Tack Anna Maria Corazza Bildt,

för ett mycket angeläget och välformulerat inlägg i matdebatten. Anna Maria Corazza Bildt, GP debatt 2 februari 2010

Som astmatiker som kan få och fått hastiga och snabba ödem i ansikte, läppar och runt ögon, och på kropp av små mängder restprodukter från pencillin och sulfa, är detta en viktig fråga. Inte minst är ursprungsgården viktig när detta kan hända trots att de reglement som finns t.ex. här i Sverige noga stipulerar hur tätt inpå slakt ett djur får ha haft en antibiotika kur.

Utöver det som Anna Maria Corazza Bildt tar upp om märkningen av den mat vi köper, vikten av ett tydligt europeiskt regelverk för vad som skall stå där, så är det också viktigt att bland alla de så kallade Ekologiska produkter; Må gott livsmedel; Svan eller Änglagårdsmärkta livsmedel eller annan märkning, vi konsumenter i hela EU på konsumentsidan också får ett klart och tydligt europeiskt regelverk för vad vi som konsumenter har rätt att kräva att en vara, ett livsmedel skall få ha varit utsatt för vid utfodring av djur, vid odling både ekologisk och icke ekologisk, i form av t.ex. om mark som använts eller där djur betat fått slamavfall från vattenreningsverk utlagt på marken.

Det handlar här inte bara om kadmium utan även om restprodukter av fosfater, perborater, mjukgörare samt restprodukter från av människan använd medicin som i vattenkretsloppet kommit till reningsanläggningar. Tyvärr finns idag inte tillräcklig rening ens teoretiskt möjlig för att detta inte kan hända, och inte har hänt, när slam lagts på åkrar. Speciellt allvarligt är det när det gäller rester från hormonpreparat. Så enhetlig märkning som klargör vad vi har rätt att förvänta oss av livsmedlet, färdig produkt eller råvara som INTE den vi kan få ut direkt i text ens med ett tydligt enhetligt europeiskt regelverk.

Med det lämnar jag tillsvidare de restprodukter från utfordring respektive åkerskötsel och användning som direkt kan anrikas i organism på väg upp i livsmedelskedjan till oss människor. Det nästa som är viktigt att få med i den enhetliga märkningen är om livsmedlet, råvaran eller färdig produkt, i sig har eller kan ha starkt allergiframkallande allergen. Vi är många i Sverige och övriga Europa, kanske mer i Sverige men det har jag inte vetenskapliga belägg för, som antingen själva eller i vår familj har någon som reagerar starkt på skaldjur, fisk inklusive fiskmjöl, soja inklusive sojalecitin (E322) som ju enligt tillverkare själva aldrig kan garanteras vara fri från protein som ju är den vanligaste allergena formen hos sojaallergiker. Därför är det viktigt att det i märkningen framgår om skaldjur, fisk eller fiskprodukt eller sojaprodukt i någon form använts vid utfordring av djur eller i produktionskedjan till färdig matprodukt. Det är beklämmande att en av våra största äggproducenter som jag varit i kontakt med flertal gånger inte förstår vikten av att göra klart om fiskmjöl, eller annan restprodukt från fisk eller skaldjur, respektive sojabönor använts vid utfordringen. Det må låta gott med beteckningar där ekologiska/vegetabiliskt eller något som syftar på god kost med varierande ordbeteckningar utfodrade höns avses. Men för en matastmatiker är det viktigt och för en mor eller far-/mormor är det också viktigt att inte behöva riskera allvarlig astma, ödem, allergisk chock etc när livsmedlet, råvaran eller färdiga produkten serveras.

Vill så slutligen återgå till det här med anrikning. Inte bara rester från hormonpreparat utan även mikroskopiska rester av plastprodukter inklusive den plast som idag används runt mat trots att samma plastråvara redan i slutet på 70-talet på producentens produktblad hade uppgift som vi då förmedlade vidare till livsmedelsproducenter att den inte bör användas i livsmedelshanteringen så att plasten ligger dikt an färsk mat mer än maximalt 1-2 dygn, allt detta har redan ställt till det när det gäller fortplantningsförmågan hos djur i vår natur. Djur vi antingen själva äter av. Djur som andra djur äter av och där ämnena anrikas. Djur som är utrotningshotade såväl i befolkade områden som i Arktis och Antarktis. Det är alltså viktigt att EU får ett enhetligt regelverk, men det är också viktigt att konsumentsidan via någon form av informationsbank där uppgifter om ovanstående finns att få tag i på varje språkgrupps egna språk samt godkända minoritetsspråk. Vore tacksam om även den frågan beaktades.

Allra sist vill jag säga att det är beklämmande läsning att se hur Gryab här i Göteborg är totalt okunniga om vad rötslam och annat från slamavskiljning i reningsverk kan ställa till med när livsmedel slutligen hamnar på allas våra bord. Beklämmande läsning Nödvändigt att återföra fosfor till avloppsslam, Gryab representanter GP debatt 31 januari 2010