Fel slutsats

Nej Magnus Sjöstedt, nu trampar Du fel. Lika fel som den som i verkligheten tog fel på en högersko och klev iväg i december 1967. För en sak är säker dels stämmer de glittrande ögonen på det enda foto där en väl maskerad Bo Balderson ställde upp på intervju i samband med en av bokmässorna i Göteborg och mailintervjuns innehåll förra året helt med den enda kandidat som ett antal av oss som satt i samma klassrum, tog studenten 68, minns för hans fantastiska ‘Ode till Bo Balders son’ skrivit på insidan av skolbänken i klassrummet sista skolåret på Katedral i Linköping när det begav sig, är säkra på att det är. Om han, för vi blev mer och mer övertygade om att det var han för varje bok som kom ut återanvändande händelser ur klassens kammare, är ensam, det är en annan fråga.

Varför Bo Balderson slutade skriva? Mailintervjun gav svar som stämmer väl med hans personliga karriär. Ledtrådar utöver återupplivande av gamla ‘synder’ och händelser finns i Statsrådet och den utsträckta handen. Genialiskt att utöver de i andra böckerna förekommande ‘avbildningarna’ på statsrådet och adjunkten samt de människor han träffade dagligen genom släkt och umgängeskrets även inkludera sig själv i en av ‘rollerna’. Att huvudfrågan i boken återkom till en diskussion som fördes i klassrummet ifråga på den tid det begav sig gör inte ‘misstankarna’ mindre. Bara tråkigt att den stora publiken aldrig fått tillfälle att läsa Ode till Bo Balders son, för det var ett högklassigt verk.

Slutligen undrar jag om Bo Balderson fortfarande får tid att måla sina underbara tavlor. Men det kanske han besvarar i en kommande intervju?

SvD
Under strecket bloggen, SvD
GP.se
Aftonbladet
Expressen
DN