGilla
OK – jag försöke en sista gång.
Läs nu alla tre punkterna och välj inte ut vad du vill svara på och strunta i resten.
1. Om en arbetsgivare anställer någon med tillsvidareanställning så har denna personen ett anställningsskydd. Det betyder att man kan inte bara avskeda personen för att man vill det. Man måste visa på arbetsbrist samt ta i turordning enligt LAS. Så det finns formella problem med att avskeda vissa utvalda. OK – man kan hävda att personen inte har samma kompetens som de med viss utbildning och därmed placera personen i en annan kategori enligt LAS. Men – det är svårt. Och det är upp till arbetsgivaren att bevisa att personen inte klarar av att tjänstgöra som lärare. Det formella problemet kan lösas med avgångsvederlag – om läraren accepterar detta.
2. Att avskeda folk är att beröva dem deras inkomst. Det är ett grymt sätt att leka Gud genom att peka ut vilka som inte är önskvärda och sparka ut dem fråm en arbetsplats. Det är föga i linje med ditt snack om kärlekens budskap.
3. Jag är dessutom fullständigt övertygad om att du har fel. Didakta mig hit och didakta mig dit. Skolans nivå på undervisning är inte så otroligt hög att man inte kan lära sig hur man gör genom praktik i skolan. Visst – man har nytta av utbildning – men så himla viktigt är det inte. Och dessutom så har vi inte så bra lärarutbildning i Sverige, om jag förstått det hela rätt, att det är en så otrolig merit.
GillaGilla
1. En arbetsgivare har i händelse av arbetsbrist rätt att säga upp folk och t.o.m. kräva att de söker om sina tjänster när speciella krav finns för att få arbeta på tjänsterna framledes. Har arbetsgivaren inte respekterat lagen om krav på lärarkompetens, så innebär inte det att den outbildade skall gå före pga längre anställning utan att skaffa den utbildningen som saknas och då måste den som är icke behörig acceptera att den inte längre får fortsatt anställning. Helt i enlighet med hur lagen idag tillämpas i minst en svensk kommun där detta är aktuellt.
2. Att ta jobb från behöriga när behörighet krävts genom att ha jobbat är inget som gör att vederbörande inte bör få söka om. Så skedde och har skett under åren på statliga myndigheter, så har arbetsgivaren rätt att vid arbetsbrist kräva att personalen söker om tjänsterna. Inget nytt under solen.
3. Du må vara hur övertygad som helst. Diaktik är och förblir mycket viktigare än vad Du förstår. Läs dagens artiklar om Skolverkets uttalande om Funktionshandikappanpassningen, här ingår allt det jag talar om utom språksvårighet pga annat hemspråk dvs dyslexi, svårighet att höra, se, läsa, förstå – behöva få text förstorad, förklarad, få alternativ texter etc. De gör klart att detta är en stor brist i många skolor idag!
GillaGilla
1. Man kan inte använda att det råder arbetsbrist om man inte kan visa att det gör det. Ett sätt att visa det skulle vara att man påstår att det råder asrbetsbrist för outbiuldad personal på arbetsplatsen. Men – det är upp till arbetsgivaren att visa att den personal man har inte kan utföra utbildad personals uppgifter. Det är svårt att bevis. Iofs så brukar statliga och kommunala arbetsgivare helt fräkt bryta mot lagen – vilket alla som jobbat på högskolor vet. Så – det kanske funkar – men då bryter man troligen mot lagen.
2. Ingen har tagit några jobb. Jobb söker man. Det är en rimlig rättighet att söka vilka jobb man vill. Den som gjort fel – om någon gjort fel – är arbetsgivaren som antagig de sökande – dvs i det här fallet är nog rektor ansvarig. Skall någon gå är det i så fall rektorn – för trolöshet mot huvudman eller något liknande.
3. Jo da – det finns viktiga aspekter. De du nämnde t.ex. Men … det är skolans problem. Och om skolans personal saknar kompetens så är det skolans ansvar att utbilda sin personal. Det finns lämpliga kurser att gå för att lära sig t.ex. det du nämnde. Så gör privata företag – och så kan också skolan göra. Däremot om de anställda vägrar att fortbilda sig – då kan de bli av med jobbet för arbetsvägran.
