I en artikel på Wendelasidorna i dagens Aftonbladet står om artisten Rihanna som gick tillbaka till mannen som slog henne. Det finns ett antal viktiga bitar som alla borde känna till för att kunna förstå.
”Att man ifrågasätter offret istället för förövaren är vanligt enligt sociologen Carin Holmberg, författare till boken ”Varför går hon?”, med intervjuer av misshandlade kvinnor.
– Den lämpliga frågan är istället: varför stannar han kvar? Om han känner sig föranledd att ge henne stryk för att hon är så ful, eller inte städar bra, eller inte kan knulla rätt, eller vad det nu är, varför lever han då kvar i relationen?”
längre ner står : ”– Man får aldrig skylla sig själv. Den som slår är förövaren. ” http://www.aftonbladet.se/wendela/article4539501.ab
Se även https://norah4you.wordpress.com/2009/03/01/viktigt-att-fa-mannen-att-forsta/
Fråga: Varför misshandlar mannen?
En misshandlare slår inte i vanmakt. En misshandlare slår för att skapa, upprätthålla och återta makt.
Kvinnomisshandel sker ej i raseri eller affekt. Det sker planerat och kontrollerat till tid, plats och person.
En misshandlare slår inte sina arbetskamrater även om han ”är rädd att mista jobbet” eller känner sig ”liten” och förfördelad. Han begränsar sin misshandel till sin egen familj. Han vet att han har dem i sitt våld.
En misshandlare tappar inte behärskningen. Vill han straffa sin hustru på stan så väntar han lugnt och metodiskt tills senare då dörren till hemmet stängts igen. Han drar kanske till och med för gardinerna – släpper ned persiennerna. Han planerar, agerar och torterar.
En del män som misshandlar har empatistörningar. När man läser om psykopati brukar just dessa män användas som exempel. Just dessa som vill skada – dessa som vill plåga – dessa som vill se sitt offer lida. Kvinnomisshandlare.
Misshandlande män har full frihet att styra sina handlingar. De väljer att plåga. De gör det för att de själva mår bättre. En misshandlare som snyftar efter en misshandel gör det av en enda anledning – att offret ska vackla och sakta brytas ned till ingenting. Detta är en välkänd tortyrmetod som används flitigt i världen. Man bryter ned en människa genom att växla mellan ömhet och våld. Du kan få vem som helst att göra allt för att du ska bli nöjd med denna metod.
Dessa män styrs av en enda sak. Misshandla kvinnan så mycket som möjligt och sedan få henne att stanna till minsta möjliga kostnad. Krävs det ett ”förlåt” så kommer ett förlåt. Krävs det en blomma så kommer en blomma. Krävs det mer våld så kommer mer våld. Krävs döden – ja då kommer den kanske om han har möjlighet. Vi tror att det som hindrar många av dessa män att faktiskt mörda är det faktum att mord spelar i en helt annan liga än kvinnomisshandel i samhället. Myndigheterna ser genom fingrarna med kvinnomisshandel, däremot tar de tag i morden. Männen som alltid är planerande och förutseende vet att det förmodligen blir livstid eller ett långt straff för ett mord – så de låter bli. Efter separation från kvinnan använder de istället lagboken för att fortsätta sin misshandel. De använder samhällets förlängda arm familjerätten för att trakassera kvinnan och barnen ytterligare. Det går också bra och männen ser till sin glädje hur benäget samhället är att sluta upp kring honom och hans önskemål.
Misshandlande män är inte svaga – de är inte tvingade av omständigheter att misshandla. De vill göra det och därför gör de det. Det låter trist och det är det men i Sverige måste man börja ta till sig att det faktiskt finns människor som VILL göra andra illa.
Hämtat från fågel fenix
GillaGilla
Fråga : Varför går kvinnan så ofta tillbaka till mannen efteråt?
När kvinnan lämnar mannen börjar den absolut farligaste perioden. Risken för grovt våld är som störst inom 2 månader efter separationen.
Det är svårt att känna sig trygg i ett samhälle som ser mer till brottslingens väl och ve än till brottsoffret. Att gömma sig i ett land styrt av offentlighetsprincipen är inte lätt. Det svenska samhället svämmar över av fördomar när det gäller kvinnomisshandel. Ofta står kvinnan väldigt ensam och utsatt efter separationen från mannen. När våldet trappas upp och hon inte ser att hon får hjälp och blir tagen på allvar känns det ibland till och med tryggare att gå tillbaka till mannen. På så vis har hon ändå kontrollen över honom – ser vad han tar sig för och kan bevaka hans humörsvängningar. Till och med det känns lättare och tryggare än att ha mannen osynlig, livsfarligt jagande efter sig.
Så länge samhället inte tar sitt ansvar för utsatta kvinnor och ger dem en möjlighet att för alltid slippa se sin plågoande så kommer man tyvärr få fortsätta att se hur misshandlade kvinnor gång på gång återvänder in i misshandelsförhållandet. Alla vill lämna mannen men det lämnas helt enkelt väldigt dåligt med möjligheter.
Observera! Det är aldrig ett alternativ att stanna kvar hos mannen! Våldet inom förhållandet kommer ovillkorligen att trappas upp och förr eller senare står du inför valet att lämna mannen eller bli allvarligt skadad/ihjälslagen ändå. Den dagen kommer separationsfasen att inledas på samma sätt som den skulle ha gjort om du valde att lämna tidigare, fast kanske med än grövre våld eftersom våldet i förhållandet eskalerat med tiden. Du kommer således som utsatt kvinna alltid att behöva genomlida en separationsfas. Du kan lika gärna genomlida denna tidigt i förhållandet än senare då du på kuppen förlorat ytterligare år av ditt liv till en våldsam man.