GillaGilla
Inga problem visa att det råder arbetsbrist. Dels är detta ett faktum i de flesta svenska kommuner på skolsidan nu när de stora årskullarna passerat igenom grundskolan och det är mer än 1 år innan de två högsta stadierna får någon återhämtning. Dels finns det idag ett stort antal ämnes- och stadiebehöriga lärare som är arbetslösa.
GillaGilla
Addendum: Det kanske finns i en lärares anställningskontrakt en klausul där det står att läraren förväntas fortbilda sig och hålla sig jour med sitt ämnesområde och pedagogiska läget – eller något liknande. Då kan arbetsgivaren använda denna klausul för att tvinga läraren – eventuellt på fritid – att gå kurser och läsa litteratur.
GillaGilla
Fortbildning är det bara om läraren är behörig – för övrigt gäller aldrig klausulen för nödvändig grundutbildning för att kunna upprätthålla tjänst. Det är två helt olika saker. Något som sjuksköterskor som i en del fall förut fick upprätthålla tjänster där specialutbildning krävdes och där senare vidareutbildning krävts. Hänt inom t.ex. miljövården vid ett antal tillfällen också.
GillaGilla
OK – om det råder arbetsbrist så kan man avskeda. Och eftersom behovet av lärare går upp och ner med kullarna så kan man avskeda och anställa vid lämpliga tidpunkter.
Två problem med detta.
1. Om man gör detta för konsekvent så får man en dålig arbetsmiljö på arbetsplatsen då de anställda inte känner trygghet och samhörighet med skolan. Det är et svårt pedagogiskt problem att få de anställda att acceptera att det är för allas bästa – eller nått sånt.
2. Det är fortfarande så att LAS gäller för tillsvidareanställning. Som jag skrev ovan så är det upp till arbetsgivaren att visa att de som inte har godkänd utbildning inte kan utföra utbildads uppgifter. OBS – att lagen säger att den anställde skall ges utbildning om den i dylika lägen saknas. Det är altså upp till arbetsgivaren att visa att den anställde inte är kapabel att utföra utgiften ens med utbildning. Minns inte hur detta med utbildning uttrycks – antar att det gäller kortare kurser.
GillaGilla
Det du kallar problem har varit likadant så länge jag levt. Jag är 60 år. Sammanslagning av klasser, skolor, nerläggning av skolor, neddragning i antalet parallella klasser har varit dagligvara inom skolpolitiken sedan vi 40-talister kom upp på gymnasiet 1965!
LAS omfattar inte obehöriga att gå före behöriga till tjänster där behörighet krävs.
GillaGilla
Hmmmm … jo det finns fall där folk blivit av med jobbet när det kommit en behörig sökande. Så kanske har du rätt i att skolan kan göra så. Helt klart kan de göra så OM det finns en lärarlegitimation. Då blir det som att upptäcka att en läkare på SÖS inte har läkarlegitimation. Iväg med honom bara. Enkelt – i alla fall rent formelt. I alla fall om han dolt att han inte hade läkarlegitimation vid ansökan om jobbet.
Nu är det ju så att det inte finns någon lärarlegitimation i dag. Den skall införas. Och denna diskussion handlar ju om vad man skall göra med dem som anställdes innan legitimationen infördes. Skall man retroaktivt sparka dem. Det är vad det hela handlar om. Och det handlar om att de som ansökte om jobbet klart och tydligt visat att de inte var behöriga till jobbet vid ansökan.
Helt klart tycker du det då du (ursäkta uttrycket) hatar dessa ”myglare” och ”stoppklotsar” som hindrar behöriga att få jobb.
Nu är hat inte en bra grund för mänsklig samvaro, framför allt inte om man hävdar kärlekens budskap.
Och dessutom så hävdar jag en en gång – har någon sökt ett jobb och lagt alla korten på bordet – då är det arbetsgivaren som gjort fel.
Och om man senare inför en legitimation så bör man hantera dem som fått jobb innan legitimation infördes med respekt. Exakt vad det innebär vet jag inte – men man kan inte bara slänga ut dem. Man har en skyldighet gentemot dessa anställda.
GillaGilla
Situationen klarlades redan när jag satt med i nämn i Mölndal på slutet av 1970-talet dvs innan alla undantag från LAS kom. Skollag och Läroplaner kräver lärarbehörighet så där finns gamla prejudikat som använts i alla år och som fortfarande gäller. Legitimation stärker upp med är inte krav för att obehöriga skall kunna stå högre på LAS-listan än behöriga.
GillaGilla