En annan orsak att genomlida separationsfasen är att du kommer att bli fri och lycklig när du lämnat mannen. Visst stöter man på svårigheter och hinder. Samhället är som sagt inte uppbyggt för brottsoffer. Man kan dock vara lycklig ändå. Många utav tidigare utsatta kvinnor har nya liv, med nya män och de har skaffat ytterligare barn. De skulle trots sina adekvata klagomål över samhällets bristande bemötande ALDRIG byta sina nya liv mot livet med misshandlaren. Dessa kvinnor vittnar om en lycka och tacksamhet till livets små som stora ting som de inte alla förstått att uppskatta på samma sätt tidigare.
Hämtat från fågel fenix
GillaGilla
Fråga: Min vän är misshandlad – vad ska jag göra?
Det är mycket vanligt att kvinnan går tillbaka till mannen och skyddar honom. Hon vågar, orkar eller vill inte lämna mannen. Är det så att hon inte ”vill” lämna honom så beror det på normaliseringsprocessen som bryter ned kvinnans adekvata reaktioner på våld fullständigt – hon vänjer sig vid våldet och ser det som en tvungen, normal och oundviklig del av livet.
Som medmänniska och vän är det din plikt att göra vad du kan för att hjälpa din vän. Det är inte lätt och det kan innebära mycket tråkigheter inledningsvis. Din vän kanske tycker att du är en svikare som ”tjallar” för polisen när du anmäler vad du vet. Med tiden kommer hon dock att förstå – om hon inte gör det redan direkt. En viktig sak är att innan du anmäler talar med polisen om hur de tänker gå tillväga om de ska konfrontera mannen med uppgifterna. Om de ringer mannen och kvinnan är hemma så är inte situationen lyckad alls och det kan innebära stora risker för kvinnan. Lita inte på polisens kompetens. Du bör tala om för din vän att du tänker anmäla innan du gör det – då kan hon välja hur hon ska hantera situationen. Om hon ska fly eller stanna kvar i hemmet. Försök se till att hon inte är ensam med mannen när han inser att han blivit anmäld. Kvinnan kommer sannolikt att vilja hindra dig från att göra en anmälan. Hon kan skrika saker som att ”vill du att jag ska dö va?” osv. Du måste då svara så gott du kan att hon måste sätta sig och barnen i säkerhet innan anmälan. Det enda man kan vara säker på i ett misshandelsförhållande är att det ALDRIG blir bättre. Det kan ske tragiska saker när man anmäler en sådan här man men det är enda chansen att någon gång kunna få ett bra liv. Han blir aldrig bättre.
En vanlig tanke är att man inte har något intresse av att få mannen i fängelse – det enda man vill är att kvinnan ska få frihet. Det är ett dock faktum att kvinnan för att kunna bryta sig loss behöver få andrum från mannen – tyvärr hjälper många gånger inte de besöksförbud vi har idag utan mannen söker upp kvinnan och knyter henne till sig på nytt. Det är detta faktum som gör att man behöver fälla mannen och få honom bakom lås och bom. Kvinnan får då lugn och ro och kan samla ihop sig själv. Hon kan skaffa skyddad identitet och flytta så att mannen får svårare att hitta henne då han kommer ut från fängelset. Kvinnan har även en fördel i vårdnadstvisten som uppkommer om barnen ifall mannen sitter i fängelse. Fördelarna är många.
Det faktum att du vet om att din vän blir misshandlad gör dig till ett viktigt vittne. Även om du inte sett själva misshandelstillfällena så är du ett vittne i och med vad du trots allt vet. Sätt dig ner och skriv ner precis allt du kommer ihåg. Skriv ner så många detaljer som möjligt – även sådant som kan tänkas oviktigt (t ex – hon berättade för mig när vi kom hem ifrån ICA och skulle grilla.. osv). Alla detaljer du minns ökar din trovärdighet vilket ökar chansen att få mannen fälld i en rättegång.
De två månaderna som följer separationen är de farligaste för kvinnan och risken att utsättas för grovt våld från mannen är som störst. Ignorera inte riskerna utan ta kontakt med t ex kvinnojour eller socialtjänst. Har de inte tid eller plats så begär att få bli lotsade vidare. Ta gärna kontakten med kvinnojour omgående – innan du gör något annat. De är tränade och har bra utbildning för detta och vet hur ni ska gå vidare. Tyvärr tar de oftast dock inte emot kvinnor som inte självmant vill ha hjälp.
Lycka till. Din vän har tur som har dig. Många står helt ensamma.
Hämtat från fågel fenix
GillaGilla
Liza Marklund:1 400 kvinnor som förtjänar trygghet
http://www.expressen.se/kronikorer/lizamarklund/1.803586/1-400-kvinnor-som-fortjanar-trygghet
Så kan arbetet mot familjevåld förbättras
http://www.polisen.se/inter/util/nodeid=21434&pageversion=1.jsp?articleid=26033
GillaGilla
70-80 procent av dom misshandlade kvinnorna aldrig gör ALDRIG en polisanmälan, det är skrämmande siffror.
GillaGilla